Att utveckla sfi-elevernas digitala kompetens

Sfi-elevernas digitala kompetens ser olika ut, liksom allt annat. Vi har elever som aldrig tidigare har suttit framför en dator, vi har de som är experter och vi har alla där emellan. Att sfi-elever på alla studievägar ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik står inskrivet i läroplanen. Efter avslutad utbildning ska varje elev besitta en adekvat digital kompetens och utifrån den och sin språkliga nivå kunna använda och hantera så väl digital teknik som digitalt innehåll. Så ser en del av vårt uppdrag ut.

I dagens inlägg vill jag ge dig ett konkret tips på hur du bättre kan organisera och genomföra din undervisning och mer effektivt stötta dina elever i det här avseendet. Helst ska ju deras språkutveckling och utveckling av digital kompetens gå parallellt, hand i hand. Samtidigt ska all sfi-undervisning vara meningsfull, användbar och vuxenrelevant, vilket innebär att du förväntas ha ett funktionellt perspektiv på ditt lektionsinnehåll - analogt och digitalt. De kända domänerna vardagsliv, samhällsliv, arbetsliv och studier är aktuella även vid arbetet med digital teknik och internet i klassrummet och traditionella sfi-läromedel är inte mycket till hjälp här. Du behöver kunna fixa det själv.

För mig handlar digital kompetens om både läs- och skrivförmåga och färdigheter på klicknivå. Att t.ex. läsa nätbaserade texter är en utmaning för eleverna och digital och multimodal litteracitet är begrepp vars innebörd är viktigt att ta till sig, tycker jag. En hemsida är också text. Men att hantera, läsa och förstå budskapet en hemsida förmedlar kräver helt andra lässtrategier av läsaren än när man läser analoga texter. Varför? Här nedan listar jag några anledningar (ref: Att läsa och förstå, Skolverket):

  • Ändlöshet. Eftersom nätbaserade texter innehåller länkar, slutar de i princip aldrig. Det går alltid att klicka sig vidare till nya hemsidor/artiklar/inlägg. När är det bra? När ska man sluta klicka? Hur vet man att innehållet inte längre är relevant? När är det dags att stoppa Youtube?
  • Multimodalitet. På webben blandas olika modaliteter (uttrycksformer) i mycket större utsträckning än analogt. Verbalskriftliga texter, ljud, bilder, rörliga bilder och animationer samspelar med varandra. Hur förhåller sig alla element innehållsligt till varandra? Vad förstärker vad? Vad är mest relevant?
  • Navigering. Systematisering av information kan skilja sig från upplägg i analoga texter. Hemsidor har menyer med undermenyer upptill och på sidan, länkar, reklam och allt möjligt annat. Läsaren måste navigera fram och tillbaka i menyer och mellan olika sidflikar och fönster i webbläsaren, scrolla upp och ner, klicka på länkar och backa tillbaka och så vidare.
Hur kan du då göra i undervisningen? Varsågod, här kommer mitt tips.
 

Videomanualer
Om du på allvar vill utveckla din undervisning kring digital kompetens och digital och multimodal litteracitet, så föreslår jag att du börjar erbjuda dina elever videomanualer och instruktionsvideos för hur de ska kunna navigera, hantera, läsa och förstå innehåll på några viktiga, vuxenrelevanta hemsidor (Arbetsförmedlingen, 1177, SJ, lokal busstrafik, kommunen, utbildningsanordnarens hemsida, biblioteket, ICA, lokala hyresvärdar, Blocket, lokaltidningen, banken mm). Samma behov av visualiseringar finns  när det gäller att lära sig att logga in på skolans lärplattform, anmäla frånvaro digitalt eller hantera skolans mejlkonto.

Vad innebär en videomanual och en instruktionsvideo? Ge eleverna en läsförståelseuppgift på deras nivå och visa i videomanualen hur de steg för steg tar sig fram på hemsidan för att utföra den. Använd det digitala språket: webbläsare, webbadress, länk, skanna en qr-kod, meny, scrolla, klicka, navigera, flik, fönster osv. Visa hur man loggar in på läraplattformen, förklara vad användarnam och lösenord är och hur man skriver in uppgifterna. Gör och visa och berätta. Jag lovar att utvecklingen av elevernas digitala kompetens kommer att ta fart.

Hur gör man då? Var inte orolig, det är mycket enklare än man först kan tro. För att du ska kunna filma vad du gör på webben, behöver du använda ett s.k. skärm- och ljudinspelningsverktyg, t.ex. det webbaserade Screencastomatic eller Chrome-tillägget Screencastify. Båda är gratis. Om du vill skärminspela hur du gör något i en app på iPad/iPhone, rekommenderar jag gratis appen Record it! Prova dig fram. (Videoinstruktioner till Screencastomatic hittar du här och en videobeskrivning av Screencastify hittar du här.)

Jag går inte närmare in på hur varje respektive verktyg fungerar, men principen är sådan att du öppnar hemsidan som du vill presentera på din dator och i en annan flik i webbläsaren startar du skärm- och ljudinspelningsverktyget. När inspelningen startar, går du till hemsidan igen och gör de steg du vill att eleverna lär sig att utföra. Du pekar, klickar, pratar och förklarar. Det spelas in och i den färdiga videon kommer en rörlig markör att synas och röra sig över skärmen där du har pekat. Jo, använd hörlurar med mikrofon för bättre ljud när du spelar in! När du är klar, stoppar du inspelningen. Du har möjlighet att förhandsgranska videon. Om du är nöjd, sparar du videon som en videofil (mp4) på din dator eller i en molntjänst. Då har du möjlighet att vid behov mixa, trixa och redigera både bild och ljud i t.ex. MovieMaker (pc) eller iMovie (mac, iPad, iPhone). Och självklart finns det möjlighet att direkt skicka videon för uppladdning på Youtube. Då får videon en url-länk som du enkelt kan dela med eleverna (t.ex. med hjälp av en qr-kod som du gör här). Vet du att om du har ett Google-konto (ett gmail) så har du per automatik en egen videokanal på Youtube? Javisst, så på det viset är det enkelt. Med en qr-kod kan eleverna sedan komma åt videomanualen på sina mobiler och samtidigt, medan de tittar och pausar, utföra varje steg enligt instruktionerna. Det låter väl bra, eller?

Som illustration till ovanstående stycket har jag försökt att göra en videoinspelning (med mobilen) av skärminspelningen på datorn för att visa hur enkelt det faktiskt är att använda exempelvis Screencastomatic. Skärminspelningsverktyget spelar endast in vad som sker på datorskärmen men kan naturligtvis inte filma sig självt utifrån - därav nödvändigheten av "kaka på kaka". Kvaliteten i videon är därför allt annat än bra men klippet fyller sitt syfte ändå, tror jag. Den andra videon som jag har laddat upp här är resultatet av själva skärm- och ljudinspelningen i Screencastomatic, dvs inspelningen av det som hände på datorskärmen med jag pratade. Också det klippet är bara ett exempel och inte någon fungerande videomanual att använda. Jag har liksom inte haft någon manus eller så, utan jag bara körde på lite grann. Hoppas att du ursäktar för kvaliteten är som sagt något undermålig.

Sökord
Att lära sig att hitta lämpliga sökord är också en utmaning för många. Denna förmåga är kopplad till utbildningsnivå och naturligtvis också till språklig nivå. Sedan ska man granska och bedöma träffar man har fått. Nej, det är inte lätt. Klart att eleverna behöver öva.

När det gäller att googla, har jag följande tips: Ta för vana att låta sökövningar ingå i varje tema- och arbetsområde i din undervisning. Enkla faktasökningar kan implementeras redan på A-nivå, sedan kan kraven öka. Bildgoogla, testa olika sökord, jämför vilka träffar eleverna får osv. Gör en aktivitet kring det. Det finns mycket språk att hämta också.

G som i Google och W som i webb
Och vad sägs om en väggalfabet som innehåller vuxenrelevanta ord, gärna med koppling till den digitala världen? 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv