www.ivanaeklund.se/blogg

2019 > 07

Skriva för hand, fast digitalt
Små analoga skrivtavlor som eleverna skriver på för hand för att snabbt avge sina svar är inget nytt i klassrummet.  Det som kan vara nytt när det gäller miniwhiteboards, är de analoga skrivtavlornas digitala kusiner. Om eleverna ändå ska skriva för hand, varför ska det då vara bättre med en digital skrivtavla? kan man ju fråga sig.


Analoga vs digitala miniwhiteboards
Fördelen med skrivtavlor, analoga som digitala, är att alla elever levererar sina svar samtidigt och får en omedelbar återkoppling, vilket gör den här typen av aktiviteter i grunden är formativa. När eleverna tvingas ta ställning i en fråga och avge sitt svar, ökar deras delaktighet. Vidare gör förväntan om belöning i form av positiv bekräftelse att var och ens hjärna producerar dopamin som är ett ämne som gynnar lärande (läs mer här).

Att repetera och träna språket med hjälp av skrivtavlor ger undervisningen mer variation, vilket aldrig är fel.

I min digitala verktygslåda finns fyra enkla miniwhiteboards/skrivtavlor. De är enkla att använda, kräver inga inloggningar och tre av dem gratis medan en kostar mycket lite*.

I min digitala verktygslåda har jag:

  1. Traffic Light Feedback* (har även en trafikljusfunktion för självbedömning som man kan välja om man vill ha på eller inte)
  2. Classroomscreen (läs tidigare inlägg här)
  3. Educreations
  4. whiteboard.fi 

Digitala skrivtavlor har en betydande fördel jämfört med de analoga, nämligen att eleverna samtidigt - så att säga på köpet - utvecklar sin grundläggande digitala kompetens. De lär sig bl.a. att

  • öppna/stänga verktygen
  • förstå och hantera ikoner på skärmen (att förstå och tolka symboler ingår i kunskapskraven och de digitala symbolerna faller dessutom under begreppet digital litteracitet)
  • att förstå och utföra enkla, digitalt relaterade instruktioner (klicka, radera, ladda om, ikon, lägga till/ta bort m.fl.)
  • det blir inte kladdigt när man suddar

Verktyget whiteboard.fi har ytterligare ett plus i jämförelse med analoga skrivtavlor - det kan användas interaktivt eftersom det är ett slags online whiteboard-klassrum för "engångsbruk". Det betyder att innehållet på alla elevers/gruppers individuella whiteboards kan projiceras samtidigt och i realtid på din dator så att alla kan ta del av allas svar inför återkopplingen. Eleverna kopplar upp sig med ehjälp av en engångskod (ungefär som i Kahoot). När alla elever har svarat och åtekoppling har getts, kan du som lärare tömma allas skrivtavlor med ett enda klick på din dator.
Här kan du se en video om hur whiteboard.fi fungerar.
 

Snabbdiktamen med digitala skrivtavlor
Förutom att använda skrivtavlor till att skriva ner ett svarsalternativ vid t.ex. gångjärnsfrågor (läs mer här), kan man göra en aktivitet som jag kallar snabbdiktamen. Vid en snabbdiktamen handlar det inte om att skriva sammanhängande texter eller meningar, utan bara enstaka ord, enkla uttryck eller siffror. En snabbdiktamen passar bra för snabb återkoppling efter en övning elelr genomgång, som uppvärmning och repetition i början av lektionen elelr som en avslutande aktivitete i slutet av en lektion när man har lite tid över. 

Några exempel på vad som passar för en snabbdiktamen:

  • tal 1-10, 10-100, 100-1000
  • vokalljud
  • ord som ingår i basordförrådet, t.ex. veckodagar, månader, färger osv.
  • stavning av nya ord
  • klocka
  • rita grundläggande geometriska former
  • förkortningar för mått, längd, volym och vikt

Några klassrumsexempel i bilder
Bilderna visar hur eleverna använder Traffic Light Feedback och Educreations respektive whiteboard.fi.

Brykar du använda dig av analoga eller digitala skrivtavlor och vad tycker du i så fall om arbetssättet? Har du någon digital favorit? Dela gärna med dig av dina bästa tips genom att skriva i kommentarsfältet.

Läs hela inlägget »

Digitala tankekartor
Tankekartor i undervisningen är inget nytt men de blir snyggare, flexiblare, mer dynamiska och mer ändamålsenliga om de görs digitalt. Idag finns det en mängd olika digitala verktyg med vars hjälp man kan skapa mer eller mindre avancerade tankekartor (t.ex. XMind, CogglePopplet m.fl.), så man kan välja vilket man själv trivs bäst med. Jag har fastnat för Popplet (finns som app eller på popplet.com).

Vuxenpedagogiskt, formativt och språkutvecklande
En av vuxenpedagogikens principer är att utbildningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och bygga på deras tidigare kunskaper. Vad passar då bättre än tankekartor att samla språkliga förkunskaper med?

Inom formativ bedömning är tre grundfrågor centrala:

  1. Var befinner sig eleven?
  2. Vad är målet?
  3. Hur ska eleven göra för att nå målet?
För att man som lärare ska kunna ta reda på vad eleverna redan kan i förhållande till målet och även för att tydliggöra mål och delmål för ett arbetsområde, kan tankekartor vara ett användbart arbetssätt. 


Att steg för steg bygga upp en tankekarta tillsammans med eleverna skapar interaktivitet och ökar delaktighet, vilket i sin tur påverkar motivation i positiv riktning. Elevernas tankar, ordförråd och tidigare kunskaper och erfarenheter blir synliga och det i sig är värdefullt för självkänslan och lärande. Själva skapande av en tankekarta kräver vanligtvis också en hel del kommunikation under processens gång för att klargöra samband, sammanhang och liknande. Eleverna får möjlighet att både utveckla sina tankar och strecha ut språket.

Läs hela inlägget »
Mentimeter

Ett oumbärligt omröstningsverktyg
Mentimeter
är ett digitalt omröstnings- och responsverktyg som har blivit oumbärlig för mig både när jag undervisar och även när jag föreläser och anledningen till det är att det underlättar att arbeta formativt. Det är få digitala verktyg med vars hjälp man kan öka delaktighet och skapa interaktion som med just Mentimeter. Därför har den en given plats i min digitala verktygslåda.

Pedagogiska vinster med Mentimeter
Den viktigaste pedagogiska vinsten med Mentimeter i undervisningen är DELAKTIGHET och INTERAKTION. När du använder Mentimeter, får du delaktiga elever och får igång samtal och gemensamt tänkande kring exempelvis olika språkliga lösningar. För mig är Mentimeter ett verktyg för att utmana mina elever språkligt och kognitivt.

I jämförelse med t.ex. Kahoot fyller Mentimeter en annan funktion i undervisningen och bidrar på det viset till ökad variation av arbetsformer. Mentimeter är ingen frågesport, utan mer ett verktyg för att synliggöra olika sätt att tänka och lösa en uppgift. Jag ger dig nu några tips på hur du kan använda Mentimeter i din sfi-undervisning, dvs. vilka aktiviteter du kan skapa så att dina elever både utmanas kognitivt och utvecklar sitt språk, metaspråk och metakognition.

Läs hela inlägget »

Struktur som stöd
En undervisningsstruktur som eleverna känner igen sig i, avgränsade delmoment och tydliga instruktioner inklusive genvägar till stöttning under arbetets gång bidrar till ett tryggt klassrumsklimat, effektivare undervisning och förhoppningsvis även ett bättre och mer självständigt lärande. Finns det då någon digital resurs med vars hjälp man kan strukturera, presentera och avgränsa lektionspassets olika delmoment? Ja, det finns det. Det heter Classroomscreen och är ett av favoritverktygen i min digitala verktygslåda. Classroomscreen är ett webbaserat verktyg, vilket innebär att man får tillgång till det via en webbadress som är www.classroomscreen.com. Tack vare ett flertal widgetar som finns inbyggda i Classroomscreen har man tillgång till ett tiotal mycket användbara funktioner.

I vilka sammanhang passar Classroomscreen?
Classroomscreen är en resurs som stöttar eleverna i att förstå vad och hur de ska göra och hjälper dem också att hålla fokus medan de arbetar med en uppgift. Classroomscreen kan t.ex. användas som skriv- och ritplatta, för att slumpa fram frågor och för exit tickets. Resursen används i klassrummet medan lektionen pågår. Du förbereder "klassrumsskärmen" på din dator eller surfplatta och projicerar sedan bilden/innehållet via en projektor.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv