www.ivanaeklund.se/blogg

Idag testade jag om det skulle gå - och hur det i så fall skulle bli - att på iPaden kombinera appen Skolstil 3 med skärm- och ljudinspelningsappen Screencast-O-Matic. Det går och resultatet fyller sin funktion!

Så här blev det:

Läs hela inlägget »
I ett tidigare inlägg har jag skrivit om flippat klassrum och om skärm- och ljudinspelningsverktyget Explain Edu som visserligen tillhör mina favoritappar, men vars nackdel är att den kan upplevas som dyr och därmed ibland svår att få installerad på skolans surfplattor. I sådana lägen gäller det att hitta andra lösningar för att flippa klassrummet. Här kommer en sådan.

Som tur är finns det gratis alternativ och 0 kr i kostnad kan kompensera färre funktioner när det kniper. Bara du kan göra nedanstående tre saker parallelt är du tekniskt sett igång med att flippa klassrummet och skapa filmade genomgångar och visualiseringar.

Du behöver kunna:
  1. spela in det som sker på skärmen (skärminspelning)
  2. spela in det du samtidigt säger/läser (ljudinspelning)
  3. använda en visuell, rörlig markör för att peka på det du pratar om/läser (pekfunktion)

Efter inspelningen behöver du även:
  • spara din video och lägga upp den på en digital plattform, t.ex. Youtube
  • dela din video med dina elever, t.ex. med hjälp av qr-koder

Screencast-o-matic som gratis alternativ
I det här blogginlägget tipsar jag därför om skärm- och ljudinspelningsverktyget Screencast-o-matic som finns både i webbversion för datorer och som app för iPad/iPhone. Båda är gratis.

Om du använder Screencast-o-matic på datorn är pekfunktionen inbyggd i verktyget. Pekaren syns som en gul ring i den färdiga filmen. Se exempel på en inspelning som jag har gjort med verktyget här.
 
Läs hela inlägget »

Att flippa klassrummet
När jag åker runt och föreläser om digitala resurser och flippat klassrum i sfi-undervisningen, kommer alltid förr eller senare en och samma prosaiska fråga upp: "Vad använder du för app att spela in dina filmer med?" Och svaret? Det är för det mesta appen Explain EDU som jag använder - har gjort så i flera år nu. Den är en bra app. Det finns förstås andra appar/verktyg som fungerar på ett liknande sätt, t.ex. Educreations som jag också har testat. Men till slut fastnade jag för Explain EDU och är nöjd med den. Explain EDU är en betalapp för iOS. Priset som är 149 kr kan tyckas vara högt, men med tanke på alla fantastiska funktioner den erbjuder är den värt de pengarna, tycker jag.
 

En smartboard i miniatyr med ljud- och skärminspelning
Explain EDU är en interaktiv whiteboard: en smartboard i miniatyr med skärm- och ljudinspelning. Allt du skriver, ritar eler pekar på på skärmen och allt du säger samtidigt under inspelningen spelas in och kan sedan sparas som en video. Om du läser, kan du använda en rörlig markör för att visa var någonstans i texten/på sidan du läser, vilket är viktigt att kunna göra för att inte tappa eleverna på vägen. Videon kan vidare exporteras till Youtube eller läggas upp på skolans lärplattform. 

Visualiseringar, multimodalitet och individanpassning
Att visualisera genomgångar och tydliggöra instruktioner och lärandemål genom en videoinspelning ingår i  formativa arbetssätt (Dylan Wiliam). När du spelar in det du vill att eleverna förstår och tar till sig, kombinerar du text, bild, rörliga animationer och ljud. Med andra ord skapar du ett digitalt, multimodalt innehåll. Digitalt innehåll är lätt att dela via webben och därmed kan du göra ditt undervisningsmaterial tillgängligt för eleverna på ett helt annat sätt än analoga texter.

Visualisering, multimodalitet och tillgänglighet är viktiga plusfaktorer, inte minst när det gäller att individanpassa undervisningen. Där underlättar tekniken mycket.
 

Läs hela inlägget »

En utmaning
Bedömning och betygssättning i sfi är en alldeles speciell utmaning, helt enkelt av den anledningen att kunskapskraven i sfi inte bygger på ett centralt innehåll, utan är färdighetsbaserade och fokuserar på språklig funktionalitet och kommunikativ förmåga. Hur väl fungerar elevens muntliga och skriftliga kommunikation i de sammanhang som hör vuxenlivet till?

Det är så viktigt att lärarna på arbetsplatsen har samsyn här! Viktigt också att rektorn blir delaktig i arbetet och skapar förutsättningar för reflektion och samtal. Det är ett arbete som knappast kan överskattas och det bör också vara ständigt pågående, med bl a regelbunden sambedömning.

Gradering och kvalitet av språkliga förmågor
Att bedöma kvalitet på sfi-elevernas språkhandlingar utifrån de kontexter och sammanhang som beskrivs i kunskapskraven är en handling som kräver kunskap om såväl betygskriterier, progression, språkliga kvaliteter som hur gradering av språkliga förmågor uttrycks.

Och hur gör man ämnesdidaktiska val som är relevanta och ändamålsenliga?

Det är också viktigt att fundera kring. Vad gör vi på lektionerna?

Läs hela inlägget »

Några av de mest oumbärliga verktygen i min digitala verktygslåda är de med vars hjälp jag kan skapa och avläsa qr-koder. Innan jag går in på det praktiska och pedagogiska med qr-koder, ger jag först en liten definition av vad qr-koder är för något. Du som redan vet vad det handlar om kan lugnt hoppa över nästa stycke.
 

Vad är en qr-kod?
En qr-kod är en tvådimensionell streckkod i form av en kvadratisk bild som fungerar som ett slags ”adresskort” eller ”motorväg” till ett specifikt digitalt innehåll som antingen finns publicerat någonstans på webben eller ligger sparat i en molntjänst. Det digitala innehållet blir liksom inbäddat i själva qr-koden. Genom att skanna in qr-koder med sin mobil eller surfplatta, laddas det inbäddade innehållet upp och blir synligt/läsbart/hörbart. För att avläsa/skanna in qr-koder behövs antingen en mobilkamera med en avläsningsfunktion (på iPad/iPhone, läs mer här) eller en speciell app (en qr-kodläsare) som man behöver ladda ner från AppStore eller GooglePlay (t.ex. en som heter Cloud QR Skanner).
 

Läs hela inlägget »

Skriva för hand, fast digitalt
Små analoga skrivtavlor som eleverna skriver på för hand för att snabbt avge sina svar är inget nytt i klassrummet.  Det som kan vara nytt när det gäller miniwhiteboards, är de analoga skrivtavlornas digitala kusiner. Om eleverna ändå ska skriva för hand, varför ska det då vara bättre med en digital skrivtavla? kan man ju fråga sig.


Analoga vs digitala miniwhiteboards
Fördelen med skrivtavlor, analoga som digitala, är att alla elever levererar sina svar samtidigt och får en omedelbar återkoppling, vilket gör den här typen av aktiviteter i grunden är formativa. När eleverna tvingas ta ställning i en fråga och avge sitt svar, ökar deras delaktighet. Vidare gör förväntan om belöning i form av positiv bekräftelse att var och ens hjärna producerar dopamin som är ett ämne som gynnar lärande (läs mer här).

Att repetera och träna språket med hjälp av skrivtavlor ger undervisningen mer variation, vilket aldrig är fel.

I min digitala verktygslåda finns fyra enkla miniwhiteboards/skrivtavlor. De är enkla att använda, kräver inga inloggningar och tre av dem gratis medan en kostar mycket lite*.

I min digitala verktygslåda har jag:

  1. Traffic Light Feedback* (har även en trafikljusfunktion för självbedömning som man kan välja om man vill ha på eller inte)
  2. Classroomscreen (läs tidigare inlägg här)
  3. Educreations
  4. whiteboard.fi 

Digitala skrivtavlor har en betydande fördel jämfört med de analoga, nämligen att eleverna samtidigt - så att säga på köpet - utvecklar sin grundläggande digitala kompetens. De lär sig bl.a. att

  • öppna/stänga verktygen
  • förstå och hantera ikoner på skärmen (att förstå och tolka symboler ingår i kunskapskraven och de digitala symbolerna faller dessutom under begreppet digital litteracitet)
  • att förstå och utföra enkla, digitalt relaterade instruktioner (klicka, radera, ladda om, ikon, lägga till/ta bort m.fl.)
  • det blir inte kladdigt när man suddar

Verktyget whiteboard.fi har ytterligare ett plus i jämförelse med analoga skrivtavlor - det kan användas interaktivt eftersom det är ett slags online whiteboard-klassrum för "engångsbruk". Det betyder att innehållet på alla elevers/gruppers individuella whiteboards kan projiceras samtidigt och i realtid på din dator så att alla kan ta del av allas svar inför återkopplingen. Eleverna kopplar upp sig med ehjälp av en engångskod (ungefär som i Kahoot). När alla elever har svarat och åtekoppling har getts, kan du som lärare tömma allas skrivtavlor med ett enda klick på din dator.
Här kan du se en video om hur whiteboard.fi fungerar.
 

Snabbdiktamen med digitala skrivtavlor
Förutom att använda skrivtavlor till att skriva ner ett svarsalternativ vid t.ex. gångjärnsfrågor (läs mer här), kan man göra en aktivitet som jag kallar snabbdiktamen. Vid en snabbdiktamen handlar det inte om att skriva sammanhängande texter eller meningar, utan bara enstaka ord, enkla uttryck eller siffror. En snabbdiktamen passar bra för snabb återkoppling efter en övning elelr genomgång, som uppvärmning och repetition i början av lektionen elelr som en avslutande aktivitete i slutet av en lektion när man har lite tid över. 

Några exempel på vad som passar för en snabbdiktamen:

  • tal 1-10, 10-100, 100-1000
  • vokalljud
  • ord som ingår i basordförrådet, t.ex. veckodagar, månader, färger osv.
  • stavning av nya ord
  • klocka
  • rita grundläggande geometriska former
  • förkortningar för mått, längd, volym och vikt

Några klassrumsexempel i bilder
Bilderna visar hur eleverna använder Traffic Light Feedback och Educreations respektive whiteboard.fi.

Brykar du använda dig av analoga eller digitala skrivtavlor och vad tycker du i så fall om arbetssättet? Har du någon digital favorit? Dela gärna med dig av dina bästa tips genom att skriva i kommentarsfältet.

Läs hela inlägget »

Digitala tankekartor
Tankekartor i undervisningen är inget nytt men de blir snyggare, flexiblare, mer dynamiska och mer ändamålsenliga om de görs digitalt. Idag finns det en mängd olika digitala verktyg med vars hjälp man kan skapa mer eller mindre avancerade tankekartor (t.ex. XMind, CogglePopplet m.fl.), så man kan välja vilket man själv trivs bäst med. Jag har fastnat för Popplet (finns som app eller på popplet.com).

Vuxenpedagogiskt, formativt och språkutvecklande
En av vuxenpedagogikens principer är att utbildningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och bygga på deras tidigare kunskaper. Vad passar då bättre än tankekartor att samla språkliga förkunskaper med?

Inom formativ bedömning är tre grundfrågor centrala:

  1. Var befinner sig eleven?
  2. Vad är målet?
  3. Hur ska eleven göra för att nå målet?
För att man som lärare ska kunna ta reda på vad eleverna redan kan i förhållande till målet och även för att tydliggöra mål och delmål för ett arbetsområde, kan tankekartor vara ett användbart arbetssätt. 


Att steg för steg bygga upp en tankekarta tillsammans med eleverna skapar interaktivitet och ökar delaktighet, vilket i sin tur påverkar motivation i positiv riktning. Elevernas tankar, ordförråd och tidigare kunskaper och erfarenheter blir synliga och det i sig är värdefullt för självkänslan och lärande. Själva skapande av en tankekarta kräver vanligtvis också en hel del kommunikation under processens gång för att klargöra samband, sammanhang och liknande. Eleverna får möjlighet att både utveckla sina tankar och strecha ut språket.

Läs hela inlägget »
Mentimeter

Ett oumbärligt omröstningsverktyg
Mentimeter
är ett digitalt omröstnings- och responsverktyg som har blivit oumbärlig för mig både när jag undervisar och även när jag föreläser och anledningen till det är att det underlättar att arbeta formativt. Det är få digitala verktyg med vars hjälp man kan öka delaktighet och skapa interaktion som med just Mentimeter. Därför har den en given plats i min digitala verktygslåda.

Pedagogiska vinster med Mentimeter
Den viktigaste pedagogiska vinsten med Mentimeter i undervisningen är DELAKTIGHET och INTERAKTION. När du använder Mentimeter, får du delaktiga elever och får igång samtal och gemensamt tänkande kring exempelvis olika språkliga lösningar. För mig är Mentimeter ett verktyg för att utmana mina elever språkligt och kognitivt.

I jämförelse med t.ex. Kahoot fyller Mentimeter en annan funktion i undervisningen och bidrar på det viset till ökad variation av arbetsformer. Mentimeter är ingen frågesport, utan mer ett verktyg för att synliggöra olika sätt att tänka och lösa en uppgift. Jag ger dig nu några tips på hur du kan använda Mentimeter i din sfi-undervisning, dvs. vilka aktiviteter du kan skapa så att dina elever både utmanas kognitivt och utvecklar sitt språk, metaspråk och metakognition.

Läs hela inlägget »

Struktur som stöd
En undervisningsstruktur som eleverna känner igen sig i, avgränsade delmoment och tydliga instruktioner inklusive genvägar till stöttning under arbetets gång bidrar till ett tryggt klassrumsklimat, effektivare undervisning och förhoppningsvis även ett bättre och mer självständigt lärande. Finns det då någon digital resurs med vars hjälp man kan strukturera, presentera och avgränsa lektionspassets olika delmoment? Ja, det finns det. Det heter Classroomscreen och är ett av favoritverktygen i min digitala verktygslåda. Classroomscreen är ett webbaserat verktyg, vilket innebär att man får tillgång till det via en webbadress som är www.classroomscreen.com. Tack vare ett flertal widgetar som finns inbyggda i Classroomscreen har man tillgång till ett tiotal mycket användbara funktioner.

I vilka sammanhang passar Classroomscreen?
Classroomscreen är en resurs som stöttar eleverna i att förstå vad och hur de ska göra och hjälper dem också att hålla fokus medan de arbetar med en uppgift. Classroomscreen kan t.ex. användas som skriv- och ritplatta, för att slumpa fram frågor och för exit tickets. Resursen används i klassrummet medan lektionen pågår. Du förbereder "klassrumsskärmen" på din dator eller surfplatta och projicerar sedan bilden/innehållet via en projektor.

Läs hela inlägget »

NC:s enkät om digitalisering
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har via sociala medier genomfört en enkät om hur det är ställt med digitaliseringsprocessen inom sfi- och sva på vuxenutbildningen, Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildningen (presenterad 190623). Kanske var du en av de som besvarade enkäten? 

Allt som allt fick NC in 174 svar från lärare inom sfi och sva på grundläggande samt gymnasial nivå inom komvux och resultatet är enligt mig allt annat än tillfredsställande. Varför? Därför att lärarnas svar och kommentarer vittnar om väldigt olika förutsättningar som man som lärare har för att kunna utföra sitt pedagogiska uppdrag i linje med styrdokumenten och nationell digitaliseringsstrategi. 

För att ta del av samtliga enkätsvar, klicka här.

Om eleverna ska kunna utveckla sin digitala kompetens måste lärarna få rätt förutsättningar
Jag tycker inte att det är ok att digitaliseringen på så många skolor är mer eller mindre beroende av några enstaka eldsjälar. Jag tycker inte att det är ok med undermålig infrastruktur som om och om igen sätter käppar i hjulet för de lärare som vill utveckla sin undervisning med hjälp av digitala resurser.  Jag tycker inte att det är ok att det finns rektorer som inte bryr sig om att aktivt leda och delta i utvecklingen.
 

Eftersom jag både är sfi-lärare och föreläser om bl.a. vuxenutbildningens digitalisering och digitala resurser i sfi-undervisningen, blev jag tillfrågat av NC om jag ville kommentera och tolka svaren på deras enkätundersökning Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildning. Självklart ville jag det, det är ju så att säga mitt hemmaplan. Vi bokade in ett samtal med hjälp av en digital mötesapp och pratade sedan i över en timme. Det var väldigt intressant att tillsammans med NC:s projektledare Johanna Eriksson gå igenom alla svaren och försöka skapa sig en tydlig bild av nuläget när det gäller digitaliseringen inom sva och sfi. Är du nyfiken? Resultatet av videointervjun finns att ta del av i form av en artikel på NC:s hemsida. Gå gärna in och läs.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer

-