www.ivanaeklund.se/blogg

2016 > 05

Besök på utbildningsdepartementet
I veckan var jag på Utbildningsdepartementet för gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic bjöd till en konferens om vuxna nyanländas språkinlärning. Tanken med konferensen var att presentera goda exempel på hur olika aktörer (kommuner, privata sfi-anordnare, Folkbildningsrådet, Skolverket, Arbetsförmedlingen och Nationellt centrum för svenska som andraspråk) arbetar med att erbjuda utbildningar i sfi som är anpassade till de de nyanländas behov. Läs gärna mer här. Konferensen handlade mycket om att synliggöra villkoren under vilka inlärning av svenska som andraspråk sker när det gäller vuxna. Det var en inspirerande och givande dag, trots att en del kändes mer riktat mot rektorer/huvudmän än mot lärare. 

Vad behövs?
En sak som blev tydlig när dagen var slut var att det behövs mycket mer samarbete än vad som är vanligt idag kommuner emellan och mellan kommuner och andra aktörer och företag - om vi ska lyckas med att effektivt hjälpa nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden, lära sig ett funktionellt vardagsspråk och bli en del av samhället. Olika former av yrkesutbildningar i sfi är ofta framgångsrika och vi hörde goda exemplel från t.ex. Stockholm och Gävle om taxiförar-sfi, vård-och-omsorg-sfi och sfi för egna företagare och entreprenörer. De har också delat med sig av generella erfarenheter kring vad yrkessvenska innebär och jag fick en större förståelse för vad utbildningar i yrkessvenska egentligen handlar om. Det är inget jag själv har erfarenhet av och är nöjd med att nu veta och förstå lite mer om utbildningens särart.

En vanlig nationell kurs i sfi har styrdokument att förhålla sig till medan kurser i yrkessvenska är ofta friare eftersom skolan själv arbetar fram syfte, mål och kursinnehåll utifrån detlagarnas behov. Det tänkte jag inte på förut. Inte heller har jag reflekterat över att man måste förhålla sig till när allmänna språkkrav ska ställas - ska de ställas i början eller i slutet av processen? Det kan nämligen vara en enorm skillnad att vända på steken. Eller möjligheten att validera sina yrkeskunskaper på modersmålet. Varför är det så ovanligt? Att ändra ordning på insatser som görs kan innebära att man når fler och att fler invandrare kommer in på arbetsmarknaden. Det är mycket intressant.

Det mest givande föredraget för mig peronligen var Karin Sandwalls (från Nationellt centrum för svenska som andraspråk). Hon har pratat om vad det innebär att lära sig ett andraspråk som vuxen och efter en inte alls ironisk påminnelse om att det iverkligen inte är samma sak att lära sig ett främmande språk och ett andraspråk, har hon listat ett antal utgångspunkter.

7 utgångspunkter för vuxna nyanländas språkinlärning:

  1. Förståelse för de sfi:studerandens utsatta situation behöver bli större.
  2. Sfi handlar om handlingsberedskap för ett liv i Sverige. “Aktivt deltagande…” som det heter i kursplanen. Vad nyanlända behöver är ett funktionellt språk.
  3. Ett respektfullt resursperspektiv och ett grundläggande vuxenpedagogiskt synsätt måste gälla. Kartläggning, validering, synlig koppling till livet utanför krävs. Höga förväntningar samt omfattande och varierande stöttning relaterad till individen behövs.
  4. Varje beslut måste vara grundad i forskning och beprövad erfarenhet och måste gälla alla aktörer. Det finns gott om internationell forskning men svensk forskning är lite efter. Å andra sidan finns det mycket svensk beprövad erfarenhet - och den behöver relateras till forskning. Viktigt just nu: att goda exempel sprids. Både formellt och informellt lärande är nödvändigt. Skolan och kontexter utanför måste kopplas ihop och kompletteras för bästa resultat. Sfi måste jobba aktivt med att sammankoppla lärandemiljöerna: situerad interaktion + dekontextualiserad interaktion.
  5. En uppdaterad tydligare beskrivning av sfi behövs. Eleverna måste få möjlighet att hämta och undersöka autentiskt språk. Sfi ska självklart stödja inträde till arbetslivet men vi måste tänka längre än bara “jobb”.
  6. Sfi idag är en god grund för sfi i världsklass imorgon! Sfi ska utvärderas utifrån sina styrdokument, inte utifrån något annat. Sfi är riktigt bra redan idag utifrån förutsättningarna och i jämförelse med t.ex. Norden, Kanada och Australien. Vi ska vara stolta över sfi!
  7. Investeringar på kortlång sikt är nödvändiga.  Att endast 39% av sfi-lärarna är behöriga, det är dåligt. Det är också dåligt att endast 30 hp krävs för sfi-behörighet. Vuxenpedagogik måste ingå i lärarutbildningen. Lärartätheten på sfi sjunker, det är dåligt. Men: Vi kan inte göra panikåtgärder nu, vi behöver åtgärder på kortlång sikt, dvs akuta lösningar som sedan byggs ut till den kompetensutveckling som behövs
Det är de här sju punkterna som jag kommer att bära med mig framöver och som blev min största input på konferensen. Jag har god lust att måla dem på väggen på jobbet.
Läs hela inlägget »
Etiketter: vuxnas lärande
Skolverkets förslag på nationell IT-strategi gäller även SFI. Skolverkets förslag på nationell IT-strategi gäller även SFI.

Den 26 april 2016 fick regeringen Skolverkets förslag på nationell strategi för digitalisering av gymnsieskola och vuxenutbildning och strategin beskriver både förutsättningar och insatser som krävs för att utbildningen ska effektiviseras. Eftersom effektivisering av undervisning med hjälp av webbaserade verktyg är något som ligger mig varmt om hjärtat och är vad mitt klassrumsarbete, min bok och mina föreläsningar handlar om, är jag förstås glad åt Skolverkets förslag.

Enligt Skolverket ska digitaliseringen alltså bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras och att alla elever får en likvärdig möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Digitalkompetens nämns i våra styrdokument redan idag men kravet nonchaleras tyvärr ofta. Skolverkets nya strategi anger därmed de förutsättningar och insatser som krävs för att effektivisering av undervisningen med hjälp av digita och webbaserade verktyg ska kunna uppnås. Det viktiga i sammanhanget är, som jag ser det, att förslaget nämner vikten av kompetenshöjande insatser för lärare och inte bara nöjer sig med inköp av datorer och surfplattor åt eleverna. Äntligen verkar man ha förstått att det inte räcker att investera i teknik om lärarnas digitala kompetens är undermålig.

Här nedan återger jag några av alla punkterna som Skolverket listar upp i sitt förslag:

  • Personal som arbetar med elever i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna har kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i sitt arbete.
  • Personal som arbetar med elever i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna har tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolenheten.
  • Eleverna har tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan och vuxenutbildningen.
  • Det finns tillräcklig infrastruktur samt teknisk och pedagogisk support på skolenheterna.

Vad som också är glädjande är att flippat klassrum och delande av resurser via webben tas upp som en självklar faktor och viktig lärarkompetens. Likaså när det gäller formativ bedömning och digitala/webbaserade verktyg. Samtidigt efterfrågas mer forskning på området och Skolverket föreslår ökade forskningsanslag. Ja! Äntligen! Jag upplever det som att Skolverket pekar åt rätt håll. Hoppas regeringen kommer att lyssna. Förhoppningen är att visionen uppnås 2022.

Vad tycker du om förslaget? Kommentera gäran.

Läs Skolverkets artikel här. Här nedan kan du också ladda ner förslaget i sin helhet.
Läs hela inlägget »

Vad tycker eleverna?
Vad tycker eleverna om sfi-undervisningen som de får? Vad tycker de om arbetssättet och kursinnehållet? Tycker eleverna att de får tillräckligt med hjälp av mig? Vågar de ställa frågor när de inte förstår? Vad tycker de om att studera med hjälp av digitala och webbaserade verktyg? Det här är exempel på frågor som jag gärna ville få svar på. Och jag skulle använda det digitala responsverktyget Kahoot men det fanns en del saker som jag kände var viktiga att tänka på när det gällde upplägget och det faktum att eleverna var i början av sin litteracitetsutveckling.

At tänka på när det gäller elever som är nybörjare:

  • Frågorna/påståendena måste vara mycket enkla och tydliga och gälla endast en sak åt gången.
  • Läraren läser frågorna/påståendena högt.
  • Varje fråga/påstående illustreras med en autentisk bild från det egna klassrummet. Igenkänning underlättar förståelse av frågan.
  • Svarsalternativen måste vara extremt enkla och tydliga och helst återkommande vid olika frågor (mycket/så där/inte eller ja/nej). Det är frestande med fler svarsalternativ än tre för att få mer nyanserade svar av eleverna, men risken att eleverna inte hinner förstå ordentligt är stor. Hellre färre svarsalternativ som eleverna klarar av att förstå och välja mellan.
  • Hellre "svartvita" svarsalternativ än att eleverna inte uppfattar nyansskillnaderna i värderingen.
  • Läraren läser svarsalternativen högt och visar vilken knapp/färg som ger vilket svar.
  • Ge eleverna gott om tid att svara, 30 sec per svar är ganska lagom.
  • Nästa fråga/påstående visas först när läraren manuelt väljer "nästa".
  • Det kan vara ganska givande att diskutera gruppens svar på varje enskild fråga/påstående innan man tar nästa. 

Om du vill titta på  "kursutvärderingen" i Kahoot, klicka här.
Om du vill se resultatet av utvärderingen som mina elever har fått göra idag, klicka här.

Övrigt:
  • Vi använde surfplattor.
  • Egentligen ville jag att eleverna loggade in anonymt (t.ex. med ett nummer) men de var så himla snabba på att logga in så det blev så att de loggade in med sina förnamn. Ingen sa något om det och ingen uttryckte några funderingar kring det heller när det väl var dags att ge svar. Efteråt tog jag ändå bort namnen. Jag var ute efter helheten, inte efter individuella åsikter.
  • Jag valde att spara resultatet i Google Drive. Därifrån kan man göra en utskrift.

Brukar dina elever få göra en kursutvärdering? Hur går det till? Skriv gärna i kommentarsfältet och dela med dig av dina erfernheter.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer