www.ivanaeklund.se/blogg

2019

Några av de mest oumbärliga verktygen i min digitala verktygslåda är de med vars hjälp jag kan skapa och avläsa qr-koder. Innan jag går in på det praktiska och pedagogiska med qr-koder, ger jag först en liten definition av vad qr-koder är för något. Du som redan vet vad det handlar om kan lugnt hoppa över nästa stycke.
 

Vad är en qr-kod?
En qr-kod är en tvådimensionell streckkod i form av en kvadratisk bild som fungerar som ett slags ”adresskort” eller ”motorväg” till ett specifikt digitalt innehåll som antingen finns publicerat någonstans på webben eller ligger sparat i en molntjänst. Det digitala innehållet blir liksom inbäddat i själva qr-koden. Genom att skanna in qr-koder med sin mobil eller surfplatta, laddas det inbäddade innehållet upp och blir synligt/läsbart/hörbart. För att avläsa/skanna in qr-koder behövs antingen en mobilkamera med en avläsningsfunktion (på iPad/iPhone, läs mer här) eller en speciell app (en qr-kodläsare) som man behöver ladda ner från AppStore eller GooglePlay (t.ex. en som heter Cloud QR Skanner).
 

Läs hela inlägget »

Skriva för hand, fast digitalt
Små analoga skrivtavlor som eleverna skriver på för hand för att snabbt avge sina svar är inget nytt i klassrummet.  Det som kan vara nytt när det gäller miniwhiteboards, är de analoga skrivtavlornas digitala kusiner. Om eleverna ändå ska skriva för hand, varför ska det då vara bättre med en digital skrivtavla? kan man ju fråga sig.


Analoga vs digitala miniwhiteboards
Fördelen med skrivtavlor, analoga som digitala, är att alla elever levererar sina svar samtidigt och får en omedelbar återkoppling, vilket gör den här typen av aktiviteter i grunden är formativa. När eleverna tvingas ta ställning i en fråga och avge sitt svar, ökar deras delaktighet. Vidare gör förväntan om belöning i form av positiv bekräftelse att var och ens hjärna producerar dopamin som är ett ämne som gynnar lärande (läs mer här).

Att repetera och träna språket med hjälp av skrivtavlor ger undervisningen mer variation, vilket aldrig är fel.

I min digitala verktygslåda finns fyra enkla miniwhiteboards/skrivtavlor. De är enkla att använda, kräver inga inloggningar och tre av dem gratis medan en kostar mycket lite*.

I min digitala verktygslåda har jag:

  1. Traffic Light Feedback* (har även en trafikljusfunktion för självbedömning som man kan välja om man vill ha på eller inte)
  2. Classroomscreen (läs tidigare inlägg här)
  3. Educreations
  4. whiteboard.fi 

Digitala skrivtavlor har en betydande fördel jämfört med de analoga, nämligen att eleverna samtidigt - så att säga på köpet - utvecklar sin grundläggande digitala kompetens. De lär sig bl.a. att

  • öppna/stänga verktygen
  • förstå och hantera ikoner på skärmen (att förstå och tolka symboler ingår i kunskapskraven och de digitala symbolerna faller dessutom under begreppet digital litteracitet)
  • att förstå och utföra enkla, digitalt relaterade instruktioner (klicka, radera, ladda om, ikon, lägga till/ta bort m.fl.)
  • det blir inte kladdigt när man suddar

Verktyget whiteboard.fi har ytterligare ett plus i jämförelse med analoga skrivtavlor - det kan användas interaktivt eftersom det är ett slags online whiteboard-klassrum för "engångsbruk". Det betyder att innehållet på alla elevers/gruppers individuella whiteboards kan projiceras samtidigt och i realtid på din dator så att alla kan ta del av allas svar inför återkopplingen. Eleverna kopplar upp sig med ehjälp av en engångskod (ungefär som i Kahoot). När alla elever har svarat och åtekoppling har getts, kan du som lärare tömma allas skrivtavlor med ett enda klick på din dator.
Här kan du se en video om hur whiteboard.fi fungerar.
 

Snabbdiktamen med digitala skrivtavlor
Förutom att använda skrivtavlor till att skriva ner ett svarsalternativ vid t.ex. gångjärnsfrågor (läs mer här), kan man göra en aktivitet som jag kallar snabbdiktamen. Vid en snabbdiktamen handlar det inte om att skriva sammanhängande texter eller meningar, utan bara enstaka ord, enkla uttryck eller siffror. En snabbdiktamen passar bra för snabb återkoppling efter en övning elelr genomgång, som uppvärmning och repetition i början av lektionen elelr som en avslutande aktivitete i slutet av en lektion när man har lite tid över. 

Några exempel på vad som passar för en snabbdiktamen:

  • tal 1-10, 10-100, 100-1000
  • vokalljud
  • ord som ingår i basordförrådet, t.ex. veckodagar, månader, färger osv.
  • stavning av nya ord
  • klocka
  • rita grundläggande geometriska former
  • förkortningar för mått, längd, volym och vikt

Några klassrumsexempel i bilder
Bilderna visar hur eleverna använder Traffic Light Feedback och Educreations respektive whiteboard.fi.

Brykar du använda dig av analoga eller digitala skrivtavlor och vad tycker du i så fall om arbetssättet? Har du någon digital favorit? Dela gärna med dig av dina bästa tips genom att skriva i kommentarsfältet.

Läs hela inlägget »

Digitala tankekartor
Tankekartor i undervisningen är inget nytt men de blir snyggare, flexiblare, mer dynamiska och mer ändamålsenliga om de görs digitalt. Idag finns det en mängd olika digitala verktyg med vars hjälp man kan skapa mer eller mindre avancerade tankekartor (t.ex. XMind, CogglePopplet m.fl.), så man kan välja vilket man själv trivs bäst med. Jag har fastnat för Popplet (finns som app eller på popplet.com).

Vuxenpedagogiskt, formativt och språkutvecklande
En av vuxenpedagogikens principer är att utbildningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och bygga på deras tidigare kunskaper. Vad passar då bättre än tankekartor att samla språkliga förkunskaper med?

Inom formativ bedömning är tre grundfrågor centrala:

  1. Var befinner sig eleven?
  2. Vad är målet?
  3. Hur ska eleven göra för att nå målet?
För att man som lärare ska kunna ta reda på vad eleverna redan kan i förhållande till målet och även för att tydliggöra mål och delmål för ett arbetsområde, kan tankekartor vara ett användbart arbetssätt. 


Att steg för steg bygga upp en tankekarta tillsammans med eleverna skapar interaktivitet och ökar delaktighet, vilket i sin tur påverkar motivation i positiv riktning. Elevernas tankar, ordförråd och tidigare kunskaper och erfarenheter blir synliga och det i sig är värdefullt för självkänslan och lärande. Själva skapande av en tankekarta kräver vanligtvis också en hel del kommunikation under processens gång för att klargöra samband, sammanhang och liknande. Eleverna får möjlighet att både utveckla sina tankar och strecha ut språket.

Läs hela inlägget »

Vad gör du filmerna med?
När jag åker runt och föreläser om digitala resurser och flippat klassrum i sfi-undervisningen, kommer alltid förr eller senare en och samma prosaiska fråga upp: "Vad använder du för app att spela in dina filmer med?" Och svaret? Det är för det mesta appen Explain EDU som jag använder - har gjort så i flera år nu. Den är en bra app. Det finns förstås andra appar/verktyg som fungerar på ett liknande sätt, t.ex. Educreations som jag också har testat. Men till slut fastnade jag för Explain EDU och är nöjd med den.

Fakta om Explain EDUen betalapp för iOS, pris 149 kr.


Priset på 149 kr kan tyckas vara högt, men med tanke på alla fantastiska funktioner den erbjuder är den värt de pengarna, tycker jag.


En smartboard i miniatyr med ljud- och skärminspelning
Explain EDU är en interaktiv whiteboard: en smartboard i miniatyr med skärm- och ljudinspelning. Allt du skriver, ritar eler pekar på på skärmen och allt du säger samtidigt under inspelningen spelas in och kan sedan sparas som en video. Videon kan vidare exporteras till Youtube eller läggas upp på skolans lärplattform. 

Visualiseringar och multimodalitet
Att visualisera genomgångar och tydliggöra instruktioner och lärandemål genom en videoinspelning ingår i  formativa arbetssätt (Dylan Wiliam). När du spelar in det du vill att eleverna förstår och tar till sig, kombinerar du text, bild, rörliga animationer och ljud. Med andra ord skapar du ett digitalt, multimodalt innehåll. Digitalt innehåll är lätt att dela via webben och därmed kan du göra ditt undervisningsmaterial tillgängligt för eleverna på ett helt annat sätt än analoga texter. Multimodalitet och tillgänglighet är viktiga plusfaktorer i sammanhanget.

Läs hela inlägget »
Mentimeter

Ett oumbärligt omröstningsverktyg
Mentimeter
är ett digitalt omröstnings- och responsverktyg som har blivit oumbärlig för mig både när jag undervisar och även när jag föreläser och anledningen till det är att det underlättar att arbeta formativt. Det är få digitala verktyg med vars hjälp man kan öka delaktighet och skapa interaktion som med just Mentimeter. Därför har den en given plats i min digitala verktygslåda.

Pedagogiska vinster med Mentimeter
Den viktigaste pedagogiska vinsten med Mentimeter i undervisningen är DELAKTIGHET och INTERAKTION. När du använder Mentimeter, får du delaktiga elever och får igång samtal och gemensamt tänkande kring exempelvis olika språkliga lösningar. För mig är Mentimeter ett verktyg för att utmana mina elever språkligt och kognitivt.

I jämförelse med t.ex. Kahoot fyller Mentimeter en annan funktion i undervisningen och bidrar på det viset till ökad variation av arbetsformer. Mentimeter är ingen frågesport, utan mer ett verktyg för att synliggöra olika sätt att tänka och lösa en uppgift. Jag ger dig nu några tips på hur du kan använda Mentimeter i din sfi-undervisning, dvs. vilka aktiviteter du kan skapa så att dina elever både utmanas kognitivt och utvecklar sitt språk, metaspråk och metakognition.

Läs hela inlägget »

Struktur som stöd
En undervisningsstruktur som eleverna känner igen sig i, avgränsade delmoment och tydliga instruktioner inklusive genvägar till stöttning under arbetets gång bidrar till ett tryggt klassrumsklimat, effektivare undervisning och förhoppningsvis även ett bättre och mer självständigt lärande. Finns det då någon digital resurs med vars hjälp man kan strukturera, presentera och avgränsa lektionspassets olika delmoment? Ja, det finns det. Det heter Classroomscreen och är ett av favoritverktygen i min digitala verktygslåda. Classroomscreen är ett webbaserat verktyg, vilket innebär att man får tillgång till det via en webbadress som är www.classroomscreen.com. Tack vare ett flertal widgetar som finns inbyggda i Classroomscreen har man tillgång till ett tiotal mycket användbara funktioner.

I vilka sammanhang passar Classroomscreen?
Classroomscreen är en resurs som stöttar eleverna i att förstå vad och hur de ska göra och hjälper dem också att hålla fokus medan de arbetar med en uppgift. Classroomscreen kan t.ex. användas som skriv- och ritplatta, för att slumpa fram frågor och för exit tickets. Resursen används i klassrummet medan lektionen pågår. Du förbereder "klassrumsskärmen" på din dator eller surfplatta och projicerar sedan bilden/innehållet via en projektor.

Läs hela inlägget »

NC:s enkät om digitalisering
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har via sociala medier genomfört en enkät om hur det är ställt med digitaliseringsprocessen inom sfi- och sva på vuxenutbildningen, Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildningen (presenterad 190623). Kanske var du en av de som besvarade enkäten? 

Allt som allt fick NC in 174 svar från lärare inom sfi och sva på grundläggande samt gymnasial nivå inom komvux och resultatet är enligt mig allt annat än tillfredsställande. Varför? Därför att lärarnas svar och kommentarer vittnar om väldigt olika förutsättningar som man som lärare har för att kunna utföra sitt pedagogiska uppdrag i linje med styrdokumenten och nationell digitaliseringsstrategi. 

För att ta del av samtliga enkätsvar, klicka här.

Om eleverna ska kunna utveckla sin digitala kompetens måste lärarna få rätt förutsättningar
Jag tycker inte att det är ok att digitaliseringen på så många skolor är mer eller mindre beroende av några enstaka eldsjälar. Jag tycker inte att det är ok med undermålig infrastruktur som om och om igen sätter käppar i hjulet för de lärare som vill utveckla sin undervisning med hjälp av digitala resurser.  Jag tycker inte att det är ok att det finns rektorer som inte bryr sig om att aktivt leda och delta i utvecklingen.
 

Eftersom jag både är sfi-lärare och föreläser om bl.a. vuxenutbildningens digitalisering och digitala resurser i sfi-undervisningen, blev jag tillfrågat av NC om jag ville kommentera och tolka svaren på deras enkätundersökning Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildning. Självklart ville jag det, det är ju så att säga mitt hemmaplan. Vi bokade in ett samtal med hjälp av en digital mötesapp och pratade sedan i över en timme. Det var väldigt intressant att tillsammans med NC:s projektledare Johanna Eriksson gå igenom alla svaren och försöka skapa sig en tydlig bild av nuläget när det gäller digitaliseringen inom sva och sfi. Är du nyfiken? Resultatet av videointervjun finns att ta del av i form av en artikel på NC:s hemsida. Gå gärna in och läs.

Läs hela inlägget »

Ett av mina favoritverktyg i klassrummet är skrivverktyget Skolstil 2 och du som har varit på någon av mina föreläsningar vet att jag brukar tipsa om Skolstil 2 och peka på några pedagogiska vinster med användandet. För mig är Skolstil 2 ett oumbärligt verktyg att ha i min digitala verktygslåda och i det här inlägget vill jag sammanfatta varför jag gillar det så mycket.

I vilka sammanhang passar Skolstil?
Skolstil (2 eller 3) är ett enkelt skrivverktyg med bokstavsljud, talsyntes och uppläsningsfunktion och passar överallt där sfi-elever övar på skrivfärdighet och läsning. Perfket när eleverna t.ex. ska öva på diktamen elelr nya ord/fraser.

En vanlig missuppfattning är att appen pga sin enkelhet endast lämpar sig för nybörjarelever men sanningen är att Skolstil  fungerar som vilken ordbehandlare som helst, om än med starkt begränsat antal redigeringsfunktioner. Det går alldeles utmärkt att skapa längre texter. Inga problem! Det som enligt mig talar för en mycket bredare användning av Skolstil i sfi-undervisningen är det faktum att appen är en fantastisk resurs för digitalt läs- och skrivstöd. Teckensnittet som används liknar sättet att skriva för hand.

Enligt Skolverket ska digitala verktyg vara ett medel för att variera och individanpassa undervisningen och myndighetens inställning till  digitala resurser är att de, rätt använda, kan vara en viktig del i olika stödinsatser för elever som av någon anledning har svårt att uppnå kursmålen (referens: Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen - ett kommentarmaterial för komvux och särvux, s. 15). 

Läs hela inlägget »

Jag känner att jag måste säga min mening angående Ulf Kristerssons förslag i Agenda i SVT den 7 april 2019
_______________________________________________________________
Hej Ulf Kristersson,
jag vill bara göra dig uppmärksam på att du är ute och cyklar. Enligt min erfarenhetsbaserade bedömning är dina kunskaper om sfi-utbildning otillräckliga. Borde inte det vara en plikt för ledande politiker i Sverige att lära sig hur något är beskaffat innan man börjar plocka billiga politiska poäng? Låt mig förklara vissa saker.

Sfi-utbildningen är en del av Komvux och Komvux är en frivillig skolform. Det finns således ingen närvaroplikt i grunden, vilket gäller all vuxenutbildning. Däremot kräver olika aktörer kring sfi-eleven (tex kommunen eller AF) att eleven deltar i undervisningen för att kunna behålla sin ekonomiska ersättning. Vid ogiltig frånvaro dras ersättningen in delvis eller helt. Så har det fungerat ett bra tag. Tyvärr blir effekten ofta att när tex den statliga myndigheten AF betalar ut etableringsersättning inbillar de sig gärna att de har rätt att efter eget tycke och smak avbryta elevens sfi-studier för att placera eleven i någon annan ”åtgärd”, ibland från en dag till en annan. Det gynnar aldrig elevens språkutveckling, utan tvärtom. Klipp, klipp, så klipps den röda språktråden som du efterlyser av.  

På en punkt håller jag ändå med dig Ulf Kristersson: det räcker inte med endast godkänd närvaro i undervisningen, man måste också få godkända kunskaper. Du vill därför införa plikt för sfi-elever att lära sig och du tycker att det vore toppen med skärpta språkkrav för medborgarskap som piska. Där slutar vi vara överens, du och jag. Låt mig förklara varför.

Läs hela inlägget »

En del av sfi-lärarens digitala kompetens är att på ett professionellt sätt kunna välja digitala resurser lämpliga för sfi-undervisningen.

Enligt Skolverket finns det tre grundläggande aspekter att beakta:

  • användarvänlighet och praktisk funktion
  • pedagogisk kvalitet
  • didaktisk nytta och didaktiskt perspektiv

I min och Annsofie Engborgs bok Digital kompetens för sfi-lärare. Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering? finns ett vägvisande kapitel om vilka krieterier som borde finnas på sfi-lärarens checklista för pedagogiskt och didaktisk värdering av digitala resurser. I videon här nedan listar jag de åtta kriterierna som listas upp i boken (s. 127).
Läs hela inlägget »

Fyrfältare
För några dagar sedan vikarierade jag på sfi i en B2-grupp och inspirerad som jag var av ett instagraminlägg på @sfi_kooperativtlarande valde jag att låta eleverna jobba med två s.k. fyrfältare som förarbete till en kommande uppgift på tema ”Vad gör du för att må bra?”.  En fyrfältare är en undervisningsstruktur inom ramen för kooperativt lärande, en metod och ett arbetssätt som jag just nu försöker lära mig mer om. Du kan läsa mer om vad fyrfältare går ut på här, medan ett lite mer allmänt blogginlägg om kooperativt lärande i kombination med sfi finns att läsa här

Ett klassrumsexempel
Men nu tillbaka till sfi-klassrummet och eleverna som med hjälp av två separata fyrfältare jobbade med orden ”hälsa” och ”må bra”. De skrev i fyrfältaren på pappret enligt följande upplägg:
Fält 1: Vad betyder ordet?
Fält 2: Rita en bild av ordet.
Fält 3: Skriv en mening med ordet.
Fält 4: Vad vet du om ordets grammatik? Hur använder vi ordet?

(Nedan ser du en bild mina fyrfälter och under den finns fyrfältaren som pdf-fil för nedladdning om du vill prova.)

Vi tog en fyrfältare/ett ord i taget och arbetsformen var EPA (enskilt, par, alla). Först skulle alltså alla tänka och skriva på egen hand och sedan jämföra, diskutera och komplettera varandras svar i par för att slutligen gå igenom allt en gång till muntligt i helklass och göra ytterligare kompletteringar med ord, meningar och exempel.

Läs hela inlägget »

Övning och repetition med variation
Vad är Quizlet och hur kan vi använda det i sfi-undervisningen? Frågan får bli en utgångspunkt för detta blogginlägg. Quizlet är ett digitalt verktyg som rätt använt kan utgöra en fantastisk resurs för elevernas lärande, hjälpa dem i deras språkutveckling och bidra till ökad förmåga till självbedömning. Du kan med hjälp av Quizlet göra din undervisning mer formativ och få in en större variation på aktiviteter när det gäller att ge eleverna rikliga möjligheter att öva och repetera ord, fraser och grammatik.

För mig, i min egen undervisning, är det viktigt att innehållet som eleverna övar på/repeterar med hjälp av Quizlet är det samma som vi för närvarande arbetar med. Jag vill att leverna jobbar med samma ordförråd/fraser så länge som det behövs för att alla nya ord och fraser ska kunna sjunka in ordentligt. Då behövs varierande aktiviteter med stigande svårighetsgrad om innehållet som eleverna arbetar med är det samma under en längre tid.

Ett redskap för individanpassning
I princip är Quizlet ett spel och en frågesport som du har alla möjligheter i världen att anpassa innehålls- och nivåmässigt efter just din grupps behov. Det finns flera olika spel/aktiviteter samt ett självrättande test inbyggda i Quizlet men för att de ska fungera, behöver du mata in de ord och fraser som du vill att dina elever övar på. Du måste också förse varje ord/fras med en "beskrivning", vilket görs enklast med hjälp av en bild (det finns en bildbank i Quizlet men du kan också ladda upp egna). Så snart du har lagt in alla aktuella ord/fraser, genereras samtliga spel automatiskt. Den delen behöver du alltså inte tänka på, det kommer av sig självt. Däremot bör du som lärare bestäma vilka spel som ska användas när, i viket syfte och av vilka elever. Med andra ord bör du planera didaktiskt för användningen av Quizlet för att maximera elevernas lärande. På det viset har du också ett redskap för att individanpassa din undervisning. Här passar jag också på att nämna varje enskilt spel har separata inställningar där du kan ställa in vilken typ av stöttning eleven ska få eller hur många ord som eleven ska öva på åt gången. Bra va?

Läs hela inlägget »
Pages Pages

Härom veckan gjorde jag en liten video om den förträffliga gratis appen Pages - som ingår i basutbudet på iPad och iPhone. Genom att kombinera dess funktioner med appen Röstmemo (som även den ingår) och den inbyggda funktionen skärminspelning kan du flippa klassrummet utan att behöva skaffa extra appar som ofta kostar. För att redigera och klippa ihop film och ljud funkar iMovie perfekt. Och den ingår också i basutbudet på iPhone och iPad.

Eleverna kan använda Pages för att skriva både för hand och digitalt och genom att spela in sin röst direkt i appen kan de på ett formativt sätt utveckla sin läsning, uttal och metakognition. För bra för att inte utnyttja, tycker jag. Eller?

Om du följer länkarna som finns här i inlägget, kommer du till Apples infosida/handbok för respektive verktyg.

Brukar du använda Pages med eleverna?

Besök gärna min videokanal  för fler digitala och pedagogiska tips.

Läs hela inlägget »

Sfi-elevernas digitala kompetens ser olika ut, liksom allt annat. Vi har elever som aldrig tidigare har suttit framför en dator, vi har de som är experter och vi har alla där emellan. Att sfi-elever på alla studievägar ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik står inskrivet i läroplanen. Efter avslutad utbildning ska varje elev besitta en adekvat digital kompetens och utifrån den och sin språkliga nivå kunna använda och hantera så väl digital teknik som digitalt innehåll. Så ser en del av vårt uppdrag ut.

I dagens inlägg vill jag ge dig ett konkret tips på hur du bättre kan organisera och genomföra din undervisning och mer effektivt stötta dina elever i det här avseendet. Helst ska ju deras språkutveckling och utveckling av digital kompetens gå parallellt, hand i hand. Samtidigt ska all sfi-undervisning vara meningsfull, användbar och vuxenrelevant, vilket innebär att du förväntas ha ett funktionellt perspektiv på ditt lektionsinnehåll - analogt och digitalt. De kända domänerna vardagsliv, samhällsliv, arbetsliv och studier är aktuella även vid arbetet med digital teknik och internet i klassrummet och traditionella sfi-läromedel är inte mycket till hjälp här. Du behöver kunna fixa det själv.

För mig handlar digital kompetens om både läs- och skrivförmåga och färdigheter på klicknivå. Att t.ex. läsa nätbaserade texter är en utmaning för eleverna och digital och multimodal litteracitet är begrepp vars innebörd är viktigt att ta till sig, tycker jag. En hemsida är också text. Men att hantera, läsa och förstå budskapet en hemsida förmedlar kräver helt andra lässtrategier av läsaren än när man läser analoga texter. Varför? Här nedan listar jag några anledningar (ref: Att läsa och förstå, Skolverket):

  • Ändlöshet. Eftersom nätbaserade texter innehåller länkar, slutar de i princip aldrig. Det går alltid att klicka sig vidare till nya hemsidor/artiklar/inlägg. När är det bra? När ska man sluta klicka? Hur vet man att innehållet inte längre är relevant? När är det dags att stoppa Youtube?
  • Multimodalitet. På webben blandas olika modaliteter (uttrycksformer) i mycket större utsträckning än analogt. Verbalskriftliga texter, ljud, bilder, rörliga bilder och animationer samspelar med varandra. Hur förhåller sig alla element innehållsligt till varandra? Vad förstärker vad? Vad är mest relevant?
  • Navigering. Systematisering av information kan skilja sig från upplägg i analoga texter. Hemsidor har menyer med undermenyer upptill och på sidan, länkar, reklam och allt möjligt annat. Läsaren måste navigera fram och tillbaka i menyer och mellan olika sidflikar och fönster i webbläsaren, scrolla upp och ner, klicka på länkar och backa tillbaka och så vidare.
Hur kan du då göra i undervisningen? Varsågod, här kommer mitt tips.
 
Läs hela inlägget »
Foto: Elisabeth Bergander Foto: Elisabeth Bergander

Härligt med inspiration
Jag älskar att bli inspirerad och jag älskar goda och kreativa pedagogiska idéer. Ännu bättre om de innehåller digitala inslag. När jag var i Norge i höstas hade jag turen att träffa läraren Elisabeth Bergander från vuxenutbildningen i Bærum. Hon undervisar vuxna i norska som andraspråk och jobbar bl. a. med grundläggande litteracitetsundervisning. Hennes sätt att integrera teknik och vuxenpedagogik är mycket inspirerande.

NVL
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) har publicerat ett material med Elisabeths klassrumsnära tips på arbetssätt och aktiviteter: Alfagodigital. Materialet innehåll beskrivningar, videoklipp och diskussionsfrågor att t.ex. använda i arbetslaget.

Klassrumsexempel från Norge
Jag väljer att visa här några av de idéer jag själv gillar mest. Varsågod, här är tre lysande videoexempel på hur Elisabeths elever har använt appen Skolstil 2. Det som jag gillar är hur eleverna växlar mellan olika uttrycksformer (digital skrift, handskrift, höra, läsa, uttala) för att öva språket på ett varierat sätt och hur de även aktivt tar stöd av modersmålet - allt medan de jobbar i Skolstil 2. Det är häftigt att t.ex. se eleven som inte kan läsa/skriva på sitt modersmål pashtu och tar Skolstil till hjälp för att ändå skapa sig en tvåspråkig ordlista. Snacka om delaktighet i lärandet. Wow! (Om du vill läsa beskrivningar av situationerna, gå till respektive avsnitt i Alfagodigital. Rekommenderas varmt.)

Det fjärde videoklippet som jag visar här är också kul att se. Det visar vilken potential den digitala röstassistenten Siri (iphone/ipad) har i språkundervisningen redan på ett tidigt stadium. Jag blir nästan avundsjuk att jag inte kom på idén själv :-) 

Läs hela inlägget »

Musik och rörelse
Nej, det är inte bra att sitta still för länge om man vill behålla fokus och koncentration. Du som har varit med på någon av mina föreläsninger under det senaste året vet vad jag menar med enerigivande mikropauser. De jag brukar lägga in på strategiska ställen i presentetaionen är i form av rörelse till uppiggande musik. Vi kan kalla det dans men egentligen är det bara ett helt anspråkslöst tillfälle att ställa sig upp, få skaka loss, nynna lite, skratta och känna sig allmänt väl till mods.

Första låten brukar komma ca 45 minuter efter föreläsningens början och det är alltid samma video som jag spelar upp för deltagarna: ett kort Despacito-klipp med Helan och Halvan. Självklart står deltagarna upp. Och det slår aldrig fel. Skrattet och rörlesen kommer på en gång. Undantag finns, så klart, alla vill inte dansa och behöver inte göra det heller. Musiken och åsynen av de dansande gubbarna har en positiv effekt ändå. Efter det är man garanterat mer fokuserad, vilket är bra att säkerställa inför ett kommande teorityngd avsnitt i presentationen. 

Läs hela inlägget »

Gångjärnsfrågor är en typ av språkutvecklande och kognitivt utmanande frågor som ingår i den formativa verktygslådan. Är du nyfiken? I den videofilmen här nedan förklarar jag hur gångjärnsfrågor funkar, hur du planerar för dem och på vilket sätt de är formativa. Testa och observera vad som händer i klassrummet

Referens:
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

I ett tidigare inlägg och i en tidare video berättar jag om bl.a. tekniken "no-hands-up" och vad som menas med frågetekniken "fråga-paus-nedslag-studs".

Läs hela inlägget »

Mind the gap, del 2
Gårdagen, som var en söndag, gick åt att fortsätta reflektera över alla intryck från Bett i London, sortera och renskriva anteckningar från föreläsningarna samt - mycket välbehövligt - åt att vila hjärnan (främst genom att sova). I ett tidigare inlägg (del 1) redogjorde jag för min upplevelse av Bett-mässan och berättade om ett intressanta par föreläsningar. I det här inlägget kommer alltså en fortsättning på den påbörjade reflektionen över vad jag tagit till mig och lärt mig.

Storytelling
Vilken kick det var att lyssna på presentationsteknikexperten David Phillips! Han föreläste om hur man som lärare, skolledare och föreläsare undviker risken att de som lyssnar på en dör "PowerPoint-döden". Egentligen föreläste han inte, han utsatte oss i publiken för sin föreläsning genom att låta oss fysiskt och mentalt uppleva effekter av dopamin, oxytocin, serotonin och endorfiner. Han visade oss vad som händer med vår uppmärksamhet och hur man kan använda sig av hjärnans hormonella funktioner för att kunna leverera sitt budskap på ett effektivt sätt och emotionellt engagera de som lyssnar. STORYTELLING är GREJEN! Kronan på verket var en två timmar lång workshop med Phillips då vi lärde oss att bygga upp en story för att med hjälp av storytelling "injicera" rätt  mängder dopamin, oxytocin, serotonin och endorfin.

Läs hela inlägget »
Bett 2019, London Bett 2019, London

Mind the gap, del 1
Tiden går fort när man har roligt. Det är verkligen sant för de tre gångna BETT-dagarna här i London bara försvann. Med andra ord är det dags att summera och reflektera över vad jag har fått för sorts input och hur jag ska bearbeta den för att göra den till ny kunskap hos mig själv. Vilka luckor har börjat fyllas?


Bett Show 2019
Själva BETT-mässan på ExCell var ärligt talat inte så upphetsande. Var faktiskt lite besviken. Smartboards, digitala klassrum, virtuella klassrum och system för dministrativa lösningar om vartannat. Google och Microsoft i mitten. Ungefär så. Allt kändes stort och kostsamt och som lärare kan jag inte påstå att jag kände att det fläktade inspiration, även om det förstås var lite intressant att titta på allting. Men jag saknade de ”små sakerna” som digitalt läs- och skrivstöd, digigitala quiz-verktyg, verktyg för språkinlärning eller verktyg för surfplattor överhuvudtaget. Sådant fanns inte alls på mässan. Sådant hade jag velat se. För att inte tala om att målgruppen vuxna elever verkar inte alls finnas i utställarnas föreställningsvärld. 

Inspiration hos Google
När jag gick förbi Googles stora monter, stod två personer på deras lilla scen och presenterade tips på vad man kan göra med de olika Google-apparna som finns, så som Youtube eller Google teckning. Det var bra tips kring undervisningssammanhang och något att ta med sig och prova på en gång om man vill. Så där jordnära och bra kändes det.

Läs hela inlägget »

No-hands-up
Bland verktygen i min formativa verktygslåda finns "no-hands-up" (namnslumpare) och "fråga-paus-nedslag-studs". Jättebra tekniker för att ställa språkutvecklande och kognitivt utmanande frågor till eleverna. I filmen här nedan berättar jag hur de här två formativa teknikerna funkar. Nyfiken? Sugen på att prova? Lycka till!
 

Referens:
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Digitala namnslumpare

Tips på digitala resurser för "no-hands-up"
Namngeneratorer för att slumpmässigt välja ut namn på elever:
- Classroomscreen (namngenerator är en av flera funktioner, finns tillgänglig via webben, klicka här)
- Decide Now! (mobilapp för iPad, iPhone och Android)
- Random Name Selector (tillgänglig via webben, klicka här)

För att fortsätta till Konsten att ställa frågor, del 2: klicka här.

Du hittar den här och andra videofilmer på Youtube-kanalen Ivana Eklund utbildare.

Läs hela inlägget »
Videomanualer Videomanualer

Nytt på Youtube
Det är januari och en perfekt månad att lansera lite nyheter. Min nyhet är att jag har startat en ny videokanal på Youtube som heter Ivana Eklund utbildare. Där hittar du som är sfi-lärare pedagogiska tips och reflektioner kring vuxnas andraspråksinlärning och sfi-undervisning. Språkutvecklande arbetssätt, litteracitet, digital kompetens och tips på digitala resurser är exempel på ämnen som jag vill dela med mig av via den nya videokanalen. Börja gärna med att se min korta välkomstfilm och besök sedan videokanalen. Väl där ser du en röd prenumerera-knapp i högra övre hörn. Klicka på den, så missar du inga nypublicerade videor.

Om spellistor på Youtube
Om du använder Youtube regelbundet och vill snabbt och enkelt komma åt filmer som du visar ofta i din undervisning, har du nytta av kunna skapa s.k. spellistor. Spellistor är ett sätt att spara och organisera andras och sina egna filmer i grupper efter ämne. En och samma film kan finnas med i flera olika spellistor. Skärmbilden nedan visar hur det brukar se ut på en videokanal. I mina spellistor hittar du t.ex. en mängd pedagogiskt videomaterial från Skolverket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) m.fl. Allt samlat i spellistor, på ett ställe. Bra eller hur? Jag har gjort spellistorna som en tjänst till dig i fall du plötsligt blir sugen på lite gratis kompetensutveckling från soffan.

Skärmbild - menyer relaterade till spellistor

För att förklara hur det funkar och hur du ska göra för att skapa, spara och hantera spellistor på din egen videokanal (om du har ett gmail-konto, så har du per automatik tillgång till en videokanal på Youtube, det är bara att logga in och aktivera kanalen), har jag spelat in en videomanual. Varsågod, här har du en audiovisuell guide. 

Att skapa spellistor på Youtube: en videomanual
För att se filmen, klicka på uppspelningsknappen.

Om videomanualen - info:
Digital enhet: Dator
Digitalt verktyg: Skärm- och ljudinspelningsverktyget Screencast-o-matic 
Publicering: Youtube

 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer

-