www.ivanaeklund.se/blogg

2016 > 04

Inspirerad efter läsningen av ett par kapitel i Dylan Williams bok Handbok i formativ bedömning (som jag har läst mer än halva av nu och som förresten är hur bra som helst) har jag beslutat mig för att prova Kahoot igen med mina elever. (Kahoot är ett webbaserat verktyg som fungerar som en mentometer och som man enkelt kan skapa frågesporter, omröstningar och utvärderingar i. Eleverna svarar antingen via sina smarta mobiler eller via surfplattor och svaren syns på din datorskärm i realtid. Kahoot är enkel att använda och det kostar dig inget att skapa ett konto. Bara att testa. 

Jag provade verktyget första gången för flera månader sedan men den gången var det ett fiasko. Men eftersom jag missbedömde vikten av långsam introduktion, kunde jag skylla mig själv för att det gick som gick. Eleverna förstod inte frågorna tillräckligt och hann inte heller att ta del av svarsalternativen ordentligentligt varje gång, så alla bara klickade på ja direkt efter att en fråga dök upp. Som sagt, ett fiasko. Alla har vi en dålig dag på jobbet ibland. Den här gången skulle det dock gå bättre, det bestämde jag mig för. Och det gjorde det faktiskt.

Rätt, fel eller vet inte
Tanken var att få insikt i hur väl eleverna har förstått och lärt sig fyra presentationsfrågor som vi hade jobbat med och vänt och vridit på och övat hur mycket som helst:
Vad heter du? Var bor du? Från vilket land kommer du? samt Vilket språk pratar du?. Jag ville föräkra mig om att ordföljen, frågeorden och verben satt som de skulle.

Dylan Wiliams handbok hjälpte mig att förstå hur jag på bästa sätt skulle utforma frågorna i min Alfa2-grupp. På sidan 105 ger han nämligen tips på just utformning av omröstningar i en nybörjargrupp i språk och när jag läste exemplen, förstod jag precis. Det var så här jag skulle göra! Egentligen är det inga jättemärkvärdiga saker han tar upp, det är bara den där lilla knuffen i rätt rikting och i rätt tid som behövs ibland. Han säger förstås inget om verktyget Kahoot men det ena gav liksom det andra. Jag funderade på att köra Kahoot igen ett bra tag, så saken var i princip klar.

Ur: Handbok för formativ bedömning (Dylan Wiliam, s. 105)

Frågorna
Jag skrev våra fyra frågor eller delar av dem i olika korrekta respektive felaktiga varianter och lät eleverna bedöma den språkliga korrektheten: rätt, fel eller jag vet inte var de vanligaste svarsalternativen. Eller så kunde frågan handla om vilket verb som är det rätta ihop med t.ex. ordet "land" , "namn" eller "språk" (heter, bor, kommer eller pratar). Eller så gällde det huruvida "Vilket heter du?" är rätt eller inte. Den typen av frågor. Totalt 24 stycken, en av dem syns på bilden ovan. Här kan du se hela Kahoot-spelet och om du vill, kan du själv prova det.

I början av spelet läste jag både frågan och svaralternativen högt för eleverna och förklarade hur de skulle göra. Svarstiden satte jag på 30 sec. När resultatet visades, diskutterade vi vad som eventuellt var fel och varför och hur den korrekta konstruktionen skulle se ut, om det var en sådan fråga. Eleverna var aktiva och engagerade och om en elev svarade felaktigt, hjälpte de som kunde med förklaringar på modersmålet. Det hela fungerade mycket bra. Efter ett tag behövde jag knappt läsa högt längre, eleverna (15 st) förstod ändå och jag hade nästan bara funktion av en moderator. Information som jag fick ut av det hela var att de flesta var mycket säkra på frågornas grammatik och ordförråd, två stycken var lite osäkra och hade ca 5 fel var totalt (av 24 svar) och tre elever som var helt nya på kursen (det var deras första dag) visade sig ha en del svårigheter med grammatiken men det var kanske ganska naturligt. De har gott om tid på sig att lära sig och förstå.

Det som är bra med att spela Kahoot är att eleverna får en omedelbar återkoppling på varje enskilt svar och att jag som lärare kan efteråt ladda ner en excel-översikt med rätta resp. felaktiga svar för varje elev. På så sätt får jag en utvärdering av hur mycket av lektionsgenomgången eleverna har förstått. Då vet jag om jag kan gå vidare eller måste backa och vilka elever som behöver individuell hjälp, med vad och hur.

Jag blev sporrad av att det var lyckat och har redan fixat två nya spel. Ett av dem ska vi köra vilken dag som helst. Mitt mål är att göra en utvärdering en gång i veckan. Tror att det kan vara bra. Som en del i formativt arbete i klassrummet.

(Läsa mer? I min bok Webbaserad alfabetisering beskriver jag hela lärprocessen kring presentationsfrågorna och visar hur konceptet för temat ser ut.)

Läs hela inlägget »

Här kommer en extremt kortfattad beskrivning av hur du skapar qr-koder. Qr-koder är tvådimensionella streckkoder som fungerar som ett slags adresskort. I koden ligger nämligen en webbadress gömd (kan vara även en text, en bild, ett ljud mm). Genom att skanna in koden med mobilen eller surfplatta, laddas adressen upp och den aktuella webbsidan öppnas. Är det fråga om ett videoklipp, öppnas klippet.

För att skapa en qr-kod som leder till t.ex. ett filmklipp på youtube och som du vill att dina elever lätt ska kunna komma åt, gör du så här:

1) Kopiera webbadressen/länken till youtube-klippet som du vill att eleverna kommer åt. En länk/webbadress till ett klipp på youtube brukar se ut så här: https://www.youtube.com/watch?v=NyhT2k-x2WE 

2A) Om du använder dator, gå tex till www.skapaqrkod.se och klistra in den kopierade länken i rutan "URL". Klicka på "skapa kod". Högst upp på sidan som sedan öppnas liger den färdiga qr-koden. Högerklicka på koden/bilden för att kopiera den. Klistra in koden i det dokument som du vill ha koden i. Sist i det här inlägget finns en instruktionsvideo att titta på i fall du behöver.

2B) Om du använder smartphone eller surfplatta, behöver du en app som heter qr code reader. Det finns många olika qr-appar och det kvittar vilken du tar, jag är van vid just den här och tycker att den fungerar bra, även för eleverna. Den är gratis. Ladda ner appen. För övrigt gör du i princip på samma sätt som på datorn. (Om du har en android-telefon, finns det flera olika qr-appar till den också.)

3) Eleverna måste ladda ner appen qr code reader till sina mobiler för att kunna skanna in koderna som du ger dem. Du får hjälpa dem med det. Genom att skanna in en qr-kod, kommer eleven direkt till videoklippet (eller vad det nu är du har "gömt" bakom koden) och kan börja lyssna och titta. Se ett exempel här.

Det går fort att skapa en qr-kod och vinsterna är uppenbara. Mer lättillgängligt än så blir det knappast när det gäller webbaserat material, tycker jag. Slutligen ett gott råd: Ta dig tid att introducera qr-koderna för eleverna. Visa vad det handlar om, hjälp dem att ladda ner appen, visa hur den fungerar osv. Det lönar sig att vara grundlig vid introduktionen. Lycka till. 

Den här qr-koden leder till en diktamen.
Läs hela inlägget »
Etiketter: qr-koder
Att öva på veckans diktamen. Qr-koder gör det möjligt att lyssna. Att öva på veckans diktamen. Qr-koder gör det möjligt att lyssna.

En diktamen är ett stående inslag i min undervisning och ett moment som eleverna tar på största allvar. Deras iver och engagemang är fascinerande. Eleverna har en vecka på sig att öva, både i skolan och hemma. Via lärplattformen eller en qr-kod som ligger inklistrad vid sidan om texten har eleverna tillgång till en videouppläsning av diktamenstexten (video är bra för man kan använda sig av en markör som rör sig och visar var någonstans jag läser). Eleverna kan lyssna var de vill, när de vill och hur många gånger de vill och jag har också gett dem konkreta strategier i fråga om studieteknik, så att de kan träna effektivt. I skolan ägnar vi flera lektionstillfällen under en vecka åt diktamenstexten och upplägget innehåller allt från genomgång, körläsning, individuell läsning och avskrift för hand och med elektronisk skrift med talsyntes (surfplatta, dator). Slutligen får varje elev en formativ bedömning av sitt resutat.

Att eleverna får höra hur jag läser texten och samtidigt följa visuellt med i läsningen är en mycket viktig del av lärprocessen. Utan det skulle det inte funka. Eleverna måste få lyssna! Och de förstår och uppskattar vinsten med diktamen på video. De märker också snart att arbetssättet ger en positiv effekt på deras läs- och skrivutveckling.

I fredags, när jag delade ut pappret med en ny diktamenstext, visade det sig att jag hade glömt att infoga qr-koden. "Ivana, inte kod. varför?" frågade en elev genast. Det fanns inget annat att göra än att snabbt skriva ut ett papper med femton små koder på, klippa ut dem med en sax och manuellt klistra in på varje elevs papper. Blip, blip, blip hörde jag snart runt omkring mig. Ett ljud som jag mer än gärna hör från elevernas mobiltelefoner. De skannar nämligen in koden på en gång, redan kort efter genomgången och körläsningen i helklass för att lyssna några gånger själva innan de börjar skriva av och lästräna. Det är roligt att se att eleverna tar ansvar och är aktiva. Det är också härligt att de är så vana vid webbaserat lärande nu att de protesterar när fyrkanten med de svarta krumelurerna saknas vid sidan om läxan.

För mig är diktamen mycket mer än bara en diktamen. Det är en omfattande lärprocess med struktur, fasta ramar och tydliga mål (lyssna, läsa, skriva, öka fonologisk medvetenhet, öka digital kompetens). I min bok ägnar jag ett ganska stort utrymme åt att i detalj beskriva hela lärprocessen kring det här med diktamen, så där kan du läsa mer om du vill.

Eleven lyssnar på diktamen i sin mobil. Videoklippet ligger på youtube, tillgängligt via en qr-kod.
Eleven lyssnar på diktamen i sin mobil. Videoklippet ligger på youtube, tillgängligt via en qr-kod.
Läs hela inlägget »

Ett tv-tips
I senaste avsnittet (nr 11) av Vetenskapens värld sändes ett reportage om vissa spännande aspekter av andraspråksinlärning: Så lär du dig språk bäst.

Svenska språkforskare försöker ta reda på vilka ingredienser som spelar störst roll vid andraspråksinlärning. Vad händer i hjärnan när man möter grammatiska strukturer som man är ovan vid från modersmålet (t.ex. omvänd ordföljd)? Vilken betydelse har gester? Är det viktigt att tillägna sig även svenska gester när man lär sig svenska som andraspråk? Vad händer när gester inte motsvarar målspråket? 

Läs hela inlägget »
Etiketter: lärande
Mittuppslaget i elevens arbetshäfte "Vad heter affären?" Mittuppslaget i elevens arbetshäfte "Vad heter affären?"

För ca tre veckor sedan ägnade jag några lektioner åt något mycket vardagligt och vanligt förekommande i städer: affärsskyltar.  I princip alla elever vet vad Ikea och Ica Maxi är för något. De har varit där och handlat. Men hur många av dem som bara är i början av sin läs- och skrivutveckling kan avkoda orden ikea och ica maxi om de förekommer i skrift och inte som logotyper på taket till en stor byggnad? För mig är det enormt viktigt att bedriva en alfabetiseringsundervisning som bottnar i autentiska, vardagsnära sammanhang och som är både funktionell och inriktad på tekniska läsfärdigheter så som avkodning osv. Jag strävar efter att ge mina elever kunskaper, färdigheter och verktyg som krävs för att smidigt kunna lösa skriftrelaterade vardagsproblem. Ett konkret exempel på hur hur jag kombinerar kompetensinriktad undervisning med funktionellt inriktad undervisning är övingen som jag delar med mig av i det här inlägget. Den handlar om att läsa/förstå och skriva namn på några vanliga affärer/butiker/varyhus.

Arbetshäftet som jag har gjort heter "Vad heter affären?" och innehåller två sidor med namnen på ett antal vanliga affärer/butikskedjor/varuhus i form av deras logotyp. Innehållet är i grunden välbekant för eleverna eftersom det är något de har vardagserfarenhet av. Bredvid varje logotyp finns en tom rad. Där ska eleven själv skriva affärens namn. Vi tolkar skyltarna tillsammans och vi skriver tillsammans. Vi skriver med elektronisk skrift i dokumentet som syns på smarta tavlan. Eleverna använder ett trådlöst tangentbord som skickas runt från den ena till den andra. Parallellt skriver varje elev för hand i sitt arbetshäfte.

När vi har tolkat skyltarna, tränat uttal av orden och skrivit alla namnen, börjar vi lästräna dem. Helheten har eleverna klart för sig, att känna igen de logografiska ordbilderna är sällan något problem i det här skedet (vardagsanknytning och vardagsigenkänning underlättar). Avkodning och igenkänning av ordens ortografiska ordbilder är däremot ganska mycket svårare. Bara att lära sig att skilja på ord som ikea och ica är en utmaning för eleverna. Vi analyserar varje ord, tittar på stavning och stavelser och noterar samband mellan bokstäver och ljud. Att man ska skriva med gemener fast förlagan innehåller versaler är en ofta en ny insikt för eleverna. Många har ju en tendens att kopiera förlagan så exakt som möjligt. Vi tränar på att läsa orden vi skrivit utan att samtidigt se logotypen.

Den här fasen av lärprocessen har jag flippat och jag uppmanar eleverna att titta på flipp-filmen innan genomgången i klassrummet äger rum. Det underlättar förståelsen och effektiviserar lästräningen i klassrummet. Flipp-filmen kommer eleverna åt på två sätt. Dels genom att helt enkelt gå in på vår lärplattform (hemifrån) och titta och lyssna där, dels genom att med sina mobiltelefoner scanna in en.s.k qr-kod som ligger inklistrad på arbetshäftets första sida. En qr-kod är en tvådimensionell kod som innehåller webbadressen till filmen på youtube. Eleven scannar in koden med en app och kommer raka vägen till filmen på webben. Mycket smidigt och mycket praktiskt. Eleverna älskar det. De uppskattar den ökade tillgängligheten som qr-koder ger dem.

Men tillbaka till övningen. När avkodning och igenkänning av ortografiska ordbilder sitter något så när, kan man börja med nästa fasen som är en läsförståelse med skriftliga svar. Hur uppgiften är utformad ser du tydligt på bilden ovan (högra siduppslaget). Här tillämpar eleverna sin nya läs- och skrivfärdighet när det gäller affärsskyltar. Eftersom svaren garanterat skiljer sig mellan olika elever, uppstår det lätt intressanta diskussioner. På så sätt kommer det muntliga in också.

Slutfasen i övningen handlar om att läsa butiksnamnen i löpande text. Även den kan eleverna se och höra i flipp-filmen. Texten som består av några enkla meningar är i slutet av häftet. Vi tränar läsningen genom att gå från textens helhet till små beståndsdelar i varje litet ord. Från hela meningen till stavelser, bokstäver och ljud. och så tillbaka igen.

Eleverna uppskattar arbetet med materialet. De vet var någonstans de olika affärerna ligger och vad de säljer där (muntlig kommunikation uppstår naturligt) och om jag ber eleverna att öppna sina plånböcker och titta efter vad de har för kvitton, kan vi nästan alltid samla ihop ett flertal kvitton och läsa på dem från vilka affärer de är, vad man har köpt och vad det kostade. Det blir ett slags fördjupning och en liten uppvisning i vad färdigheten att läsa och förstå affärsnamn har för praktisk nytta.

Hela lärprocessen andas praktisk nytta, tycker jag, samtidigt som eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga och, vilket är viktigt, känner motivation för det. Jag tycker att det är värdefullt. Flippat klassrum ger elerna möjlighet att se skriften "röra sig" och växa fram och de kan höra hur de skrivna orden låter. Man kan visualisera sambandet mellan logotypen och det skrivna ordet. Eleverna kan se och lyssna på materialet hur många gånger de vill och var de vill. Chansen att de lär sig på djupet ökar markant. Det tror jag verkligen att den gör.

Har du frågor eller funderingar? Egna tips och exempel? Dela gärna med dig här. Det går bra att skriva i kommentarsfältet.
 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer