ivanaeklund.se/blogg

Vad är Quizlet och hur kan vi använda det i sfi-undervisningen? Frågan får bli en utgångspunkt för dagens blogginlägg. Quizlet är ett digitalt verktyg som rätt använt kan utgöra en fantastisk resurs för elevernas lärande och hjälpa dem i deras språkutveckling. Du kan med hjälp av verktyget göra din undervisning mer formativ.

Quizlet blir vad du gör det till
I princip är Quizlet ett spel och en frågesport som du har alla möjligheter i världen att anpassa innehålls- och nivåmässigt efter just din grupps behov. Det finns 7 olika spel/aktiviteter inbyggda i Quizlet samt ett självrättande test men för att de ska kunna användas, behöver du fylla spelen med eget innehåll, dvs. lägga in de ord och fraser som du vill att dina elever övar på med hjälp av verktyget. På det viset kan du skapa variation när det gäller att öva på ett ordförråd på olika sätt. Så snart du har matat in orden/fraserna, genereras samtliga spel automatiskt. Med andra ord skapar du ett set med ord/fraser. Varje ord/fras kopplas alltid till en bild eller en verbalskriftlig definition och ljud (uppläsning med talsyntes eller genom röstinspelning). Det är du själv som väljer och lägger in bilderna eller skriver in definitionerna. Det är också du som avgör vilka spel som ska användas när, till vad och av vilka elever, så hur du planerar didaktiskt för användningen av Quizlet spelar också roll.

Här nedan presenterar jag Quizlet med hjälp av ett eget spel som jag kallar Korta meningar och passar för A- och B-nivå. Klicka på länken, så kommer du till spelet. Det går utmärkt att använda det med dina egna elever. Skärmdumparna som du ser här nedan är alltså tagna från just Korta meningar. Genom att klicka på en bild, får du den större.

Spel och aktiviteter i Quizlet

Vändbara kort (Flashcards) med ordet/frasen på ena sidan och beskrivning/bild/definition på den andra. Här kan man också göra olika inställningar när eleven ska börja lära sig orden/fraserna. Anpassningarna handlar om vad eleven ska se: bara ordet/frasen, bara bilden/definitionen eller både och.Tack vare uppläsningsfunktionen kan eleven lyssna på ordet/frasen hur många gånger hen vill. Kortet vänds när  man klickar på det.

Lärkort (Learn) handlar om att matcha bild/definition med rätt ord/fras.

Modulen Skriva (Write) är just vad namnet antyder - utifrån bilden/definitionen tränar eleven på att skriva orden/fraserna ett/en i taget. Om eleven inte vet, kan hen klicka fram visuell hjälp.  

Diktamen (Spell) brukar vara elevernas favorit. Övningen går ut på att höra ordet/frasen och sedan skriva den medan man har bilden/definitionen som stöd. Om eleven skriver något felaktigt, korrigeras felet visuellt varpå eleven gör ett nytt försök. Den visuella korrigeringen fungerar samtidigt som stöttning och förklaring.

Självrättande test generas automatiskt för varje set med ord/fraser men du både kan och bör göra lämpliga inställningar av olika slag, inte minst som en form av individanpassning. Testuppgifterna kan också skrivas ut och göras av eleverna analogt med efterföljande manuell rättning.

Quizlet Live är en interaktiv och kollaborativ frågesport att använda i helklass (minst 4 deltagare krävs). Eleverna ansluter sig till spelet med hjälp av en kod, skriver in sina namn och blir automatiskt uppdelade i grupper. De som är i samma grupp måste samarbeta för att kunna svara på frågorna i frågesporten. Obs! Samtliga elever i gruppen måste ha tillgång till en egen digital enhet under spelets gång. Hur roligt, effektivt och formativt som helst. 

Pedagogiska fördelar med Quizlet

  • multimodalitet (text, bild och ljud i samspel)
  • interaktivitetet (eleven övar språket aktivt, individuellt eller i grupp)
  • variation av uttrycksformer (läsa, skriva, lyssna, säga efter)
  • inbyggd progression (från presentation till övningar av olika svårighetsgrad)
  • individanpassning (vad, hur, när, var, hur länge, på vilket sätt)
  • stöttning (bildstöd, visuell och auditiv hjälp)
  • formativ återkoppling (självbedömning, snabb korrektiv återkoppling)
  • repetitivt, bra för mängd- och färdighetsträning
  • tillgänglighet via webb eller app (länk, qr-kod, bädda in)
  • variation (samma innehåll men olika aktiviteter)
  • innehållet kan kopplas till ett aktuellt lärmål 
  • ökad elevdelaktighet
  • möjlighet att dela spelen med varandra och att söka efter färdiga spel som andra har gjort

Att göra Quizlet tillgängligt för eleverna - tre alternativ
  1. Ge eleverna en länk
  2. Använd länken, skapa en qr-kod och ge den till eleverna.
Qr-koder gör spelen lätttillgängliga. Skapa affischer och häng upp dem i klassrummet.

3. Bädda in ("embed") ett spel på skolans lärplattform eller klassens blogg enligt exemplet här under. I nedre högra hörn ser du en knapp, en rullmeny (choose a study mode). Där väljer man vilket spel man vill spela. Prova och se :-)

Nackdelar med Quizlet?
Den största nackdelen är möjligen att verktyget är på engelska men å andra sidan kan det motverkas genom en noggrann introduktion och presentation av varje spel, så att eleverna lär sig funktionerna och sättet att använda de olika övningarna. Det brukar inte vara något problem. I början spelar man tillsammans, sedan introducerar gamla elever de nya och allt rullar på.

En annan "nackdel" är den begränsning som finns i gratis verionen av Quizlet. Det är nämligen så att om du vill kunna spela in din egen röst för uppläsning av orden/fraserna, måste du ha en prenumeration på Quizlet. I gratis versionen finns det bara en vanlig talsyntes som uppläsning, alltså en datorröst. Det funkar men är förstås inte helt optimalt. Det kan med andra ord vara värt att satsa på en prenumeration. Kostnaden är låg. Dessutom slipper man reklam. 

Varsågod, några färdiga spel att testa
Avslutningsvis bjuder jag gärna på mitt eget Quizlet-material för A- och B-nivå. Det handlar om grundläggande ordförråd och grundläggande läs- och skrivinlärning.

Prepositioner (på, i, bredvid, bakom...)
Yrken
Färger
Mat och dryck
Kroppen
Frukt och grönsaker
Min, din, hans, hennes, vår, er, deras
Familj
Bokstäver
Rum​​​​​​​
​​​​​​​Månader​​​​​​​
​​​​​​​Höger - vänster​​​​​​​
​​​​​​​Hus​​​​​​​

Övrigt
Som jag redan har nämnt, finns Quizlet i en gratis verion och som prenumeration. Oavsett vilken du väljer att ha, måste du skapa ett konto med inloggning till dig själv. Eleverna behöver varken konto eller inloggning. 

Lycka till och ha kul i klassrummet!

Läs hela inlägget »
Pages Pages

Härom veckan gjorde jag en liten video om den förträffliga gratis appen Pages - som ingår i basutbudet på iPad och iPhone. Genom att kombinera dess funktioner med appen Röstmemo (som även den ingår) och den inbyggda funktionen skärminspelning kan du flippa klassrummet utan att behöva skaffa extra appar som ofta kostar. För att redigera och klippa ihop film och ljud funkar iMovie perfekt. Och den ingår också i basutbudet på iPhone och iPad.

Eleverna kan använda Pages för att skriva både för hand och digitalt och genom att spela in sin röst direkt i appen kan de på ett formativt sätt utveckla sin läsning, uttal och metakognition. För bra för att inte utnyttja, tycker jag. Eller?

Om du följer länkarna som finns här i inlägget, kommer du till Apples infosida/handbok för respektive verktyg.

Brukar du använda Pages med eleverna?
 

Besök gärna min videokanal Ivana Eklund utbildare för fler digitala och pedagogiska tips.

Läs hela inlägget »

Sfi-elevernas digitala kompetens ser olika ut, liksom allt annat. Vi har elever som aldrig tidigare har suttit framför en dator, vi har de som är experter och vi har alla där emellan. Att sfi-elever på alla studievägar ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik står inskrivet i läroplanen. Efter avslutad utbildning ska varje elev besitta en adekvat digital kompetens och utifrån den och sin språkliga nivå kunna använda och hantera så väl digital teknik som digitalt innehåll. Så ser en del av vårt uppdrag ut.

I dagens inlägg vill jag ge dig ett konkret tips på hur du bättre kan organisera och genomföra din undervisning och mer effektivt stötta dina elever i det här avseendet. Helst ska ju deras språkutveckling och utveckling av digital kompetens gå parallellt, hand i hand. Samtidigt ska all sfi-undervisning vara meningsfull, användbar och vuxenrelevant, vilket innebär att du förväntas ha ett funktionellt perspektiv på ditt lektionsinnehåll - analogt och digitalt. De kända domänerna vardagsliv, samhällsliv, arbetsliv och studier är aktuella även vid arbetet med digital teknik och internet i klassrummet och traditionella sfi-läromedel är inte mycket till hjälp här. Du behöver kunna fixa det själv.

För mig handlar digital kompetens om både läs- och skrivförmåga och färdigheter på klicknivå. Att t.ex. läsa nätbaserade texter är en utmaning för eleverna och digital och multimodal litteracitet är begrepp vars innebörd är viktigt att ta till sig, tycker jag. En hemsida är också text. Men att hantera, läsa och förstå budskapet en hemsida förmedlar kräver helt andra lässtrategier av läsaren än när man läser analoga texter. Varför? Här nedan listar jag några anledningar (ref: Att läsa och förstå, Skolverket):

  • Ändlöshet. Eftersom nätbaserade texter innehåller länkar, slutar de i princip aldrig. Det går alltid att klicka sig vidare till nya hemsidor/artiklar/inlägg. När är det bra? När ska man sluta klicka? Hur vet man att innehållet inte längre är relevant? När är det dags att stoppa Youtube?
  • Multimodalitet. På webben blandas olika modaliteter (uttrycksformer) i mycket större utsträckning än analogt. Verbalskriftliga texter, ljud, bilder, rörliga bilder och animationer samspelar med varandra. Hur förhåller sig alla element innehållsligt till varandra? Vad förstärker vad? Vad är mest relevant?
  • Navigering. Systematisering av information kan skilja sig från upplägg i analoga texter. Hemsidor har menyer med undermenyer upptill och på sidan, länkar, reklam och allt möjligt annat. Läsaren måste navigera fram och tillbaka i menyer och mellan olika sidflikar och fönster i webbläsaren, scrolla upp och ner, klicka på länkar och backa tillbaka och så vidare.
Hur kan du då göra i undervisningen? Varsågod, här kommer mitt tips.

Videomanualer
Om du på allvar vill utveckla din undervisning kring digital kompetens och digital och multimodal litteracitet, så föreslår jag att du börjar erbjuda dina elever videomanualer och instruktionsvideos för hur de ska kunna navigera, hantera, läsa och förstå innehåll på några viktiga, vuxenrelevanta hemsidor (Arbetsförmedlingen, 1177, SJ, lokal busstrafik, kommunen, utbildningsanordnarens hemsida, biblioteket, ICA, lokala hyresvärdar, Blocket, lokaltidningen, banken mm). Samma behov av visualiseringar finns  när det gäller att lära sig att logga in på skolans lärplattform, anmäla frånvaro digitalt eller hantera skolans mejlkonto.

Vad innebär en videomanual och en instruktionsvideo? Ge eleverna en läsförståelseuppgift på deras nivå och visa i videomanualen hur de steg för steg tar sig fram på hemsidan för att utföra den. Använd det digitala språket: webbläsare, webbadress, länk, skanna en qr-kod, meny, scrolla, klicka, navigera, flik, fönster osv. Visa hur man loggar in på läraplattformen, förklara vad användarnam och lösenord är och hur man skriver in uppgifterna. Gör och visa och berätta. Jag lovar att utvecklingen av elevernas digitala kompetens kommer att ta fart.

Hur gör man då? Var inte orolig, det är mycket enklare än man först kan tro. För att du ska kunna filma vad du gör på webben, behöver du använda ett s.k. skärm- och ljudinspelningsverktyg, t.ex. det webbaserade Screencastomatic eller Chrome-tillägget Screencastify. Båda är gratis. Om du vill skärminspela hur du gör något i en app på iPad/iPhone, rekommenderar jag gratis appen Record it! Prova dig fram. (Videoinstruktioner till Screencastomatic hittar du här och en videobeskrivning av Screencastify hittar du här.)

Jag går inte närmare in på hur varje respektive verktyg fungerar, men principen är sådan att du öppnar hemsidan som du vill presentera på din dator och i en annan flik i webbläsaren startar du skärm- och ljudinspelningsverktyget. När inspelningen startar, går du till hemsidan igen och gör de steg du vill att eleverna lär sig att utföra. Du pekar, klickar, pratar och förklarar. Det spelas in och i den färdiga videon kommer en rörlig markör att synas och röra sig över skärmen där du har pekat. Jo, använd hörlurar med mikrofon för bättre ljud när du spelar in! När du är klar, stoppar du inspelningen. Du har möjlighet att förhandsgranska videon. Om du är nöjd, sparar du videon som en videofil (mp4) på din dator eller i en molntjänst. Då har du möjlighet att vid behov mixa, trixa och redigera både bild och ljud i t.ex. MovieMaker (pc) eller iMovie (mac, iPad, iPhone). Och självklart finns det möjlighet att direkt skicka videon för uppladdning på Youtube. Då får videon en url-länk som du enkelt kan dela med eleverna (t.ex. med hjälp av en qr-kod som du gör här). Vet du att om du har ett Google-konto (ett gmail) så har du per automatik en egen videokanal på Youtube? Javisst, så på det viset är det enkelt. Med en qr-kod kan eleverna sedan komma åt videomanualen på sina mobiler och samtidigt, medan de tittar och pausar, utföra varje steg enligt instruktionerna. Det låter väl bra, eller?

Som illustration till ovanstående stycket har jag försökt att göra en videoinspelning (med mobilen) av skärminspelningen på datorn för att visa hur enkelt det faktiskt är att använda exempelvis Screencastomatic. Skärminspelningsverktyget spelar endast in vad som sker på datorskärmen men kan naturligtvis inte filma sig självt utifrån - därav nödvändigheten av "kaka på kaka". Kvaliteten i videon är därför allt annat än bra men klippet fyller sitt syfte ändå, tror jag. Den andra videon som jag har laddat upp här är resultatet av själva skärm- och ljudinspelningen i Screencastomatic, dvs inspelningen av det som hände på datorskärmen med jag pratade. Också det klippet är bara ett exempel och inte någon fungerande videomanual att använda. Jag har liksom inte haft någon manus eller så, utan jag bara körde på lite grann. Hoppas att du ursäktar för kvaliteten är som sagt något undermålig.

G som i Google och W som i webb

Sökord
Att lära sig att hitta lämpliga sökord är också en utmaning för många. Denna förmåga är kopplad till utbildningsnivå och naturligtvis också till språklig nivå. Sedan ska man granska och bedöma träffar man har fått. Nej, det är inte lätt. Klart att eleverna behöver öva.

När det gäller att googla, har jag följande tips: Ta för vana att låta sökövningar ingå i varje tema- och arbetsområde i din undervisning. Enkla faktasökningar kan implementeras redan på A-nivå, sedan kan kraven öka. Bildgoogla, testa olika sökord, jämför vilka träffar eleverna får osv. Gör en aktivitet kring det. Det finns mycket språk att hämta också.

Och vad sägs om en väggalfabet som innehåller vuxenrelevanta ord, gärna med koppling till den digitala världen? 

Lycka till.

Läs hela inlägget »
Foto: Alfagodigital, Elisabeth Bergander Foto: Alfagodigital, Elisabeth Bergander

Jag älskar att bli inspirerad och jag älskar goda och kreativa pedagogiska idéer. Ännu bättre om de innehåller digitala inslag. När jag var i Norge i höstas hade jag turen att träffa läraren Elisabeth Bergander från vuxenutbildningen i Bærum. Hon undervisar vuxna i norska som andraspråk och jobbar bl. a. med grundläggande litteracitetsundervisning. Hennes sätt att integrera teknik och vuxenpedagogik är mycket inspirerande.

Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) har publicerat ett material med Elisabeths klassrumsnära tips på arbetssätt och aktiviteter: Alfagodigital. Materialet innehåll beskrivningar, videoklipp och diskussionsfrågor att t.ex. använda i arbetslaget.

Här på bloggen väljer jag att visa några av de idéer jag själv gillar mest. Varsågod, här är tre lysande videoexempel på hur Elisabeths elever har använt appen Skolstil 2. Det som jag gillar är hur eleverna växlar mellan olika uttrycksformer (digital skrift, handskrift, höra, läsa, uttala) för att öva språket på ett varierat sätt och hur de även aktivt tar stöd av modersmålet - allt medan de jobbar i Skolstil 2. Det är häftigt att t.ex. se eleven som inte kan läsa/skriva på sitt modersmål pashtu och tar Skolstil till hjälp för att ändå skapa sig en tvåspråkig ordlista. Snacka om delaktighet i lärandet. Wow! (Om du vill läsa beskrivningar av situationerna, gå till respektive avsnitt i Alfagodigital. Rekommenderas varmt.)

Det fjärde videoklippet som jag visar här är också kul att se. Det visar vilken potential den digitala röstassistenten Siri (iphone/ipad) har i språkundervisningen redan på ett tidigt stadium. Jag blir nästan avundsjuk att jag inte kom på idén själv :-) 

Det här femte klippet är en sammanfattande film om vad Alfagodigital-materialet presenterar och du kan få en bra bild av hela innehållet.

För dig som är intresserad att titta på alla filmerna (13 st totalt), har jag samlat dem i en spellista på min videokanal. Du hittar spellistan här. Se och låt dig inspireras.

Om du har anmält dig till Den fjortonde nordiska konferensen om alfabetisering i Finland i april, kan du välja att delta i en workshop med Elisabeth Bergander. Det blir garanterat givande. Jag ska förresten också dit.

När vuxenpedagogik möter teknink kan fantastiska saker börja hända.

Läs hela inlägget »

Musik och rörelse
Nej, det är inte bra att sitta still för länge om man vill behålla fokus och koncentration. Du som har varit med på någon av mina föreläsninger under det senaste året vet vad jag menar med enerigivande mikropauser. De jag brukar lägga in på strategiska ställen i presentetaionen är i form av rörelse till uppiggande musik. Vi kan kalla det dans men egentligen är det bara ett helt anspråkslöst tillfälle att ställa sig upp, få skaka loss, nynna lite, skratta och känna sig allmänt väl till mods.

Första låten brukar komma ca 45 minuter efter föreläsningens början och det är alltid samma video som jag spelar upp för deltagarna: ett kort Despacito-klipp med Helan och Halvan. Självklart står deltagarna upp. Och det slår aldrig fel. Skrattet och rörlesen kommer på en gång. Undantag finns, så klart, alla vill inte dansa och behöver inte göra det heller. Musiken och åsynen av de dansande gubbarna har en positiv effekt ändå. Efter det är man garanterat mer fokuserad, vilket är bra att säkerställa inför ett kommande teorityngd avsnitt i presentationen. 

Med rörelse ökar blodcirkulation och syresättning och med hjälp av glädjen och skrattet produceras dopamin, oxytocin, endorfin och serotonin som är substanser som bidrar till att skapa känslor av öppenhet, tillit, samhörighet, kretativitet, motivation och annat smått och gott som är bra att känna i en inlärningssituation. Jag har skrivit om det här tidigare, till exempel här och här.

Låtsamlingen
Jag kan säga att jag skriver det här blogginlägget på förekommen anledning, eftersom jag blir ofta ombedd att dela länken till min youtube-spellista med energixizer-låtarna. Så jag gör det här, för alla och en var som vill få in mer skratt och rörelse på sina lektioner. Eller, om du är rektor, på dina arbetsplatsmöten. Våga prova, våga sänka garden en smula, det är jätteroligt. Och inte farligt alls.

Om jag har använt mig av "danspauser" i undervisningen? Ja, det har jag gjort och nedanstående videoklipp är riktigt, riktigt populärt. Om du tittar, så förstår du lätt varför. Passar nämligen perfekt på sfi!

Läs hela inlägget »

Gångjärnsfrågor är en typ av språkutvecklande och kognitivt utmanande frågor som ingår i den formativa verktygslådan. Är du nyfiken? I den videofilmen här nedan förklarar jag hur gångjärnsfrågor funkar, hur du planerar för dem och på vilket sätt de är formativa. Testa och observera vad som händer i klassrummet.
 

Referens:
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

I ett tidigare inlägg och i en tidare video berättar jag om bl.a. tekniken "no-hands-up" och vad som menas med frågetekniken "fråga-paus-nedslag-studs".

Fler kompetensutvecklande videofilmer hittar du på Youtube-kanalen Ivana Eklund utbildare. Vet du att du kan prenumerera på den?

Läs hela inlägget »

Gårdagen, som var en söndag, gick åt att fortsätta reflektera över alla intryck från Bett i London, sortera och renskriva anteckningar från föreläsningarna samt - mycket välbehövligt - åt att vila hjärnan (främst genom att sova). I ett tidigare inlägg (del 1) redogjorde jag för min upplevelse av Bett-mässan och berättade om ett intressanta par föreläsningar. I det här inlägget kommer alltså en fortsättning på den påbörjade reflektionen över vad jag tagit till mig och lärt mig.

Storytelling
Vilken kick det var att lyssna på presentationsteknikexperten David Phillips! Han föreläste om hur man som lärare, skolledare och föreläsare undviker risken att de som lyssnar på en dör "PowerPoint-döden". Egentligen föreläste han inte, han utsatte oss i publiken för sin föreläsning genom att låta oss fysiskt och mentalt uppleva effekter av dopamin, oxytocin, serotonin och endorfiner. Han visade oss vad som händer med vår uppmärksamhet och hur man kan använda sig av hjärnans hormonella funktioner för att kunna leverera sitt budskap på ett effektivt sätt och emotionellt engagera de som lyssnar. STORYTELLING är GREJEN! Kronan på verket var en två timmar lång workshop med Phillips då vi lärde oss att bygga upp en story för att med hjälp av storytelling "injicera" rätt  mängder dopamin, oxytocin, serotonin och endorfin.

En story ska ha fyra faser:

  1. Prepp (kort inledning, sätter sinnesstämningen)
  2. Bakgrund (problemställningen presenteras, väcker intresse)
  3. Utveckling (1-2 utmaningar läggs fram)
  4. Final (poängen presenteras, poletten ska trilla ner)


En story ska vara:

  • Metaforisk
  • Väcka känslor
  • Användasig av flera olika sinnen


Ju mer vi investerar känslomässigt i en berättelse, desto bättre. Sådana berättelser fungerar bättre än fakta, menar Phillips. Dessutom måste hjärnan få dopamin med jämna mellanrum, för annars tappar vi fokus. Antingen bjuder jag som lärare på dopaminet genom en engagerande story och bra upplägg, eller så plockar eleverna upp sina mobiler och börjar kolla instagram i jakt på dopaminkickar.

Effekter av dopamin: fokus, motivation, kreativitet, minnesförmåga

Effekter av oxytocin: generositet, tillit, samhörighet

Effekter av endorfiner: positiv, öppen, mindre kritisk

Effekter av serotonin: positiv, öppen, självkänsla

Det finns mycket att hitta på nätet för den som vill ta del av David Phillips kunskap och föreläsarskicklighet. Föreläsningen En vetenskapligt säljande magi finns t.ex. på youtube (se nedan). På hans hemsida finns ännu mer att hämta, så kika gärna in om du är intresserad av ämnet och vill bli bättre berättare. Och får du möjlighet att gå på en föreläsning med Phillips, så tveka inte. Gå på den!

Själv tycker jag att det är jättespännande att kunna använda sig av hormoner och signalsubstanser i hjärnan för pedagogiska syften och i lärandets tjänst. Det gäller att bli en skicklig "knarklangare" eller, ja, något ditåt. Du förstår säkert vad jag menar.

Bilder: det satt fina citat om stories på väggarna

Fler bilder: från workshopen och "turistandet" 

Läs hela inlägget »
Etiketter: bett 2019 storytelling
Bett 2019, London Bett 2019, London

Tiden går fort när man har roligt. Det är verkligen sant för de tre gångna BETT-dagarna här i London bara försvann. Med andra ord är det dags att summera och reflektera över vad jag har fått för sorts input och hur jag ska bearbeta den för att göra den till ny kunskap hos mig själv. Vilka luckor har börjat fyllas?


Bett Show
Själva BETT-mässan på ExCell var ärligt talat inte så upphetsande. Var faktiskt lite besviken. Smartboards, digitala klassrum, virtuella klassrum och system för dministrativa lösningar om vartannat. Google och Microsoft i mitten. Ungefär så. Allt kändes stort och kostsamt och som lärare kan jag inte påstå att jag kände att det fläktade inspiration, även om det förstås var lite intressant att titta på allting. Men jag saknade de ”små sakerna” som digitalt läs- och skrivstöd, digigitala quiz-verktyg, verktyg för språkinlärning eller verktyg för surfplattor överhuvudtaget. Sådant fanns inte alls på mässan. Sådant hade jag velat se. För att inte tala om att målgruppen vuxna elever verkar inte alls finnas i utställarnas föreställningsvärld. 

Inspiration hos Google
När jag gick förbi Googles stora monter, stod två personer på deras lilla scen och presenterade tips på vad man kan göra med de olika Google-apparna som finns, så som Youtube eller Google teckning. Det var bra tips kring undervisningssammanhang och något att ta med sig och prova på en gång om man vill. Så där jordnära och bra kändes det.

Mer än så var det faktiskt inte, förutom lite ritande med digitala pennor eller att prova de så fascinerande virtuella glasögonen. 

Barnsligt - men lite kul ändå :-)
Barnsligt - men lite kul ändå :-)

Föreläsningar och workshops
Eventet som LinEducations anordnade var desto bättre och det var föreläsningar, workshops och nätverkande som har gett mig största behållningen. En alldeles särskild upplevelse var att åka linbanan mellan ExCell och hotellet vid O2-arenan där eventet ägde rum. Utsikten! Wow, säger jag bara! 

Dollar Street
Jag vet inte om du känner till Anna Rosling Rönnlunds projekt Dollar Street, men om du inte har hört talas om det ännu - eller om du har hört talas om det men inte kollat på det - gör det. Hon visade och berättade om Dollar Street under sin föreläsning och jag tänkte genast att åh, vilken guldgruva för sfi-undervisningen.

Människor som bor på Dollar Street är familjer från världens alla länder och de som är grannar har samma genomsnittsinkomst. Det är det som så att säga är grejen. I ena änden bor de fattigaste familjerna och i den andra änden de rikaste. De flesta bor så klart någonstans i mitten. Det intressanta är att vardagsförhållandena är likadana i familjerna med likadan inkomst oavsett vilket land eller vilken världsdel de bor i. Därför blir de grannar på Dollar Street.

Man har i bild dokumenterat vardagslivet och vanliga sysslor och bilderna är taggade i olika kategorier, t.ex. sovrum, spis, tandborstning, husets tak, transport, frukost osv.  Tänk att använda de bilderna (och faktiskt även videoklipp) och låta sfi-eleverna berätta om sina levnadsförhållanden i hemlandet och göra jämförelser av olika slag (med länder eller inkomst som faktor). Skulle inte det kunna vara något att använda sig av i sfi-undervisningen? Man skulle ta vara på elevernas erfarenheter, få in vardagsrelevans och utgå från en kontext i språkundervisningen. Igenkänning skulle också bli en positiv faktor, samt att man skulle utgå från talet med bilder som stöd. Om jag hade en sfi-klass, skulle jag faktiskt vilja prova det.

Det vore jätteroligt att få höra om någon sfi-lärare har använt sig av materialet och hur lektionsuppläget har varit. Hallå, är någon där?
 

www.dollarstreet.org

Besök i ett virtuellt klassrum
Jag gjorde ett virtuellt besök i ett framtida klassrum och det var h ä f t i g t! Visserligen var klassrummet i fråga bara animerat, men ändå. Bilden var i 3D och djupet gjorde att jag först kände mig lite ”åksjuk” men vande mig snabbt. Sedan var det bara att se sig omkring och styra vad som hände/startade/öppnades antingen genom att placera en punkt på ett visst ställe och trycka på en knapp på klickern jag hade i handen, eller - som vid ett annat tillfälle - genom att rikta en vit punkt(=”blicken”) mot t.ex. en dörr eller en Google-map-ikon, så öppnades det och ledde vidare.

Intrycket som jag fick från BETT-mässan var att virtuell verklighet är bland det hetaste just nu när det gäller teknologi och lärande. Det är coolt men jag har ännu svårt att se bilden framför mig: bilden av 30 elever i ett klassrum som samtliga sitter med virtuella brillor på huvudet och läraren som instruerar/guidar/leder de genom ett virtuellt rum för lärande. Jag vet fortfarande för lite för att bilden ska kännas självklar men det spelar ingen roll, för framtiden är redan här vad vi än tycker och känner och om jag fick möjlighet att prova göra en sådan lektion, skulle jag inte tveka en sekund. Jag är alldeles för nyfiken och digitalt insnöad. Vad säger du? Skulle du vilja prova?

Det var allt för tillfället, fortsättning följer. Då ska jag berätta vad jag har lärt mig om storytelling.

Läs hela inlägget »
www.textpalatset.se/sfi www.textpalatset.se/sfi

Efter starten i oktober (ett tidigare inlägg här) är nu den digitala Sfi-lärartidningen en succé. Vi är så glada för det! Jag är med i redaktionen, så därför skriver jag "vi". Många läser tidningen och många prenumererar på den. Den är ju gratis och som pdf, så bättre kan det inte bli.

Sfi-lärartidningens koncept
Efter fyra nummer känner läsaren igen sig i tidningens koncept: intervjuer, reportage, inblick i vad forskningen har att säga i ämnet som finns som månadens tema, reportage "månadens sfi" samt artiklar om olika sfi-skolors intressanta satsningar och erfarenheter och klassrumsnära tips och framgångsrika exempel på hur några sfi-lärare arbetar. I det här numret berättar vi t.ex. om sfi för döva nyanlända i Örebro. Helt fantastiskt. Själv har jag en fast kolumnspalt i tidningen och i den tipsar jag alltid om något bra och användbart. Små korta texter som är jätteroligt att skriva varje månad. 
 
Här är mina 4 krönikor hittills, i fall du vill läsa:
Utvecklas med podd (2018:10)
Om grammatik (2018:11)
NC-podden Språk och yrke (2018:12)
Språk som resurs (2019:1)


Sfi-lärartidningen - de 4 hittills publicerade nummer
De teman som finns är digitalisering, språkutvecklande arbetssätt, språket i arbetslivet/yrkes-sfi och modersmålets roll.

Nästa nummer som utkommer 15 februari har som tema att undervisa på studieväg 1, kurserna A-D. Det blir spännande, så missa inte det! Det är alltid den 15:e i månaden som ett nytt nummer släpps.

Prenumerera?
Är du inte prenumerant men vill bli det? Det är enkelt och bekvämt att gratis få  Sfi-lärartidningen i sin mejlbox. Mejla i så fall till Annsofie.
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: sfi-lärare

Bland verktygen i min formativa verktygslåda finns "no-hands-up" och "fråga-paus-nedslag-studs". Jättebra tekniker för att ställa språkutvecklande och kognitivt utmanande frågor till eleverna. I filmen här nedan berättar jag hur de här två formativa teknikerna funkar. Nyfiken? Sugen på att prova? Lycka till!
 

Referens:
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Tips på digitala resurser för "no-hands-up"
Namngeneratorer för att slumpmässigt välja ut namn på elever:
- Classroomscreen (namngenerator är en av flera funktioner, finns tillgänglig via webben, klicka här)
- Decide Now! (mobilapp för iPad, iPhone och Android)
- Random Name Selector (tillgänglig via webben, klicka här)

För att fortsätta till Konsten att ställa frågor, del 2: klicka här.

Du hittar den här och andra videofilmer på Youtube-kanalen Ivana Eklund utbildare.

Läs hela inlägget »