www.ivanaeklund.se/blogg

Jag kan inte låta bli att fundera över regeringens lagförslag om att myndigheter ska kunna lägga sig i och bestämma över när vuxna invandrare måste delta i sfi-undervisning för att få rätt till ekonomiskt bistånd (SvD 191227 https://www.svd.se/regeringen-vill-krava-svenskkurs-for-bidrag). Enligt förslaget som regeringen har skickat på remiss skulle socialtjänstlagen ändras. Och det är just detta som gör mig orolig. Jag uppfattar nämligen informationen som att sfi plötsligt skulle börja lyda under socialtjänstlagen. Nej, jag förstår inte riktigt.

Sfi är ju en kvalificerad språkutbildning och del av vuxenutbildningen (Komvux) och som sådan omfattas den av skollagen och vuxenutbildningens läroplan. Enligt dessa styrdokument är all vuxenutbildning en frivillig skolform. Det betyder dock inte att det inte krävs prestation av eleverna i form av kunskapsutveckling och progression under kursens gång. Tvärtom. Det ser kursplaner med tillhörande betygskrav till. För sfi:s del finns även nationella prov för kurserna B-D.

Det faktum att vux/sfi i grunden är frivilligt ger rektorer utifrån undervisande lärares pedagogiska bedömning en laglig rätt att avbryta studierna för elever som saknar progression - som en sista utväg och, om man så vill, piska. Ett beslut om avbrott enligt §9 kap 20 i Skollagen måste vara väl underbyggt i form av dokumentation över elevens språk- och kunskapsutveckling samt vilka individuella stödåtgärder som skolan har satt in för att stötta eleven.

Att avbryta en sfi-elevs studier pga bristande språkutveckling är en form av myndighetsutövning utifrån Skollagen och eleven kan överklaga beslutet till Skolverket. Att lagen och möjligheten finns är ett bevis på att vux/sfi är en utbildningsform och inte ett arbetsmarknadsåtgärd där elever utan progression kan ”bosätta sig” och fysiskt delta år ut och år in som en form av sysselsättning anvisad av andra aktörer i elevens närhet, så som Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Hur skulle det då bli om sfi styrdes av socialtjänstlagen? Jag vill inte ens föreställa mig det. Lärarens pedagogiska bedömning skulle inte väga någonting, är jag rädd, och sfi-utbildningens status skulle sjunka ännu djupare än vad fallet är idag.

I samband med lagförslaget bör man också ta i beaktande att när det gäller sfi-utbildningen, så omfattas alla vuxna invandrare av den, det vill säga även elever som gärna vill lära sig, men av olika orsaker inte kan eller inte förmår att lära sig allt som kunskapskraven föreskriver. Det finns inte heller någon sär-sfi så som det finns särvux.

En vanlig kommentar av verksamma sfi-lärare som jag har sett i sociala medier i samband med lagförslaget är att regeringen slår in öppna dörrar eftersom kommunerna sedan länge haft närvaroplikt i sfi-undervisningen för att eleverna skulle kunna behålla sitt försörjningsstöd. Det är sant, jag har själv jobbat i en kommun som hade en regel om närvaroplikt, karensdag vid sjukdom och avdrag vid ogiltig frånvaro. Eftersom vux/sfi är en åretrunt verksamhet tar sig dessa regelverk ofta ett absurt uttryck i form av att eleverna i princip aldrig har rätt till ledighet, inte ens på sommaren för att vila och vara med sina barn. Vilken arbetstagare skulle acceptera det? Om sfi har stängt ett par veckor i juli eftersom alla lärare har semester och det går inte att ta in vikarier till alla grupper, får man lov att vara kreativ och kalla uppehållet i undervisningen för hemstudier för att eleverna inte ska förlora sin ersättning.

Ändå är inte närvaroplikt som en kommun har beslutat om utifrån egna tolkningar av olika gällande regelverk inte i närheten av vad regeringens lagförslag skulle innebära om det skulle gå igenom. Även om kommuner skapar sig egna regelverk kring närvaroplikt i sfi-undervisningen, är det skollagen som gäller. Inte socialtjänstlagen. Det är, som jag ser det, en stor skillnad!

Om det är något som kan förbättra vuxna nyanländas språkkunskaper, så är det en individanpassad sfi-undervisning av hög kvalitet som bedrivs av kompetenta lärare. Men det vore nog inte lika populistiskt att komma med sådana idéer. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: sfi

Arbetssätt som hjälper elever inom yrkes-sfi att utveckla språket passar all sfi-undervisning.

Min bästa fortbildning under 2018 har varit NC-podden Språk och yrke och då undervisar jag inte ens på yrkes-sfi. Bra modeller och idéer är alltid överförbara.

Ett arbetssätt som presenteras i podden och som fungerar på alla sfi-nivåer är att dokumentera studiebesök och utomhusaktiviteter.  Därefter används bilderna som stöd för muntlig och skriftlig kommunikation kring vad man har sett, upplevt, lärt sig och funderat kring.
Att utgå från en bild av en konkret situation är en bra utgångspunkt också för att diskutera abstrakta begrepp. Eller vad sägs om individanpassad uttalsträng med hjälp av Google Drive?

Det är givande att i podden ta del av sfi-lärarnas reflektioner kring aktiviteter de skapar, före som efter.

Det här har jag lärt mig
Som ett sätt att ta sig an en ny text, skapa intresse och processa nya ord, jobbar poddens sfi-lärare med spretläsning som stöttning. En bra aktivitet som jag tänker prova.

______________________________ 
Lyssna på podden via iTunes.
Lyssna på podden via  Soundcloud.


Denna text är en krönika från Sfi-lärartidningen nr 2018:12.
Hela Sfi-lärartidningen finns HÄR
.

Läs hela inlägget »
Etiketter: krönika yrkes-sfi podd

Hämmar grammatikundervisning skrivutveckling? Bort med skunken, in med funktionell grammatik!

På Nationellt Centrums Symposium i oktober 2018 lyssnade jag på forskaren Debra Myhills föreläsning om grammatikens betydelse för skriftspråksutveckling. Hon sa att ”grammar is considered to be the skunk at the garden party of language skills” men var samtidigt tydlig i fråga om vikten av att elever tillägnar sig explicit grammatisk kunskap eftersom det är just explicit kunskap som är lärandekunskap.

Grammatikundervisning är inte till att lära eleverna identifiera pronomen, plocka ut verb och skriva grammatiska test. Språket är inte en uppsättning strukturer som antingen är felaktiga eller korrekta. Språket är kommunikation. Grammatik är en meningsskapande resurs. Med dess hjälp förstår vi hur språk fungerar i olika sammanhang.

Ett funktionellt perspektiv
Skunken trivs inte i sammanhang där elever lär sig göra egna språkliga val och blir medvetna om effekterna av dessa val för kommunikation.

Låt eleverna se, känna och tänka.


Denna text är en krönika från Sfi-lärartidningen nr 2018:11.
Samtliga nummer av Sfi-lärartidningen finns HÄR.

Läs hela inlägget »

Idag testade jag om det skulle gå - och hur det i så fall skulle bli - att på iPaden kombinera appen Skolstil 3 med skärm- och ljudinspelningsappen Screencast-O-Matic. Det går och resultatet fyller sin funktion!

Så här blev det:

Läs hela inlägget »
I ett tidigare inlägg har jag skrivit om flippat klassrum och om skärm- och ljudinspelningsverktyget Explain Edu som visserligen tillhör mina favoritappar, men vars nackdel är att den kan upplevas som dyr och därmed ibland svår att få installerad på skolans surfplattor. I sådana lägen gäller det att hitta andra lösningar för att flippa klassrummet. Här kommer en sådan.

Som tur är finns det gratis alternativ och 0 kr i kostnad kan kompensera färre funktioner när det kniper. Bara du kan göra nedanstående tre saker parallelt är du tekniskt sett igång med att flippa klassrummet och skapa filmade genomgångar och visualiseringar.

Du behöver kunna:
  1. spela in det som sker på skärmen (skärminspelning)
  2. spela in det du samtidigt säger/läser (ljudinspelning)
  3. använda en visuell, rörlig markör för att peka på det du pratar om/läser (pekfunktion)

Efter inspelningen behöver du även:
  • spara din video och lägga upp den på en digital plattform, t.ex. Youtube
  • dela din video med dina elever, t.ex. med hjälp av qr-koder

Screencast-o-matic som gratis alternativ
I det här blogginlägget tipsar jag därför om skärm- och ljudinspelningsverktyget Screencast-o-matic som finns både i webbversion för datorer och som app för iPad/iPhone. Båda är gratis.

Om du använder Screencast-o-matic på datorn är pekfunktionen inbyggd i verktyget. Pekaren syns som en gul ring i den färdiga filmen. Se exempel på en inspelning som jag har gjort med verktyget här.
 
Läs hela inlägget »

Att flippa klassrummet
När jag åker runt och föreläser om digitala resurser och flippat klassrum i sfi-undervisningen, kommer alltid förr eller senare en och samma prosaiska fråga upp: "Vad använder du för app att spela in dina filmer med?" Och svaret? Det är för det mesta appen Explain EDU som jag använder - har gjort så i flera år nu. Den är en bra app. Det finns förstås andra appar/verktyg som fungerar på ett liknande sätt, t.ex. Educreations som jag också har testat. Men till slut fastnade jag för Explain EDU och är nöjd med den. Explain EDU är en betalapp för iOS. Priset som är 149 kr kan tyckas vara högt, men med tanke på alla fantastiska funktioner den erbjuder är den värt de pengarna, tycker jag.
 

En smartboard i miniatyr med ljud- och skärminspelning
Explain EDU är en interaktiv whiteboard: en smartboard i miniatyr med skärm- och ljudinspelning. Allt du skriver, ritar eler pekar på på skärmen och allt du säger samtidigt under inspelningen spelas in och kan sedan sparas som en video. Om du läser, kan du använda en rörlig markör för att visa var någonstans i texten/på sidan du läser, vilket är viktigt att kunna göra för att inte tappa eleverna på vägen. Videon kan vidare exporteras till Youtube eller läggas upp på skolans lärplattform. 

Visualiseringar, multimodalitet och individanpassning
Att visualisera genomgångar och tydliggöra instruktioner och lärandemål genom en videoinspelning ingår i  formativa arbetssätt (Dylan Wiliam). När du spelar in det du vill att eleverna förstår och tar till sig, kombinerar du text, bild, rörliga animationer och ljud. Med andra ord skapar du ett digitalt, multimodalt innehåll. Digitalt innehåll är lätt att dela via webben och därmed kan du göra ditt undervisningsmaterial tillgängligt för eleverna på ett helt annat sätt än analoga texter.

Visualisering, multimodalitet och tillgänglighet är viktiga plusfaktorer, inte minst när det gäller att individanpassa undervisningen. Där underlättar tekniken mycket.
 

Läs hela inlägget »

En utmaning
Bedömning och betygssättning i sfi är en alldeles speciell utmaning, helt enkelt av den anledningen att kunskapskraven i sfi inte bygger på ett centralt innehåll, utan är färdighetsbaserade och fokuserar på språklig funktionalitet och kommunikativ förmåga. Hur väl fungerar elevens muntliga och skriftliga kommunikation i de sammanhang som hör vuxenlivet till?

Det är så viktigt att lärarna på arbetsplatsen har samsyn här! Viktigt också att rektorn blir delaktig i arbetet och skapar förutsättningar för reflektion och samtal. Det är ett arbete som knappast kan överskattas och det bör också vara ständigt pågående, med bl a regelbunden sambedömning.

Gradering och kvalitet av språkliga förmågor
Att bedöma kvalitet på sfi-elevernas språkhandlingar utifrån de kontexter och sammanhang som beskrivs i kunskapskraven är en handling som kräver kunskap om såväl betygskriterier, progression, språkliga kvaliteter som hur gradering av språkliga förmågor uttrycks.

Och hur gör man ämnesdidaktiska val som är relevanta och ändamålsenliga?

Det är också viktigt att fundera kring. Vad gör vi på lektionerna?

Läs hela inlägget »

Några av de mest oumbärliga verktygen i min digitala verktygslåda är de med vars hjälp jag kan skapa och avläsa qr-koder. Innan jag går in på det praktiska och pedagogiska med qr-koder, ger jag först en liten definition av vad qr-koder är för något. Du som redan vet vad det handlar om kan lugnt hoppa över nästa stycke.
 

Vad är en qr-kod?
En qr-kod är en tvådimensionell streckkod i form av en kvadratisk bild som fungerar som ett slags ”adresskort” eller ”motorväg” till ett specifikt digitalt innehåll som antingen finns publicerat någonstans på webben eller ligger sparat i en molntjänst. Det digitala innehållet blir liksom inbäddat i själva qr-koden. Genom att skanna in qr-koder med sin mobil eller surfplatta, laddas det inbäddade innehållet upp och blir synligt/läsbart/hörbart. För att avläsa/skanna in qr-koder behövs antingen en mobilkamera med en avläsningsfunktion (på iPad/iPhone, läs mer här) eller en speciell app (en qr-kodläsare) som man behöver ladda ner från AppStore eller GooglePlay (t.ex. en som heter Cloud QR Skanner).
 

Läs hela inlägget »

Skriva för hand, fast digitalt
Små analoga skrivtavlor som eleverna skriver på för hand för att snabbt avge sina svar är inget nytt i klassrummet.  Det som kan vara nytt när det gäller miniwhiteboards, är de analoga skrivtavlornas digitala kusiner. Om eleverna ändå ska skriva för hand, varför ska det då vara bättre med en digital skrivtavla? kan man ju fråga sig.


Analoga vs digitala miniwhiteboards
Fördelen med skrivtavlor, analoga som digitala, är att alla elever levererar sina svar samtidigt och får en omedelbar återkoppling, vilket gör den här typen av aktiviteter i grunden är formativa. När eleverna tvingas ta ställning i en fråga och avge sitt svar, ökar deras delaktighet. Vidare gör förväntan om belöning i form av positiv bekräftelse att var och ens hjärna producerar dopamin som är ett ämne som gynnar lärande (läs mer här).

Att repetera och träna språket med hjälp av skrivtavlor ger undervisningen mer variation, vilket aldrig är fel.

I min digitala verktygslåda finns fyra enkla miniwhiteboards/skrivtavlor. De är enkla att använda, kräver inga inloggningar och tre av dem gratis medan en kostar mycket lite*.

I min digitala verktygslåda har jag:

  1. Traffic Light Feedback* (har även en trafikljusfunktion för självbedömning som man kan välja om man vill ha på eller inte)
  2. Classroomscreen (läs tidigare inlägg här)
  3. Educreations
  4. whiteboard.fi 

Digitala skrivtavlor har en betydande fördel jämfört med de analoga, nämligen att eleverna samtidigt - så att säga på köpet - utvecklar sin grundläggande digitala kompetens. De lär sig bl.a. att

  • öppna/stänga verktygen
  • förstå och hantera ikoner på skärmen (att förstå och tolka symboler ingår i kunskapskraven och de digitala symbolerna faller dessutom under begreppet digital litteracitet)
  • att förstå och utföra enkla, digitalt relaterade instruktioner (klicka, radera, ladda om, ikon, lägga till/ta bort m.fl.)
  • det blir inte kladdigt när man suddar

Verktyget whiteboard.fi har ytterligare ett plus i jämförelse med analoga skrivtavlor - det kan användas interaktivt eftersom det är ett slags online whiteboard-klassrum för "engångsbruk". Det betyder att innehållet på alla elevers/gruppers individuella whiteboards kan projiceras samtidigt och i realtid på din dator så att alla kan ta del av allas svar inför återkopplingen. Eleverna kopplar upp sig med ehjälp av en engångskod (ungefär som i Kahoot). När alla elever har svarat och åtekoppling har getts, kan du som lärare tömma allas skrivtavlor med ett enda klick på din dator.
Här kan du se en video om hur whiteboard.fi fungerar.
 

Snabbdiktamen med digitala skrivtavlor
Förutom att använda skrivtavlor till att skriva ner ett svarsalternativ vid t.ex. gångjärnsfrågor (läs mer här), kan man göra en aktivitet som jag kallar snabbdiktamen. Vid en snabbdiktamen handlar det inte om att skriva sammanhängande texter eller meningar, utan bara enstaka ord, enkla uttryck eller siffror. En snabbdiktamen passar bra för snabb återkoppling efter en övning elelr genomgång, som uppvärmning och repetition i början av lektionen elelr som en avslutande aktivitete i slutet av en lektion när man har lite tid över. 

Några exempel på vad som passar för en snabbdiktamen:

  • tal 1-10, 10-100, 100-1000
  • vokalljud
  • ord som ingår i basordförrådet, t.ex. veckodagar, månader, färger osv.
  • stavning av nya ord
  • klocka
  • rita grundläggande geometriska former
  • förkortningar för mått, längd, volym och vikt

Några klassrumsexempel i bilder
Bilderna visar hur eleverna använder Traffic Light Feedback och Educreations respektive whiteboard.fi.

Brykar du använda dig av analoga eller digitala skrivtavlor och vad tycker du i så fall om arbetssättet? Har du någon digital favorit? Dela gärna med dig av dina bästa tips genom att skriva i kommentarsfältet.

Läs hela inlägget »

Digitala tankekartor
Tankekartor i undervisningen är inget nytt men de blir snyggare, flexiblare, mer dynamiska och mer ändamålsenliga om de görs digitalt. Idag finns det en mängd olika digitala verktyg med vars hjälp man kan skapa mer eller mindre avancerade tankekartor (t.ex. XMind, CogglePopplet m.fl.), så man kan välja vilket man själv trivs bäst med. Jag har fastnat för Popplet (finns som app eller på popplet.com).

Vuxenpedagogiskt, formativt och språkutvecklande
En av vuxenpedagogikens principer är att utbildningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och bygga på deras tidigare kunskaper. Vad passar då bättre än tankekartor att samla språkliga förkunskaper med?

Inom formativ bedömning är tre grundfrågor centrala:

  1. Var befinner sig eleven?
  2. Vad är målet?
  3. Hur ska eleven göra för att nå målet?
För att man som lärare ska kunna ta reda på vad eleverna redan kan i förhållande till målet och även för att tydliggöra mål och delmål för ett arbetsområde, kan tankekartor vara ett användbart arbetssätt. 


Att steg för steg bygga upp en tankekarta tillsammans med eleverna skapar interaktivitet och ökar delaktighet, vilket i sin tur påverkar motivation i positiv riktning. Elevernas tankar, ordförråd och tidigare kunskaper och erfarenheter blir synliga och det i sig är värdefullt för självkänslan och lärande. Själva skapande av en tankekarta kräver vanligtvis också en hel del kommunikation under processens gång för att klargöra samband, sammanhang och liknande. Eleverna får möjlighet att både utveckla sina tankar och strecha ut språket.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv