www.ivanaeklund.se/blogg

Digitala tankekartor
Tankekartor i undervisningen är inget nytt men de blir snyggare, flexiblare, mer dynamiska och mer ändamålsenliga om de görs digitalt. Idag finns det en mängd olika digitala verktyg med vars hjälp man kan skapa mer eller mindre avancerade tankekartor (t.ex. XMind, CogglePopplet m.fl.), så man kan välja vilket man själv trivs bäst med. Jag har fastnat för Popplet (finns som app eller på popplet.com).

Vuxenpedagogiskt, formativt och språkutvecklande
En av vuxenpedagogikens principer är att utbildningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och bygga på deras tidigare kunskaper. Vad passar då bättre än tankekartor att samla språkliga förkunskaper med?

Inom formativ bedömning är tre grundfrågor centrala:

  1. Var befinner sig eleven?
  2. Vad är målet?
  3. Hur ska eleven göra för att nå målet?
För att man som lärare ska kunna ta reda på vad eleverna redan kan i förhållande till målet och även för att tydliggöra mål och delmål för ett arbetsområde, kan tankekartor vara ett användbart arbetssätt. 


Att steg för steg bygga upp en tankekarta tillsammans med eleverna skapar interaktivitet och ökar delaktighet, vilket i sin tur påverkar motivation i positiv riktning. Elevernas tankar, ordförråd och tidigare kunskaper och erfarenheter blir synliga och det i sig är värdefullt för självkänslan och lärande. Själva skapande av en tankekarta kräver vanligtvis också en hel del kommunikation under processens gång för att klargöra samband, sammanhang och liknande. Eleverna får möjlighet att både utveckla sina tankar och strecha ut språket.

Läs hela inlägget »

Vad gör du filmerna med?
När jag åker runt och föreläser om digitala resurser och flippat klassrum i sfi-undervisningen, kommer alltid förr eller senare en och samma prosaiska fråga upp: "Vad använder du för app att spela in dina filmer med?" Och svaret? Det är för det mesta appen Explain EDU som jag använder - har gjort så i flera år nu. Den är en bra app. Det finns förstås andra appar/verktyg som fungerar på ett liknande sätt, t.ex. Educreations som jag också har testat. Men till slut fastnade jag för Explain EDU och är nöjd med den.

Fakta om Explain EDUen betalapp för iOS, pris 149 kr.


Priset på 149 kr kan tyckas vara högt, men med tanke på alla fantastiska funktioner den erbjuder är den värt de pengarna, tycker jag.


En smartboard i miniatyr med ljud- och skärminspelning
Explain EDU är en interaktiv whiteboard: en smartboard i miniatyr med skärm- och ljudinspelning. Allt du skriver, ritar eler pekar på på skärmen och allt du säger samtidigt under inspelningen spelas in och kan sedan sparas som en video. Videon kan vidare exporteras till Youtube eller läggas upp på skolans lärplattform. 

Visualiseringar och multimodalitet
Att visualisera genomgångar och tydliggöra instruktioner och lärandemål genom en videoinspelning ingår i  formativa arbetssätt (Dylan Wiliam). När du spelar in det du vill att eleverna förstår och tar till sig, kombinerar du text, bild, rörliga animationer och ljud. Med andra ord skapar du ett digitalt, multimodalt innehåll. Digitalt innehåll är lätt att dela via webben och därmed kan du göra ditt undervisningsmaterial tillgängligt för eleverna på ett helt annat sätt än analoga texter. Multimodalitet och tillgänglighet är viktiga plusfaktorer i sammanhanget.

Läs hela inlägget »
Mentimeter

Ett oumbärligt omröstningsverktyg
Mentimeter
är ett digitalt omröstnings- och responsverktyg som har blivit oumbärlig för mig både när jag undervisar och även när jag föreläser och anledningen till det är att det underlättar att arbeta formativt. Det är få digitala verktyg med vars hjälp man kan öka delaktighet och skapa interaktion som med just Mentimeter. Därför har den en given plats i min digitala verktygslåda.

Pedagogiska vinster med Mentimeter
Den viktigaste pedagogiska vinsten med Mentimeter i undervisningen är DELAKTIGHET och INTERAKTION. När du använder Mentimeter, får du delaktiga elever och får igång samtal och gemensamt tänkande kring exempelvis olika språkliga lösningar. För mig är Mentimeter ett verktyg för att utmana mina elever språkligt och kognitivt.

I jämförelse med t.ex. Kahoot fyller Mentimeter en annan funktion i undervisningen och bidrar på det viset till ökad variation av arbetsformer. Mentimeter är ingen frågesport, utan mer ett verktyg för att synliggöra olika sätt att tänka och lösa en uppgift. Jag ger dig nu några tips på hur du kan använda Mentimeter i din sfi-undervisning, dvs. vilka aktiviteter du kan skapa så att dina elever både utmanas kognitivt och utvecklar sitt språk, metaspråk och metakognition.

Läs hela inlägget »

Struktur som stöd
En undervisningsstruktur som eleverna känner igen sig i, avgränsade delmoment och tydliga instruktioner inklusive genvägar till stöttning under arbetets gång bidrar till ett tryggt klassrumsklimat, effektivare undervisning och förhoppningsvis även ett bättre och mer självständigt lärande. Finns det då någon digital resurs med vars hjälp man kan strukturera, presentera och avgränsa lektionspassets olika delmoment? Ja, det finns det. Det heter Classroomscreen och är ett av favoritverktygen i min digitala verktygslåda. Classroomscreen är ett webbaserat verktyg, vilket innebär att man får tillgång till det via en webbadress som är www.classroomscreen.com. Tack vare ett flertal widgetar som finns inbyggda i Classroomscreen har man tillgång till ett tiotal mycket användbara funktioner.

I vilka sammanhang passar Classroomscreen?
Classroomscreen är en resurs som stöttar eleverna i att förstå vad och hur de ska göra och hjälper dem också att hålla fokus medan de arbetar med en uppgift. Classroomscreen kan t.ex. användas som skriv- och ritplatta, för att slumpa fram frågor och för exit tickets. Resursen används i klassrummet medan lektionen pågår. Du förbereder "klassrumsskärmen" på din dator eller surfplatta och projicerar sedan bilden/innehållet via en projektor.

Läs hela inlägget »

NC:s enkät om digitalisering
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har via sociala medier genomfört en enkät om hur det är ställt med digitaliseringsprocessen inom sfi- och sva på vuxenutbildningen, Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildningen (presenterad 190623). Kanske var du en av de som besvarade enkäten? 

Allt som allt fick NC in 174 svar från lärare inom sfi och sva på grundläggande samt gymnasial nivå inom komvux och resultatet är enligt mig allt annat än tillfredsställande. Varför? Därför att lärarnas svar och kommentarer vittnar om väldigt olika förutsättningar som man som lärare har för att kunna utföra sitt pedagogiska uppdrag i linje med styrdokumenten och nationell digitaliseringsstrategi. 

För att ta del av samtliga enkätsvar, klicka här.

Om eleverna ska kunna utveckla sin digitala kompetens måste lärarna få rätt förutsättningar
Jag tycker inte att det är ok att digitaliseringen på så många skolor är mer eller mindre beroende av några enstaka eldsjälar. Jag tycker inte att det är ok med undermålig infrastruktur som om och om igen sätter käppar i hjulet för de lärare som vill utveckla sin undervisning med hjälp av digitala resurser.  Jag tycker inte att det är ok att det finns rektorer som inte bryr sig om att aktivt leda och delta i utvecklingen.
 

Eftersom jag både är sfi-lärare och föreläser om bl.a. vuxenutbildningens digitalisering och digitala resurser i sfi-undervisningen, blev jag tillfrågat av NC om jag ville kommentera och tolka svaren på deras enkätundersökning Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildning. Självklart ville jag det, det är ju så att säga mitt hemmaplan. Vi bokade in ett samtal med hjälp av en digital mötesapp och pratade sedan i över en timme. Det var väldigt intressant att tillsammans med NC:s projektledare Johanna Eriksson gå igenom alla svaren och försöka skapa sig en tydlig bild av nuläget när det gäller digitaliseringen inom sva och sfi. Är du nyfiken? Resultatet av videointervjun finns att ta del av i form av en artikel på NC:s hemsida. Gå gärna in och läs.

Läs hela inlägget »

Ett av mina favoritverktyg i klassrummet är skrivverktyget Skolstil 2 och du som har varit på någon av mina föreläsningar vet att jag brukar tipsa om Skolstil 2 och peka på några pedagogiska vinster med användandet. För mig är Skolstil 2 ett oumbärligt verktyg att ha i min digitala verktygslåda och i det här inlägget vill jag sammanfatta varför jag gillar det så mycket.

I vilka sammanhang passar Skolstil?
Skolstil (2 eller 3) är ett enkelt skrivverktyg med bokstavsljud, talsyntes och uppläsningsfunktion och passar överallt där sfi-elever övar på skrivfärdighet och läsning. Perfket när eleverna t.ex. ska öva på diktamen elelr nya ord/fraser.

En vanlig missuppfattning är att appen pga sin enkelhet endast lämpar sig för nybörjarelever men sanningen är att Skolstil  fungerar som vilken ordbehandlare som helst, om än med starkt begränsat antal redigeringsfunktioner. Det går alldeles utmärkt att skapa längre texter. Inga problem! Det som enligt mig talar för en mycket bredare användning av Skolstil i sfi-undervisningen är det faktum att appen är en fantastisk resurs för digitalt läs- och skrivstöd. Teckensnittet som används liknar sättet att skriva för hand.

Enligt Skolverket ska digitala verktyg vara ett medel för att variera och individanpassa undervisningen och myndighetens inställning till  digitala resurser är att de, rätt använda, kan vara en viktig del i olika stödinsatser för elever som av någon anledning har svårt att uppnå kursmålen (referens: Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen - ett kommentarmaterial för komvux och särvux, s. 15). 

Läs hela inlägget »

Jag känner att jag måste säga min mening angående Ulf Kristerssons förslag i Agenda i SVT den 7 april 2019
_______________________________________________________________
Hej Ulf Kristersson,
jag vill bara göra dig uppmärksam på att du är ute och cyklar. Enligt min erfarenhetsbaserade bedömning är dina kunskaper om sfi-utbildning otillräckliga. Borde inte det vara en plikt för ledande politiker i Sverige att lära sig hur något är beskaffat innan man börjar plocka billiga politiska poäng? Låt mig förklara vissa saker.

Sfi-utbildningen är en del av Komvux och Komvux är en frivillig skolform. Det finns således ingen närvaroplikt i grunden, vilket gäller all vuxenutbildning. Däremot kräver olika aktörer kring sfi-eleven (tex kommunen eller AF) att eleven deltar i undervisningen för att kunna behålla sin ekonomiska ersättning. Vid ogiltig frånvaro dras ersättningen in delvis eller helt. Så har det fungerat ett bra tag. Tyvärr blir effekten ofta att när tex den statliga myndigheten AF betalar ut etableringsersättning inbillar de sig gärna att de har rätt att efter eget tycke och smak avbryta elevens sfi-studier för att placera eleven i någon annan ”åtgärd”, ibland från en dag till en annan. Det gynnar aldrig elevens språkutveckling, utan tvärtom. Klipp, klipp, så klipps den röda språktråden som du efterlyser av.  

På en punkt håller jag ändå med dig Ulf Kristersson: det räcker inte med endast godkänd närvaro i undervisningen, man måste också få godkända kunskaper. Du vill därför införa plikt för sfi-elever att lära sig och du tycker att det vore toppen med skärpta språkkrav för medborgarskap som piska. Där slutar vi vara överens, du och jag. Låt mig förklara varför.

Läs hela inlägget »

En del av sfi-lärarens digitala kompetens är att på ett professionellt sätt kunna välja digitala resurser lämpliga för sfi-undervisningen.

Enligt Skolverket finns det tre grundläggande aspekter att beakta:

  • användarvänlighet och praktisk funktion
  • pedagogisk kvalitet
  • didaktisk nytta och didaktiskt perspektiv

I min och Annsofie Engborgs bok Digital kompetens för sfi-lärare. Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering? finns ett vägvisande kapitel om vilka krieterier som borde finnas på sfi-lärarens checklista för pedagogiskt och didaktisk värdering av digitala resurser. I videon här nedan listar jag de åtta kriterierna som listas upp i boken (s. 127).
Läs hela inlägget »

Fyrfältare
För några dagar sedan vikarierade jag på sfi i en B2-grupp och inspirerad som jag var av ett instagraminlägg på @sfi_kooperativtlarande valde jag att låta eleverna jobba med två s.k. fyrfältare som förarbete till en kommande uppgift på tema ”Vad gör du för att må bra?”.  En fyrfältare är en undervisningsstruktur inom ramen för kooperativt lärande, en metod och ett arbetssätt som jag just nu försöker lära mig mer om. Du kan läsa mer om vad fyrfältare går ut på här, medan ett lite mer allmänt blogginlägg om kooperativt lärande i kombination med sfi finns att läsa här

Ett klassrumsexempel
Men nu tillbaka till sfi-klassrummet och eleverna som med hjälp av två separata fyrfältare jobbade med orden ”hälsa” och ”må bra”. De skrev i fyrfältaren på pappret enligt följande upplägg:
Fält 1: Vad betyder ordet?
Fält 2: Rita en bild av ordet.
Fält 3: Skriv en mening med ordet.
Fält 4: Vad vet du om ordets grammatik? Hur använder vi ordet?

(Nedan ser du en bild mina fyrfälter och under den finns fyrfältaren som pdf-fil för nedladdning om du vill prova.)

Vi tog en fyrfältare/ett ord i taget och arbetsformen var EPA (enskilt, par, alla). Först skulle alltså alla tänka och skriva på egen hand och sedan jämföra, diskutera och komplettera varandras svar i par för att slutligen gå igenom allt en gång till muntligt i helklass och göra ytterligare kompletteringar med ord, meningar och exempel.

Läs hela inlägget »

Övning och repetition med variation
Vad är Quizlet och hur kan vi använda det i sfi-undervisningen? Frågan får bli en utgångspunkt för detta blogginlägg. Quizlet är ett digitalt verktyg som rätt använt kan utgöra en fantastisk resurs för elevernas lärande, hjälpa dem i deras språkutveckling och bidra till ökad förmåga till självbedömning. Du kan med hjälp av Quizlet göra din undervisning mer formativ och få in en större variation på aktiviteter när det gäller att ge eleverna rikliga möjligheter att öva och repetera ord, fraser och grammatik.

För mig, i min egen undervisning, är det viktigt att innehållet som eleverna övar på/repeterar med hjälp av Quizlet är det samma som vi för närvarande arbetar med. Jag vill att leverna jobbar med samma ordförråd/fraser så länge som det behövs för att alla nya ord och fraser ska kunna sjunka in ordentligt. Då behövs varierande aktiviteter med stigande svårighetsgrad om innehållet som eleverna arbetar med är det samma under en längre tid.

Ett redskap för individanpassning
I princip är Quizlet ett spel och en frågesport som du har alla möjligheter i världen att anpassa innehålls- och nivåmässigt efter just din grupps behov. Det finns flera olika spel/aktiviteter samt ett självrättande test inbyggda i Quizlet men för att de ska fungera, behöver du mata in de ord och fraser som du vill att dina elever övar på. Du måste också förse varje ord/fras med en "beskrivning", vilket görs enklast med hjälp av en bild (det finns en bildbank i Quizlet men du kan också ladda upp egna). Så snart du har lagt in alla aktuella ord/fraser, genereras samtliga spel automatiskt. Den delen behöver du alltså inte tänka på, det kommer av sig självt. Däremot bör du som lärare bestäma vilka spel som ska användas när, i viket syfte och av vilka elever. Med andra ord bör du planera didaktiskt för användningen av Quizlet för att maximera elevernas lärande. På det viset har du också ett redskap för att individanpassa din undervisning. Här passar jag också på att nämna varje enskilt spel har separata inställningar där du kan ställa in vilken typ av stöttning eleven ska få eller hur många ord som eleven ska öva på åt gången. Bra va?

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer