ivanaeklund.se/blogg

Ett av mina favoritverktyg i klassrummet är skrivverktyget Skolstil 2 och du som har varit på någon av mina föreläsningar vet att jag brukar tipsa om Skolstil 2 och peka på några pedagogiska vinster med användandet. För mig är Skolstil 2 ett oumbärligt verktyg att ha i min digitala verktygslåda och i det här inlägget vill jag sammanfatta varför jag gillar det så mycket.

I vilka sammanhang passar Skolstil 2?
Skolstil 2 är ett enkelt skrivverktyg med bokstavsljud, talsyntes och uppläsningsfunktion och passar överallt där sfi-elever övar på skrivfärdighet och läsning. En vanlig missuppfattning är att appen pga sin enkelhet endast lämpar sig för nybörjarelever men sanningen är att Skolstil 2 fungerar som vilken ordbehandlare som helst, om än med starkt begränsat antal redigeringsfunktioner. Det går alldeles utmärkt att skapa längre texter. Inga problem! Det som enligt mig talar för en mycket bredare användning av Skolstil 2 i sfi-undervisningen är det faktum att appen är en fantastisk resurs för digitalt läs- och skrivstöd. Teckensnittet som används liknar sättet att skriva för hand.

Enligt Skolverket ska digitala verktyg vara ett medel för att variera och individanpassa undervisningen och myndighetens inställning till  digitala resurser är att de, rätt använda, kan vara en viktig del i olika stödinsatser för elever som av någon anledning har svårt att uppnå kursmålen (referens: Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen - ett kommentarmaterial för komvux och särvux, s. 15). 

På vilket sätt stöttas eleven i sitt lärande? 

  1. Eleven utvecklar sin förmåga att koppla samman ljud och bokstav och därmed uttal och stavning. En aktiv medvetenhet kring detta behövs för att eleven ska kunna använda sig av självbedömning och för att stödet i form av uppläsning och rättstavning ska kunna fungera effektivt och vara till praktisk nytta för eleven. 
  2. För elever som håller på att automatisera avkodning och för elever som behöver utveckla sin läshastighet (som är en förutsättning för fungerande läsförståelse) är uppläsningsfunktion en mycket effektiv form av stöttning. Uppläsningshastigheten kan regleras.
  3. Elever som övar på att läsa en text analogt och stöter på ett ord som de har problem med att läsa/uttala och ta sig förbi kan bli hjälpta av att skriva av det svåra ordet i Skolstil 2 och få det omedelbart uppläst. På så sätt erbjuder verktyget en effektiv stöttning. Eleven blir i allra högsta grad delaktig och självständig i sitt lärand.
  4. Genom att växla språk på lärplattans tangentbord när eleven använder appen, kan eleven använda sig av flerspråkighet och t.ex. skapa sig en tvåspråkig ordlista.
  5. Elever som ännu inte kan skriva själva kan med hjälp av tangentbordets dikteringsfunktion säga ett ord/en fras/en mening och se det/den växa fram i skrift på skärmen. Sedan kan eleven skriva av ordet vid sidan om, lyssna på uppläsning och öva sin egen läsning.
  6. Genom att skriva i appen och få innehållet uppläst, visualiseras så väl skrivriktning som läsriktning (ordet som läses upp är färgmarkerat). Visualisering är en form av stöttning.
  7. För elever som är i början av sin läs- och skrivinlärning finns möjlighet att ställa in stödlinjer som visualiserar hur det här med skrivrader fungerar samt hur versaler och gemener förhåller sig till varandra storleksmässigt. Eleven får stöttning för att lära sig följa rader och för att utveckla sin bokstavskunskap.
  8. För elever som har kommit längre i sin språkutveckling kan man ställa in rättstavning och ordprediktion.
  9. Visuel stöttning i form av större teckensnitt finns att ställa in för elever som behöver ha större text. Det kan bl.a. gälla synskadade elever.
  10. Möjligheten att ändra färgen på texten (ljusgrå - grå - svart) kan underlätta skrivande och läsande för elever med synproblem eller läs- och skrivsvårigheter av något slag.
  11. Bildstöd finns också. Det är enkelt att med hjälp av kamerafunktionen och tangentbordet i appen infoga foton antingen direkt eller från kamerarullen. Det går således utmärkt att skriva till bilder.

Vad säger forskningen?
Här vill jag kort hänvisa till Åsa Wedins litteracitetsforskning. Hon anser att digitalt skrivande gynnar elevernas skrivutveckling eftersom osäkerhet gällande handstilen och stavningen delvis kan avhjälpas genom att använda tangentbord och stavningsprogram. Hon lyfter även fram multimodalitet och att kunna se och höra skrift som en viktig form av stöd i skrivutvecklingen (Åsa Wedin. Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare, Studentlitteratur 2014).


Vad mer kan man göra?
Elevens text sparas automatiskt i biblioteket i appen men kan även via delningsfunktionen skickas vidare till andra verktyg/appar, sparas i en molntjänst (t.ex. Google Drive) eller skrivas ut på en trådlös skrivare. På så sätt behöver inte arbetet med texten sluta med att texten är färdigskriven i appen.

För nybörjare finns övningsblad för att öva på att skriva bokstäver för hand att skriva ut.

Som vanligt gäller även här: tänk utanför appen.

Övrigt:
Skolstil 2 finns även i en variant som heter Skolstil 3. Skillnanden mellan Skolstil 2 och Skolstil 3 är att talsyntesen i 3:an har ändrats något. Funktionerna är de samma. För detaljerad information om Skolstil som finns för iOS, Android och pc hänsvisar jag till www.skolstil.se. Där finns bl.a en infofilm.

Läs gärna även ett tidigare blogginlägg om Skolstil 2.
 

Läs hela inlägget »

Jag känner att jag måste säga min mening angående Ulf Kristerssons förslag i Agenda i SVT den 7 april 2019
_______________________________________________________________
Hej Ulf Kristersson,
jag vill bara göra dig uppmärksam på att du är ute och cyklar. Enligt min erfarenhetsbaserade bedömning är dina kunskaper om sfi-utbildning otillräckliga. Borde inte det vara en plikt för ledande politiker i Sverige att lära sig hur något är beskaffat innan man börjar plocka billiga politiska poäng? Låt mig förklara vissa saker.

Sfi-utbildningen är en del av Komvux och Komvux är en frivillig skolform. Det finns således ingen närvaroplikt i grunden, vilket gäller all vuxenutbildning. Däremot kräver olika aktörer kring sfi-eleven (tex kommunen eller AF) att eleven deltar i undervisningen för att kunna behålla sin ekonomiska ersättning. Vid ogiltig frånvaro dras ersättningen in delvis eller helt. Så har det fungerat ett bra tag. Tyvärr blir effekten ofta att när tex den statliga myndigheten AF betalar ut etableringsersättning inbillar de sig gärna att de har rätt att efter eget tycke och smak avbryta elevens sfi-studier för att placera eleven i någon annan ”åtgärd”, ibland från en dag till en annan. Det gynnar aldrig elevens språkutveckling, utan tvärtom. Klipp, klipp, så klipps den röda språktråden som du efterlyser av.  

På en punkt håller jag ändå med dig Ulf Kristersson: det räcker inte med endast godkänd närvaro i undervisningen, man måste också få godkända kunskaper. Du vill därför införa plikt för sfi-elever att lära sig och du tycker att det vore toppen med skärpta språkkrav för medborgarskap som piska. Där slutar vi vara överens, du och jag. Låt mig förklara varför.

Som jag ser det, finns det två parter i det hela: i ena änden har vi sfi-eleven och i den andra har vi huvudmannen för utbildningen, gestaltad av en kommunal, privat eller annan utbildningsanordnare och ytterst förkroppsligad av sfi-lärare. Utifrån min yrkeserfarenhet vet jag hur styvmoderligt sfi-utbildningen vanligtvis behandlas. Ingen likvärdighet varken nationellt eller lokalt, ofta skralt med resurser, endast ca 40% behöriga lärare och inte sällan grupper där elever med olika utbildningsförutsättningar och behov blandas utan möjlighet för läraren att individanpassa undervisningen. Det är här det behövs skärpta krav!

Så länge staten inte kan garantera att sfi-elever får den kvalitet på utbildningen som de enligt styrdokumenten har rätt till, kan inte staten ställa eleverna till svars om deras språkkunskaper inte uppnår en funktionell nivå. Det är min bestämda uppfattning. Sfi måste ge eleverna goda förutsättningar att kunna lära sig. Annars funkar det inte.

Sfi är en kvalificerad språkutbildning som kräver kompetenta lärare - lärare som förutom lärarbehörighet har ämneskompetens i svenska som andraspråk och även vuxenpedagogisk kompetens. För undervisning av elever med kort eller ingen skolbakgrund krävs dessutom kunskaper om vuxnas läs- och skrivinlärning. Det är de sistnämnda som inte har en chans enligt din plan på språkkrav. Så, Ulf Kristersson, se till att alla (jag menar ALLA) sfi-elever får en rimlig chans att lära sig ordentligt först, innan du börjar ställa språkkrav. Det handlar om att ge och ta - för alla berörda parter.

Och en sak till: Du kanske blir förvånad nu, men du ska veta att sfi-elever i allmänhet är väldigt intresserade av att lära sig svenska. Jag ville bara säga det.

Tack för mig.

Med vänliga hälsningar
Ivana Eklund, sfi-lärare

Läs hela inlägget »

En del av sfi-lärarens digitala kompetens är att på ett professionellt sätt kunna välja digitala resurser lämpliga för sfi-undervisningen.

Enligt Skolverket finns det tre grundläggande aspekter att beakta:

  • användarvänlighet och praktisk funktion
  • pedagogisk kvalitet
  • didaktisk nytta och didaktiskt perspektiv

I min och Annsofie Engborgs bok Digital kompetens för sfi-lärare. Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering? finns ett vägvisande kapitel om vilka krieterier som borde finnas på sfi-lärarens checklista för pedagogiskt och didaktisk värdering av digitala resurser. I videon här nedan listar jag de åtta kriterierna som listas upp i boken (s. 127).

De övergripande granskningsfrågorna som du som lärare på sfi behöver ställa dig när du står i valet och kvalet över vilka appar eller andra digitala resurser som ska köpas in och laddas ner är:

  1. Hur ser resursens gränssnitt och innehåll ut utifrån ett vuxenperspektiv?
  2. Vilka pedagogiska möjligheter har resursen? Vad vinner man på att använda den? Kan någonting gå förlorat jämfört med att jobba analogt?
  3. Vilken lärande- och bedömningspotential har resursen?

Jag tycker att det är viktigt att lyfta de här frågorna och bereda plats även åt pedagogiska digitala samtal på arbetslagsmötena. Eller vad tycker du?
 
Läs hela inlägget »