www.ivanaeklund.se/blogg

2018

Symposium 2018
Den 11-12 oktober anordnade Nationellt centrum för svenska som andraspråk Symposium 2018 som är en nationell konferens och äger rum vart tredje år. I år var temat litteracitet och flerspråkighet och jag hade äran att som praktiker medverka i en forskargemensam föreläsning. Jag och forskaren Annika Norlund Shaswar föreläste tillsammans på temat digitala resurser och flerspråkighet i grundläggande litteracitetsundervisningVi skapade en föreläsning i vilken teori mötte praktik och det var ett fantastiskt roligt samarbete. Ännu roligare var det efteråt när vi utifrån föreläsningen skulle skriva ett eget kapitel som bidrag till Symposium-antologin. Kapitlet är klart och inlämnat och antologin kommer ut i vår.

Vår föreläsning spelades förresten in och finns nu publicerad på NC:s hemsida och NC:s youtube-kanal tillsammans med ett tiotal andra inspelade föreläsningar (här). Det är en guldgruva med gratis fortbildning och kompetensutveckling.

Åhörarkopior till presentationen finns i pdf-filen nedan.

Till slut lite kuriosa, för ibland kan saker och ting visst bli lite fel. Jag har nämligen fått ett extra förnamn i vinjetten till videon - ett litet misstag som jag lugnt kan leva med. Det står nämligen Linda Ivana. Känner mig tack vare det nästan lite besläktad med Linda Bradley, vars inspelade föreläsning om mobiler och mobilappar i undervisningen jag för övrigt varmt rekommenderar. Du kan se den här:

I fall du är intresserad att veta mer om Annika Norlund Shaswars språkdidaktiska forskning kring flerspråkighet och skillnader mellan sfi-elevernas skrivande och läsande hemma respektive i skolan, så kan du titta på den här inspelningen som ingår i Skolverkets stödmaterial Grundläggande litteracitet för vuxna andraspråksinlärare.

Läs hela inlägget »

I samband med ett inlägg på Facebook fick jag en intressant fråga i kommentarsfältet, som jag först valde att besvara genom att starta en ny tråd i gruppen men väljer nu att återge hela inlägget även här på bloggen. Jag förmodar nämligen att det finns fler bland er som funderar på samma sak och alla är inte med på Facebook.

Frågan gäller betygsättning och bedömning och det faktum att kursplanen för SFI inte anger centralt innehåll, utan beskriver att undervisningen ska ge eleven förutsättningen att utveckla kommunikativa färdigheter och att detta ska vara ett långsiktigt mål.

⤵️ Här nedan kommer mitt svar som jag hoppas kan bringa lite mer klarhet i hur det är tänkt att vi ska tänka kring betygssättning, kunskapskrav och bedömning. Lätt är det sannerligen inte!

➡️ Eftersom kursplanen för sfi inte anger något centralt innehåll, är det inte bestämt genom styrdokumenten vad exakt det är vi ska undervisa om. Kursplanen för sfi bygger i stället på kommunikativa förmågor, dvs elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift och kunna anpassa sitt språk utifrån syfte och sammanhang - naturligtvis utifrån de kunskapskrav som finns uttalade för respektive kurs.

Läs hela inlägget »





En översiktskarta
Med den här kartan försöker jag att förtydliga hur pedagogiska modeller och metoder hänger ihop med digitala resurser och hur en metod kan förstärks genom användning av digitala resurser.

Digitala resurser gör skillnad för elevernas lärande, om du som lärare samtidigt utvecklar din pedagogik. Det är ju ALLTID vad DU GÖR med tekniken som räknas, inte tekniken i sig. "Vad vill jag att eleverna lär sig?" måste alltid vara utgångsfrågan.

Skriv gärna ut bilden i A4-format och sätt upp, så glömmer du inte lika lätt vilka nya resurser du eventuellt är sugen på att undersöka, lära dig och implementera i din undervisning.

Bilden för nedladdning och utskrift: 

Läs hela inlägget »

Något för grammatikundervisningen
Idag vill jag tipsa om ett välgenomtänkt undervisningsmaterial för sfi som heter Se meningen och som går ut på att stötta vuxna andraspråkselever i konsten att bygga meningar med hjälp av färgglada satsdelskort, satsdelsormar, planscher med bindeord, bisatsinledare mm. Alla kort och remsor är försedda med magneter och kan lätt fästas på tavlan och flyttas runt. Bilderna nedan visar hur planscherna, satsdelskorten och satsormarna ser ut.

I och med att sfi har sammanhållna studievägar och studieväg 1 innehåller numera kurserna A-D, behövs det anpassade arbetssätt och fungerande metodik för att kunna stötta eleverna hela vägen genom sfi-utbildningen. Kvalitativt undervisningsmaterial med vuxna andraspråksinlärare som målgrupp växer inte på träd precis och det här är ett material som är mycket funktionellt och användbart.

I Se meningen finns det dels färdiga meningar i olika svårighetsgrader att plocka med och sätta ihop, dels uppmuntras eleverna att fylla "mallar" med eget innehåll utifrån sin språkliga nivå. Progressionen följer kunskapskraven för kurserna A-D och elevhäftet är tänkt att följa eleven genom hela sfi.

Metoden bakom Se meningen bygger på modellering. Syftet är att ge eleverna fungerande mönster när det gäller svensk meningsbyggnad och samtidigt lära dem att producera egna meningar. Med andra ord kan materialet med fördel användas inom ramen för genrepedagogik och cirkelmodellen, inte minst för att grammatiken bygger på funktionsgrammatik (med färgförstärkning). Att använda materialet formativt känns också som helt givet.

Lärarhandledningen innehåller många bra tips kring arbetssättet och användningen av materialet samt en del användbara råd kring undervisning om meningsbyggnad. Bra vägledning alltså. På hemsidan presenteras materialets samtliga delar med så väl text som korta videoklipp och korta podd-avsnitt att lyssna på. Naturligtvis kan man även köpa materialet  via hemsidan  (här).

Materialets skapare är sfi-läraren Christina Hängsel. Bra jobbat! Tack för ett toppen material.

Ett klassrumsexempel
Själv har jag en uppsättning av det som kallas startpaketet och nedan visar jag några bilder på hur det såg ut när jag använde mig av satsdelskorten och meningsormarna i en B2-grupp för att gå igenom och öva omvänd ordföljd i huvudsatser (tidsadverbial först). Eftersom jag saknar elevhäften som är ett engångsmaterial och inte får kopieras, gjorde ett eget arbetsblad inför den aktuella lektionen.

Bilderna visar själva arbetsgången (klicka på dem för att få dem större):

  1. genomgång/repetition utifrån elevernas egna förslag (många tog ett foto av tavlan med mobilen efteråt)
  2. gemensam insamling av exempel på tidsord (utifrån elevernas förslag)
  3. gemensam modellering av meningar med de insamlade tidsorden (elevernas förslag)
  4. individuellt skrivande av meningarna på arbetsbladet och identifierring av de olika satsdelarna (användning av metaspråket)
Läs hela inlägget »
Etiketter: grammatik, undervisning

Exit tickets med emojis som lektionsutvärdering - hur svårt kan det vara? Ganska svårt faktiskt, om det gäller sfi-elever som har lärt sig att läsa och skriva först i vuxen ålder på sfi och ännu har en bra bit kvar till att bli funktionellt litterata. Det här är mycket spännande. Vänta, så får ni höra!

Jag var vikarie på sfi idag och valde att använda exit tickets (se bilden) i den B1-grupp jag hade. Vad som hände var att en mängd ”klassiska” svårigheter som sfi-elever utan skolbakgrund brottas med, kom upp till ytan... Saker som har med att tolka/använda skrift/bilder att göra.

Här är några exempel på vad jag menar:
- att tolka ”obekanta” symboler och göra kopplingar utifrån ett visst syfte/sammanhang (använda sig av tidigare erfarenheter, generalisera)
- att förstå att de små fyrkanterna med krummelurer i är ansikten och inte kryssrutor (abstrakt tänkande)
- att förstå att man ska ringa in en symbol som svar och att det alltså inte är fråga om kryssrutor (dessutom: skillnad mellan + och x)
- att koppla symbolerna till hur man har upplevt lektionsarbetet och inte hur man mår rent allmänt just den här dagen (relatera, dra paralleller)
- att i skrift formulera en motivering till sitt känsloläge utifrån sin egen insats på lektionen och få motiveringen att matcha den valda symbolen (koda tanke till text utifrån ett visst syfte/sammanhang).
- att förstå att motivering inte är det samma som att beskriva den valda symbolen i ord.

Kognitivt och språkligt krävande för sfi-elever utan skolbakgrund

Jag kanske inte behöver berätta hur det gick med den här återkopplingen med hjälp av exit tickets med emojis. Det gick nämligen inte. Inte som självskattning för elevernas del i alla fall. Inte på några minuter i slutet av lektionen. Med facit i hand hade det behövts en gedigen introduktion och ett förberedelsearbete innan, främst kring sättet att tänka och kring själva ”huret” för att få det att funka som det var tänkt. Så som det nu var, hamnade uppgiften helt klart i frustrationszonen - för lite stöd i kontexten och för stor kognitiv utmaning.

Men jag ser det inte som ett misslyckande, tvärtom. Tillfällen som den här ger mig som lärare en värdefull återkoppling på undervisningen och vilka typer av skrift man kanske också bör/kan jobba med för att utveckla sfi-elevernas grundläggande litteracitetsförmågor. Så själv lärde jag mig massor på den här lektionen. Är det inte ett fantastiskt jobb man har, va?!

Vill du veta hur du gör för att få tryckta post-it-lappar: Läs ett äldre inlägg här.

Läs hela inlägget »

Alla goda ting är tre
Det finns tre självrättande språkappar för sfi-undervisning i min verktygslåda: Alfavux, Läskod och Hej svenska (Hej svenska 1 och Hej svenska 2 finns för närvanade tillgängliga som appar). Jag gillar dem väldigt mycket och mina elever tycker också om att jobba med dem. 

Alfavux, Läskod och Hej svenska har det gemensamt att alla har mer eller mindre fokus på den tidiga läs- och skrivinlärningen och är interaktiva, multimodala och självrättande. Medan Alfavux och Läskod är uppgyggda kring ett antal nivåer att jobba sig igenom, utgår Hej svenska från ett tiotal vardagsrelaterade teman.

En kortfattad beskrivning:

  • Läskod jobbar mycket med uttal, koppling ljud/bokstav, stavelser och stavning och passar utmärkt för alla elever som har svårigheter med uttal och/eller stavning, helt ovasett studieväg och kurs. Ordinlärning ingår. Det finns 18 nivåer i appen och tillsammans täcker dem hela det svenska ljud- och stavningssystemet. Progression finns både mellan nivåer och inom varje nivå.
  • Alfavux är en app för grundläggande ordinlärning och automatisering av avkodning. Det finns 7 inbyggda nivåer som tillsammans täcker det svenska ljudsystemet. Nivå 8 är tomt och avsett att fylla med eget innehåll.
  • Hej svenska tränar ordförråd, fraser och basgrammatik. Eleverna läser, skriver, lyssnar och övar språket och olika färdigheter med hjälp av varierande uppgifter. Progression finns inom varje temaområde.


Självrättande appar och formativ återkoppling
Hur vet man som lärare att eleverna lär sig och hur vet eleven själv att hen lär sig? Hur blir det med formativ återkoppling när eleverna tränar språket med hjälp av självrättande appar för språkträning? Räcker det med att verktyget ger en korrektiv återkoppling så snart eleven har tryckt på ok-knappen? Vid rätt svar kan eleven snabbt klicka sig vidare med hjälp av en grön pil och hasta vidare i appen för att slutligen klara av ännu en nivå och få stjärnor och vinnarpokaler. Det är jättebra och jätteenkelt och jättesmidigt. Absolut. Men jag ser samtidigt en fara i det. Det finns nämligen en risk att eleverna hamnar för djupt i ett spelbeteende (s.k. spelifiering) och slutar att tänka på vad det är de egentligen håller på med och varför - nämligen att de ska utveckla sitt språk. 

Nej, snabbast är inte bäst. Ett sådant lärande blir alldeles för mekaniskt och inte särskilt effektivt eftersom det inte ger några garantier för att lärande sker på djupet och att eleven efteråt kan tillämpa kunskaperna. Samtidigt är effekten som spelifiering skapar något bra och positivt eftersom elevens hjärna då producerar dopamin och dopamin främjar lärande och gör att man minns bättre.

Vad jag vill komma fram till är att man som lärare bör ge eleven regelbundet muntlig återkoppling under tiden eleven övar språket med hjälp av självrättande språkträningsappar. Det förbättrar och effektiviserar lärandet avsevärt. Jag ska förklara hur jag tänker och ge konkreta tips.

Rättning är inte återkoppling som leder lärande framåt
Som lärare behöver vi kontinuerligt gå in och bedöma elevens lärande formativt. Den appen som skulle fixa att ge formativ återkoppling och dessutom muntligt finns inte. Visste du förresten att det engelska ordet assessment (bedömning) härstammar från latinets assidere, vilket betyder "sitta bredvid" (James Nottingham)? Det är intressant, för att sitta bredvid eleven en stund varje gång eleven jobbar med någon självrättande resurs är just vad vi bör göra. Bokstavligen eller i överförd bemärkelse, det spelar inte så stor roll. Bara vi som lärare är DÄR och har koll på hur det går för eleven. Varför? För att hjälpa eleven att förstå vad det aktuella lärandemålet är, ge muntlig stöttning och få eleven att fokusera mer på själva LÄRANDEPROCESSEN och mindre på spelande.

En självrättande app bedömer om eleven löser en uppgift rätt eller fel. Verktyget ger alltså en korrektiv återkoppling. En poängställning i slutet avslöjar inte mycket om hur eleven har tänkt och varför elevens resultat ser ut som det gör. För att förstå hur det har gått för eleven med någon uppgift, behöver vi kommunicera med eleven och se vad och hur hen gör under tiden hen övar med verktyget. Vad går bra och vad har eleven svårigheter med? Först då kan vi ge eleven adekvat återkoppling och stöttning.

Själreglerat lärande med självrättande appar
Enligt forskarna J Hattie och H Timperley finns det också en typ av återkoppling som går ut på att eleven själv hela tiden påminner sig om vad målet är, kontrollerar var hen befinner sig i förhållande till målet och stämmer av om hen är på rätt väg. En sådan återkoppling kallas för självreglerande återkoppling och jag tycker att det är viktigt att eleverna använder sig av den också när de jobbar med självrättande appar. Eleven måste reflektera över vad hen gör i appen, hur hen gör det, varför och i vilket syfte.

Det är t.ex. en stor skillnad mellan att kunna "läsa" ett ord som man ser på skärmen farmför sig och nyss har hört uttalas och att anteckna ordet för hand på ett papper och klara av att självständigt avkoda det en stund senare. Det är vad jag menar: tänk utanför appen och ge eleven adekvat studieteknik och strategier för självbedömning och utveckling av metakognition. Visa eleverna hur de kan växla mellan olika uttrycksformer och kombinera digitalt och analogt när de jobbar med appar vars syfte är att exempelvis öva avkodning, uttal och skrift av ord och fraser. Låt det bli en rutin för varje elev att anteckna nya ord och fraser från appen i sin skrivbok för vidare träning (uttal, stavning, läsning, förståelse, användning i meningar mm). 

Stöttning under lärandeprocessen är vad effektiv återkoppling handlar om: att ge eleven tips på VAD hen kan göra och HUR för att lyckas och lära sig mer. Därför tycker jag att vi inte ska lämna våra elever ensamma med självrättande appar och verktyg, hur pedagogiska och bra de än är.

Metakognition måste helt enkelt vara påslagen i elevens hjärna. Utan förmågan till metakognition kan eleven knappast besvara de tre formativa huvudfrågorna (D Wiliam):

  • Vad är det jag försöker lära mig?
  • Vilka framsteg har jag gjort hittills?
  • Vad ska jag göra härnäst?

Om eleven efter en avklarad uppgiftsserie/nivå får en översikt med ett antal poäng eller procent, borde eleven lära sig att stanna upp och ta sig en liten funderare över vad poäng- eller procentnivån innebär. Duger 4 poäng av 10 möjliga och räcker det med 57 % korrekta svar? Är det en kvalitativt godtagbar prestation? Vad indikerar ett dylikt resultat vad gäller elevens nästa steg? Fortsätta eller backa? Det är i det här skedet som de tre formativa frågorna har sin relevans.

Den närmaste utvecklingszonen
Att till exempel säga "öppna Hej svenska och jobba med vad ni själv tycker att ni behöver träna på" är dömt att misslyckas om eleverna inte har fått lära sig jobba strukturerat och medvetet och vet vad målet med övningarna är och hur uppgifterna/spelen fungerar. Vad som vanligtvis händer i en sådan situation är att eleven klickar på det som känns bekant och sedan gör övningarna i temat - men bara tills svårighetsgraden börjar bjuda på motstånd. Då stänger eleven ner och väljer ett annat tema (om vi nu fortsätter med Hej svenska som exempel). Börjar med första övningen i det nya temat, jobbar så länge det går lätt, stänger ner när det inte längre går och växlar spår till något som känns igen. Varför blir det så?

Förklaringen har med den närmaste utvecklingszonen respektive trygghetszonen att göra (Vygotskij). Klart eleven vill få belöning och bekräftelse med minsta möjliga ansträngning - hjärnan skriker ju efter ett nytt dopaminpåslag! Därför väljer eleven att arbeta med sådant hen redan kan för att slippa utsätta sig för risken att misslyckas. Men då sker ingen språkutveckling. För att språkutveckling ska kunna ske, måste eleven ta sig an svårare uppgifter och få stöd i att klara av dem. 

Det är jobbigt att behöva lämna sin trygghetszon. Men om eleven ska lära sig något nytt och utveckla sitt språk måste hen befinna sig i sin närmaste utvecklingszon. Och för att få eleven dit, måste vi visa vägen. Det är därför som jag tycker att användandet av den här typen av verktyg behöver styras upp något i undervisningen.

Ett klassrumsexempel
Eleverna behöver ramar, strukturer och rutiner av ett slag som ligger utanför självrättande appar. Det är därför som jag en gång i tiden skapade blanketter som du ser på bilden nedan. Jag gjorde dem som ett första steg på vägen mot att utveckla elevernas metakognition och förmågan till självbedömning. Syftet med blanketterna är att hjälpa eleverna hålla koll på hur långt de har kommit i Alfavux, Läskod respektive Hej svenska och ge mig som lärare ett litet underlag för återkopplande samtal.

Blanketten - mer än en avprickningslista
Även om blanketterna rent konkret är till för eleven att pricka av en avklarad nivå och på så sätt komma ihåg hur lång hen har kommit i appen, är syftet något djupare än så. 

Elever utan skolbakgrund (inte sällen även andra) behöver tillägna sig rutiner och studieteknik och lära sig att arbeta systematiskt mot ett mål. De behöver lära sig att förstå enkla översikter, föra och tolka enkla anteckningar och planera och följa sina egna studier. Det kan de göra med blanketterna. Eleverna lär sig också att t.ex. jämföra skärmbilder från Hej svenska med bilderna på blanketten och på så sätt öva sig i bildtolkning och öva sin förmåga att jämföra bilder och text i olika medier. Dessutom lär de sig också att se samband mellan bild som symbol och den konkreta aktivitet de utför i appen på surfplattan.

Dessutom är det ju det här med trygghets- respektive utvecklingszonen som jag redan har nämnt tidigare i inlägget.
 

Ladda ner blanketterna här:
Här kommer alla pdf-filerna för utskrift och nedladdning. Varsågod, håll till godo om materialet passar. Och lycka till med anvädandet.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer