www.ivanaeklund.se/blogg

2019 > 03

Fyrfältare
För några dagar sedan vikarierade jag på sfi i en B2-grupp och inspirerad som jag var av ett instagraminlägg på @sfi_kooperativtlarande valde jag att låta eleverna jobba med två s.k. fyrfältare som förarbete till en kommande uppgift på tema ”Vad gör du för att må bra?”.  En fyrfältare är en undervisningsstruktur inom ramen för kooperativt lärande, en metod och ett arbetssätt som jag just nu försöker lära mig mer om. Du kan läsa mer om vad fyrfältare går ut på här, medan ett lite mer allmänt blogginlägg om kooperativt lärande i kombination med sfi finns att läsa här

Ett klassrumsexempel
Men nu tillbaka till sfi-klassrummet och eleverna som med hjälp av två separata fyrfältare jobbade med orden ”hälsa” och ”må bra”. De skrev i fyrfältaren på pappret enligt följande upplägg:
Fält 1: Vad betyder ordet?
Fält 2: Rita en bild av ordet.
Fält 3: Skriv en mening med ordet.
Fält 4: Vad vet du om ordets grammatik? Hur använder vi ordet?

(Nedan ser du en bild mina fyrfälter och under den finns fyrfältaren som pdf-fil för nedladdning om du vill prova.)

Vi tog en fyrfältare/ett ord i taget och arbetsformen var EPA (enskilt, par, alla). Först skulle alltså alla tänka och skriva på egen hand och sedan jämföra, diskutera och komplettera varandras svar i par för att slutligen gå igenom allt en gång till muntligt i helklass och göra ytterligare kompletteringar med ord, meningar och exempel.

Läs hela inlägget »

Övning och repetition med variation
Vad är Quizlet och hur kan vi använda det i sfi-undervisningen? Frågan får bli en utgångspunkt för detta blogginlägg. Quizlet är ett digitalt verktyg som rätt använt kan utgöra en fantastisk resurs för elevernas lärande, hjälpa dem i deras språkutveckling och bidra till ökad förmåga till självbedömning. Du kan med hjälp av Quizlet göra din undervisning mer formativ och få in en större variation på aktiviteter när det gäller att ge eleverna rikliga möjligheter att öva och repetera ord, fraser och grammatik.

För mig, i min egen undervisning, är det viktigt att innehållet som eleverna övar på/repeterar med hjälp av Quizlet är det samma som vi för närvarande arbetar med. Jag vill att leverna jobbar med samma ordförråd/fraser så länge som det behövs för att alla nya ord och fraser ska kunna sjunka in ordentligt. Då behövs varierande aktiviteter med stigande svårighetsgrad om innehållet som eleverna arbetar med är det samma under en längre tid.

Ett redskap för individanpassning
I princip är Quizlet ett spel och en frågesport som du har alla möjligheter i världen att anpassa innehålls- och nivåmässigt efter just din grupps behov. Det finns flera olika spel/aktiviteter samt ett självrättande test inbyggda i Quizlet men för att de ska fungera, behöver du mata in de ord och fraser som du vill att dina elever övar på. Du måste också förse varje ord/fras med en "beskrivning", vilket görs enklast med hjälp av en bild (det finns en bildbank i Quizlet men du kan också ladda upp egna). Så snart du har lagt in alla aktuella ord/fraser, genereras samtliga spel automatiskt. Den delen behöver du alltså inte tänka på, det kommer av sig självt. Däremot bör du som lärare bestäma vilka spel som ska användas när, i viket syfte och av vilka elever. Med andra ord bör du planera didaktiskt för användningen av Quizlet för att maximera elevernas lärande. På det viset har du också ett redskap för att individanpassa din undervisning. Här passar jag också på att nämna varje enskilt spel har separata inställningar där du kan ställa in vilken typ av stöttning eleven ska få eller hur många ord som eleven ska öva på åt gången. Bra va?

Läs hela inlägget »
Pages Pages

Härom veckan gjorde jag en liten video om den förträffliga gratis appen Pages - som ingår i basutbudet på iPad och iPhone. Genom att kombinera dess funktioner med appen Röstmemo (som även den ingår) och den inbyggda funktionen skärminspelning kan du flippa klassrummet utan att behöva skaffa extra appar som ofta kostar. För att redigera och klippa ihop film och ljud funkar iMovie perfekt. Och den ingår också i basutbudet på iPhone och iPad.

Eleverna kan använda Pages för att skriva både för hand och digitalt och genom att spela in sin röst direkt i appen kan de på ett formativt sätt utveckla sin läsning, uttal och metakognition. För bra för att inte utnyttja, tycker jag. Eller?

Om du följer länkarna som finns här i inlägget, kommer du till Apples infosida/handbok för respektive verktyg.

Brukar du använda Pages med eleverna?

Besök gärna min videokanal  för fler digitala och pedagogiska tips.

Läs hela inlägget »

Sfi-elevernas digitala kompetens ser olika ut, liksom allt annat. Vi har elever som aldrig tidigare har suttit framför en dator, vi har de som är experter och vi har alla där emellan. Att sfi-elever på alla studievägar ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik står inskrivet i läroplanen. Efter avslutad utbildning ska varje elev besitta en adekvat digital kompetens och utifrån den och sin språkliga nivå kunna använda och hantera så väl digital teknik som digitalt innehåll. Så ser en del av vårt uppdrag ut.

I dagens inlägg vill jag ge dig ett konkret tips på hur du bättre kan organisera och genomföra din undervisning och mer effektivt stötta dina elever i det här avseendet. Helst ska ju deras språkutveckling och utveckling av digital kompetens gå parallellt, hand i hand. Samtidigt ska all sfi-undervisning vara meningsfull, användbar och vuxenrelevant, vilket innebär att du förväntas ha ett funktionellt perspektiv på ditt lektionsinnehåll - analogt och digitalt. De kända domänerna vardagsliv, samhällsliv, arbetsliv och studier är aktuella även vid arbetet med digital teknik och internet i klassrummet och traditionella sfi-läromedel är inte mycket till hjälp här. Du behöver kunna fixa det själv.

För mig handlar digital kompetens om både läs- och skrivförmåga och färdigheter på klicknivå. Att t.ex. läsa nätbaserade texter är en utmaning för eleverna och digital och multimodal litteracitet är begrepp vars innebörd är viktigt att ta till sig, tycker jag. En hemsida är också text. Men att hantera, läsa och förstå budskapet en hemsida förmedlar kräver helt andra lässtrategier av läsaren än när man läser analoga texter. Varför? Här nedan listar jag några anledningar (ref: Att läsa och förstå, Skolverket):

  • Ändlöshet. Eftersom nätbaserade texter innehåller länkar, slutar de i princip aldrig. Det går alltid att klicka sig vidare till nya hemsidor/artiklar/inlägg. När är det bra? När ska man sluta klicka? Hur vet man att innehållet inte längre är relevant? När är det dags att stoppa Youtube?
  • Multimodalitet. På webben blandas olika modaliteter (uttrycksformer) i mycket större utsträckning än analogt. Verbalskriftliga texter, ljud, bilder, rörliga bilder och animationer samspelar med varandra. Hur förhåller sig alla element innehållsligt till varandra? Vad förstärker vad? Vad är mest relevant?
  • Navigering. Systematisering av information kan skilja sig från upplägg i analoga texter. Hemsidor har menyer med undermenyer upptill och på sidan, länkar, reklam och allt möjligt annat. Läsaren måste navigera fram och tillbaka i menyer och mellan olika sidflikar och fönster i webbläsaren, scrolla upp och ner, klicka på länkar och backa tillbaka och så vidare.
Hur kan du då göra i undervisningen? Varsågod, här kommer mitt tips.
 
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer

-