www.ivanaeklund.se/blogg

Några av de mest oumbärliga verktygen i min digitala verktygslåda är de med vars hjälp jag kan skapa och avläsa qr-koder. Innan jag går in på det praktiska och pedagogiska med qr-koder, ger jag först en liten definition av vad qr-koder är för något. Du som redan vet vad det handlar om kan lugnt hoppa över nästa stycke.
 

Vad är en qr-kod?
En qr-kod är en tvådimensionell streckkod i form av en kvadratisk bild som fungerar som ett slags ”adresskort” eller ”motorväg” till ett specifikt digitalt innehåll som antingen finns publicerat någonstans på webben eller ligger sparat i en molntjänst. Det digitala innehållet blir liksom inbäddat i själva qr-koden. Genom att skanna in qr-koder med sin mobil eller surfplatta, laddas det inbäddade innehållet upp och blir synligt/läsbart/hörbart. För att avläsa/skanna in qr-koder behövs antingen en mobilkamera med en avläsningsfunktion (på iPad/iPhone, läs mer här) eller en speciell app (en qr-kodläsare) som man behöver ladda ner från AppStore eller GooglePlay (t.ex. en som heter Cloud QR Skanner).
 

Läs hela inlägget »

Skriva för hand, fast digitalt
Små analoga skrivtavlor som eleverna skriver på för hand för att snabbt avge sina svar är inget nytt i klassrummet.  Det som kan vara nytt när det gäller miniwhiteboards, är de analoga skrivtavlornas digitala kusiner. Om eleverna ändå ska skriva för hand, varför ska det då vara bättre med en digital skrivtavla? kan man ju fråga sig.


Analoga vs digitala miniwhiteboards
Fördelen med skrivtavlor, analoga som digitala, är att alla elever levererar sina svar samtidigt och får en omedelbar återkoppling, vilket gör den här typen av aktiviteter i grunden är formativa. När eleverna tvingas ta ställning i en fråga och avge sitt svar, ökar deras delaktighet. Vidare gör förväntan om belöning i form av positiv bekräftelse att var och ens hjärna producerar dopamin som är ett ämne som gynnar lärande (läs mer här).

Att repetera och träna språket med hjälp av skrivtavlor ger undervisningen mer variation, vilket aldrig är fel.

I min digitala verktygslåda finns fyra enkla miniwhiteboards/skrivtavlor. De är enkla att använda, kräver inga inloggningar och tre av dem gratis medan en kostar mycket lite*.

I min digitala verktygslåda har jag:

  1. Traffic Light Feedback* (har även en trafikljusfunktion för självbedömning som man kan välja om man vill ha på eller inte)
  2. Classroomscreen (läs tidigare inlägg här)
  3. Educreations
  4. whiteboard.fi 

Digitala skrivtavlor har en betydande fördel jämfört med de analoga, nämligen att eleverna samtidigt - så att säga på köpet - utvecklar sin grundläggande digitala kompetens. De lär sig bl.a. att

  • öppna/stänga verktygen
  • förstå och hantera ikoner på skärmen (att förstå och tolka symboler ingår i kunskapskraven och de digitala symbolerna faller dessutom under begreppet digital litteracitet)
  • att förstå och utföra enkla, digitalt relaterade instruktioner (klicka, radera, ladda om, ikon, lägga till/ta bort m.fl.)
  • det blir inte kladdigt när man suddar

Verktyget whiteboard.fi har ytterligare ett plus i jämförelse med analoga skrivtavlor - det kan användas interaktivt eftersom det är ett slags online whiteboard-klassrum för "engångsbruk". Det betyder att innehållet på alla elevers/gruppers individuella whiteboards kan projiceras samtidigt och i realtid på din dator så att alla kan ta del av allas svar inför återkopplingen. Eleverna kopplar upp sig med ehjälp av en engångskod (ungefär som i Kahoot). När alla elever har svarat och åtekoppling har getts, kan du som lärare tömma allas skrivtavlor med ett enda klick på din dator.
Här kan du se en video om hur whiteboard.fi fungerar.
 

Snabbdiktamen med digitala skrivtavlor
Förutom att använda skrivtavlor till att skriva ner ett svarsalternativ vid t.ex. gångjärnsfrågor (läs mer här), kan man göra en aktivitet som jag kallar snabbdiktamen. Vid en snabbdiktamen handlar det inte om att skriva sammanhängande texter eller meningar, utan bara enstaka ord, enkla uttryck eller siffror. En snabbdiktamen passar bra för snabb återkoppling efter en övning elelr genomgång, som uppvärmning och repetition i början av lektionen elelr som en avslutande aktivitete i slutet av en lektion när man har lite tid över. 

Några exempel på vad som passar för en snabbdiktamen:

  • tal 1-10, 10-100, 100-1000
  • vokalljud
  • ord som ingår i basordförrådet, t.ex. veckodagar, månader, färger osv.
  • stavning av nya ord
  • klocka
  • rita grundläggande geometriska former
  • förkortningar för mått, längd, volym och vikt

Några klassrumsexempel i bilder
Bilderna visar hur eleverna använder Traffic Light Feedback och Educreations respektive whiteboard.fi.

Brykar du använda dig av analoga eller digitala skrivtavlor och vad tycker du i så fall om arbetssättet? Har du någon digital favorit? Dela gärna med dig av dina bästa tips genom att skriva i kommentarsfältet.

Läs hela inlägget »

Digitala tankekartor
Tankekartor i undervisningen är inget nytt men de blir snyggare, flexiblare, mer dynamiska och mer ändamålsenliga om de görs digitalt. Idag finns det en mängd olika digitala verktyg med vars hjälp man kan skapa mer eller mindre avancerade tankekartor (t.ex. XMind, CogglePopplet m.fl.), så man kan välja vilket man själv trivs bäst med. Jag har fastnat för Popplet (finns som app eller på popplet.com).

Vuxenpedagogiskt, formativt och språkutvecklande
En av vuxenpedagogikens principer är att utbildningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och bygga på deras tidigare kunskaper. Vad passar då bättre än tankekartor att samla språkliga förkunskaper med?

Inom formativ bedömning är tre grundfrågor centrala:

  1. Var befinner sig eleven?
  2. Vad är målet?
  3. Hur ska eleven göra för att nå målet?
För att man som lärare ska kunna ta reda på vad eleverna redan kan i förhållande till målet och även för att tydliggöra mål och delmål för ett arbetsområde, kan tankekartor vara ett användbart arbetssätt. 


Att steg för steg bygga upp en tankekarta tillsammans med eleverna skapar interaktivitet och ökar delaktighet, vilket i sin tur påverkar motivation i positiv riktning. Elevernas tankar, ordförråd och tidigare kunskaper och erfarenheter blir synliga och det i sig är värdefullt för självkänslan och lärande. Själva skapande av en tankekarta kräver vanligtvis också en hel del kommunikation under processens gång för att klargöra samband, sammanhang och liknande. Eleverna får möjlighet att både utveckla sina tankar och strecha ut språket.

Läs hela inlägget »

Vad gör du filmerna med?
När jag åker runt och föreläser om digitala resurser och flippat klassrum i sfi-undervisningen, kommer alltid förr eller senare en och samma prosaiska fråga upp: "Vad använder du för app att spela in dina filmer med?" Och svaret? Det är för det mesta appen Explain EDU som jag använder - har gjort så i flera år nu. Den är en bra app. Det finns förstås andra appar/verktyg som fungerar på ett liknande sätt, t.ex. Educreations som jag också har testat. Men till slut fastnade jag för Explain EDU och är nöjd med den.

Fakta om Explain EDUen betalapp för iOS, pris 149 kr.


Priset på 149 kr kan tyckas vara högt, men med tanke på alla fantastiska funktioner den erbjuder är den värt de pengarna, tycker jag.


En smartboard i miniatyr med ljud- och skärminspelning
Explain EDU är en interaktiv whiteboard: en smartboard i miniatyr med skärm- och ljudinspelning. Allt du skriver, ritar eler pekar på på skärmen och allt du säger samtidigt under inspelningen spelas in och kan sedan sparas som en video. Videon kan vidare exporteras till Youtube eller läggas upp på skolans lärplattform. 

Visualiseringar och multimodalitet
Att visualisera genomgångar och tydliggöra instruktioner och lärandemål genom en videoinspelning ingår i  formativa arbetssätt (Dylan Wiliam). När du spelar in det du vill att eleverna förstår och tar till sig, kombinerar du text, bild, rörliga animationer och ljud. Med andra ord skapar du ett digitalt, multimodalt innehåll. Digitalt innehåll är lätt att dela via webben och därmed kan du göra ditt undervisningsmaterial tillgängligt för eleverna på ett helt annat sätt än analoga texter. Multimodalitet och tillgänglighet är viktiga plusfaktorer i sammanhanget.

Läs hela inlägget »
Mentimeter

Ett oumbärligt omröstningsverktyg
Mentimeter
är ett digitalt omröstnings- och responsverktyg som har blivit oumbärlig för mig både när jag undervisar och även när jag föreläser och anledningen till det är att det underlättar att arbeta formativt. Det är få digitala verktyg med vars hjälp man kan öka delaktighet och skapa interaktion som med just Mentimeter. Därför har den en given plats i min digitala verktygslåda.

Pedagogiska vinster med Mentimeter
Den viktigaste pedagogiska vinsten med Mentimeter i undervisningen är DELAKTIGHET och INTERAKTION. När du använder Mentimeter, får du delaktiga elever och får igång samtal och gemensamt tänkande kring exempelvis olika språkliga lösningar. För mig är Mentimeter ett verktyg för att utmana mina elever språkligt och kognitivt.

I jämförelse med t.ex. Kahoot fyller Mentimeter en annan funktion i undervisningen och bidrar på det viset till ökad variation av arbetsformer. Mentimeter är ingen frågesport, utan mer ett verktyg för att synliggöra olika sätt att tänka och lösa en uppgift. Jag ger dig nu några tips på hur du kan använda Mentimeter i din sfi-undervisning, dvs. vilka aktiviteter du kan skapa så att dina elever både utmanas kognitivt och utvecklar sitt språk, metaspråk och metakognition.

Läs hela inlägget »

Struktur som stöd
En undervisningsstruktur som eleverna känner igen sig i, avgränsade delmoment och tydliga instruktioner inklusive genvägar till stöttning under arbetets gång bidrar till ett tryggt klassrumsklimat, effektivare undervisning och förhoppningsvis även ett bättre och mer självständigt lärande. Finns det då någon digital resurs med vars hjälp man kan strukturera, presentera och avgränsa lektionspassets olika delmoment? Ja, det finns det. Det heter Classroomscreen och är ett av favoritverktygen i min digitala verktygslåda. Classroomscreen är ett webbaserat verktyg, vilket innebär att man får tillgång till det via en webbadress som är www.classroomscreen.com. Tack vare ett flertal widgetar som finns inbyggda i Classroomscreen har man tillgång till ett tiotal mycket användbara funktioner.

I vilka sammanhang passar Classroomscreen?
Classroomscreen är en resurs som stöttar eleverna i att förstå vad och hur de ska göra och hjälper dem också att hålla fokus medan de arbetar med en uppgift. Classroomscreen kan t.ex. användas som skriv- och ritplatta, för att slumpa fram frågor och för exit tickets. Resursen används i klassrummet medan lektionen pågår. Du förbereder "klassrumsskärmen" på din dator eller surfplatta och projicerar sedan bilden/innehållet via en projektor.

Läs hela inlägget »

NC:s enkät om digitalisering
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har via sociala medier genomfört en enkät om hur det är ställt med digitaliseringsprocessen inom sfi- och sva på vuxenutbildningen, Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildningen (presenterad 190623). Kanske var du en av de som besvarade enkäten? 

Allt som allt fick NC in 174 svar från lärare inom sfi och sva på grundläggande samt gymnasial nivå inom komvux och resultatet är enligt mig allt annat än tillfredsställande. Varför? Därför att lärarnas svar och kommentarer vittnar om väldigt olika förutsättningar som man som lärare har för att kunna utföra sitt pedagogiska uppdrag i linje med styrdokumenten och nationell digitaliseringsstrategi. 

För att ta del av samtliga enkätsvar, klicka här.

Om eleverna ska kunna utveckla sin digitala kompetens måste lärarna få rätt förutsättningar
Jag tycker inte att det är ok att digitaliseringen på så många skolor är mer eller mindre beroende av några enstaka eldsjälar. Jag tycker inte att det är ok med undermålig infrastruktur som om och om igen sätter käppar i hjulet för de lärare som vill utveckla sin undervisning med hjälp av digitala resurser.  Jag tycker inte att det är ok att det finns rektorer som inte bryr sig om att aktivt leda och delta i utvecklingen.
 

Eftersom jag både är sfi-lärare och föreläser om bl.a. vuxenutbildningens digitalisering och digitala resurser i sfi-undervisningen, blev jag tillfrågat av NC om jag ville kommentera och tolka svaren på deras enkätundersökning Digitalisering inom sva och sfi på vuxenutbildning. Självklart ville jag det, det är ju så att säga mitt hemmaplan. Vi bokade in ett samtal med hjälp av en digital mötesapp och pratade sedan i över en timme. Det var väldigt intressant att tillsammans med NC:s projektledare Johanna Eriksson gå igenom alla svaren och försöka skapa sig en tydlig bild av nuläget när det gäller digitaliseringen inom sva och sfi. Är du nyfiken? Resultatet av videointervjun finns att ta del av i form av en artikel på NC:s hemsida. Gå gärna in och läs.

Läs hela inlägget »

Ett av mina favoritverktyg i klassrummet är skrivverktyget Skolstil 2 och du som har varit på någon av mina föreläsningar vet att jag brukar tipsa om Skolstil 2 och peka på några pedagogiska vinster med användandet. För mig är Skolstil 2 ett oumbärligt verktyg att ha i min digitala verktygslåda och i det här inlägget vill jag sammanfatta varför jag gillar det så mycket.

I vilka sammanhang passar Skolstil?
Skolstil (2 eller 3) är ett enkelt skrivverktyg med bokstavsljud, talsyntes och uppläsningsfunktion och passar överallt där sfi-elever övar på skrivfärdighet och läsning. Perfket när eleverna t.ex. ska öva på diktamen elelr nya ord/fraser.

En vanlig missuppfattning är att appen pga sin enkelhet endast lämpar sig för nybörjarelever men sanningen är att Skolstil  fungerar som vilken ordbehandlare som helst, om än med starkt begränsat antal redigeringsfunktioner. Det går alldeles utmärkt att skapa längre texter. Inga problem! Det som enligt mig talar för en mycket bredare användning av Skolstil i sfi-undervisningen är det faktum att appen är en fantastisk resurs för digitalt läs- och skrivstöd. Teckensnittet som används liknar sättet att skriva för hand.

Enligt Skolverket ska digitala verktyg vara ett medel för att variera och individanpassa undervisningen och myndighetens inställning till  digitala resurser är att de, rätt använda, kan vara en viktig del i olika stödinsatser för elever som av någon anledning har svårt att uppnå kursmålen (referens: Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen - ett kommentarmaterial för komvux och särvux, s. 15). 

Läs hela inlägget »

Jag känner att jag måste säga min mening angående Ulf Kristerssons förslag i Agenda i SVT den 7 april 2019
_______________________________________________________________
Hej Ulf Kristersson,
jag vill bara göra dig uppmärksam på att du är ute och cyklar. Enligt min erfarenhetsbaserade bedömning är dina kunskaper om sfi-utbildning otillräckliga. Borde inte det vara en plikt för ledande politiker i Sverige att lära sig hur något är beskaffat innan man börjar plocka billiga politiska poäng? Låt mig förklara vissa saker.

Sfi-utbildningen är en del av Komvux och Komvux är en frivillig skolform. Det finns således ingen närvaroplikt i grunden, vilket gäller all vuxenutbildning. Däremot kräver olika aktörer kring sfi-eleven (tex kommunen eller AF) att eleven deltar i undervisningen för att kunna behålla sin ekonomiska ersättning. Vid ogiltig frånvaro dras ersättningen in delvis eller helt. Så har det fungerat ett bra tag. Tyvärr blir effekten ofta att när tex den statliga myndigheten AF betalar ut etableringsersättning inbillar de sig gärna att de har rätt att efter eget tycke och smak avbryta elevens sfi-studier för att placera eleven i någon annan ”åtgärd”, ibland från en dag till en annan. Det gynnar aldrig elevens språkutveckling, utan tvärtom. Klipp, klipp, så klipps den röda språktråden som du efterlyser av.  

På en punkt håller jag ändå med dig Ulf Kristersson: det räcker inte med endast godkänd närvaro i undervisningen, man måste också få godkända kunskaper. Du vill därför införa plikt för sfi-elever att lära sig och du tycker att det vore toppen med skärpta språkkrav för medborgarskap som piska. Där slutar vi vara överens, du och jag. Låt mig förklara varför.

Läs hela inlägget »

En del av sfi-lärarens digitala kompetens är att på ett professionellt sätt kunna välja digitala resurser lämpliga för sfi-undervisningen.

Enligt Skolverket finns det tre grundläggande aspekter att beakta:

  • användarvänlighet och praktisk funktion
  • pedagogisk kvalitet
  • didaktisk nytta och didaktiskt perspektiv

I min och Annsofie Engborgs bok Digital kompetens för sfi-lärare. Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering? finns ett vägvisande kapitel om vilka krieterier som borde finnas på sfi-lärarens checklista för pedagogiskt och didaktisk värdering av digitala resurser. I videon här nedan listar jag de åtta kriterierna som listas upp i boken (s. 127).
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer

-