Blogg #sfiivana

Mentimeter Mentimeter

Mentimeter är ett digitalt omröstnings- och responsverktyg som har blivit ett av mina favoritverktyg och jag använder det gärna också under mina föreläsningar.

I det här inlägget tänker jag ge några pedagogiska tips på hur du kan använda Mentimeter i din sfi-undervisning, d v s vilka aktiviteter du kan skapa så att dina elever både utmanas kognitivt och utvecklar sitt språk och metaspråk. Mentimeter har enligt mig den fördelen att verktyget kan fylla en helt annan funktion än exempelvis den av alla så väldigt omtyckta Kahoot. Det är inte meningen att med hjälp av Mentimeter skapa samma typ av frågesporter som i Kahoot, utan med Mentimeter kan du vidga ditt repertoar när det gäller att engagera elever, utmana dem och göra dem delaktiga i lektionsarbetet. Med andra ord kan du göra din undervisning mer varierande. Digitala omröstningsverktyg i undervisningen kan vara mycket mer än att tävla med quiz.

Att spela
Eleverna ansluter sig till omröstningen med hjälp av en kod (ungefär som i Kahoot) som de skriver in i en ruta på www.menti.com. Eleverna behöver alltså en egen digital enhet - dator, surfplatta eller mobil med internetuppkoppling. Du har slidsen med frågan öppen på datorn och projicerar den på tavlan via en projektor. Elevernas svar poppar upp i realtid.

Språkutveckling och utveckling av metaspråket
För att göra aktiviteter med Mentimeter så språkutvecklande som möjligt, är det enligt mig viktigt att alltid ha ett efterföljande samtal och under det få eleverna att motivera sina svar och förklara hur de har tänkt. DEt är särskilt betydelsefullt när frågorna handlar om språkliga aspekter eller bildtolking och matchning. Det är också viktigt att eleverna övar sig i att använda ett språk om språket när man resonerar kring olika språkliga lösningar. På så sätt utvecklar de successiv sitt metaspråk, vilket bland bla a behövs för att kunna ta emot och ge formativ återkoppling.

Resultat
Du kan spara resultat och elevernas svar som pdf och det går att skriva ut sammanställningen.

Det här kan du göra med Mentimeter:

1. Skapa ordmoln

- Ta reda på vilka ord/begrepp eleverna känner till inför ett arbetsområde (förförståelse, förkunskaper).
- Ta reda på vad eleverna är intresserade av att lära sig.

2. Skapa flervalsfrågor
- Du ställer en fråga och eleverna väljer ett svarsalternativ som passar. Svarsalternativen kan vara så många att de både räcker och blir över. Frågetypen passar för utvärdering, återkoppling, associationsövningar och liknande.

3. Skapa bildvalsfrågor
- Du ställer en fråga och eleverna svarar genom att välja en passande bild. Den här frågetypen passar bra för associationsövning, matchning av text och bild, beskrivning av ett känsloläge inför/under/efter ett arbetsområde (med vanliga bilder eller med emojis). Funkar inte för att träna glosor (se stycket om begränsningen i Mentimeter).

4. Börjor med öppna slut eller möjlighet att kommentera, sammanfatta och reflektera
- Genom den här aktiviteten där eleverna skriver egna fortsättningar på början av en mening kan alla se allas språkliga lösningar på uppgiften. Elevernas "slut" dyker upp på skärmen i realtid och kan därefter bearbetas och diskuteras tillsammans. Varje inlägg syns i en separat ruta. Dessa svarsrutor kan synas en och en eller alla på en gång och rulla automatiskt eller klickas fram manuellt. Det ställer man in i inställningar för frågetypen.
- På samma sätt kan man i realtid få in elevernas individuella reflektioner eller kommentarer efter att man t.ex. har läst en text.
- Frågetypen funkar också bra för sammanfattningar av par- och gruppdiskussioner. 
- Frågetypen passar också för frågor av typen "Vad tror du händer sen?"

5. Rösta fram en vinnare
- Med den här funktioner kan man rösta fram en vinnare. Det kan vara en person, en företeelse, en film eller en maträtt. 

6. Reaktioner på en bild
- Ladda upp en bild och be eleverna att reagera på den genom att trycka på en knapp. Därefter föjer en diskussion.

7. Opinionsmätning med en skala (t. ex. 1-5 eller 1-10)
- Skriv ett påstående per mätlinje. Välj en skala där t.ex. 1 är "håller inte med" och 5 är "håller helt med". Eleverna drar i reglaget för att lämna sitt svar på skalan. Du kan se nivåfördelningen i gruppen samt ett medelvärde. Perfekt för diskussioner, debatter, argumentation och lägesbeskrivning.

8. Opinionsmärning med två parametrar att ta ställning till
- I den här frågetypen kan eleverna uttrycka sina preferenser när det gäller två aspekter av en fråga. Det går att välja olika utformningar på diagrammet.

Vad innebär gratisversionen av Mentimeter?
För att kunna använda Mentimeter, måste du skaffa dig ett konto med inloggning. Det finns en gratis version av verktyget men som alltid innebär gratisversionen vissa begränsningar. Här är begränsningen den att du endast kan skapa två slides med frågor i varje presentation/frågeserie men du kan ha hur många presentationer/frågeserier som helst i ditt menti-bibliotek. Dessa presentation/frågeserier hanterar du som vilka andra dokument som helst - redigerar, kopierar, dupplicerar, raderar osv. 

Låt dig inte begränsas av den ovan nämnda begränsningen.
Enligt min erfarenhet har begränsningen ingen som helst betydelse. Varför? Därför att du kommer att göra annat än att spela quiz. För quiz har du ju andra verktyg att ta till (Kahoot, Socrative, Plickers). För den typen av frågor som Mentimeter passar för är det alldeles tillräckligt med två frågeslides per presentation/frågeserie. Det behövs inte tio frågor för att få en återkoppling eller för att få igång en diskussion.

Delaktiga elever
När du använder Mentimeter, får du delaktiga elever och får ingång interaktivitet och gemensamt tänkande kring exempelvis olika språkliga lösningar. Du får också större variation på din undervisning och kommer att utmana dina elever kognitivt. Testa, så ska du få se. Mentimeter är kul och det blir väldigt formativt.

Till sist
När du har skapat ett konto och loggat in, rekommenderar jag dig att först ta en liten rundtur i verktyget och sedan prova och testa lite olika inställningar i frågorna. Det finns mycket matnyttigt under "help" i menyn till vänster när du är i Mentimeter.

Lycka till och glöm inte att ha kul!

I samband med ett inlägg på Facebook fick jag en intressant fråga i kommentarsfältet, som jag först valde att besvara genom att starta en ny tråd i gruppen men väljer nu att återge hela inlägget även här på bloggen. Jag förmodar nämligen att det finns fler bland er som funderar på samma sak och alla är inte med på Facebook.

Frågan gäller betygsättning och bedömning och det faktum att kursplanen för SFI inte anger centralt innehåll, utan beskriver att undervisningen ska ge eleven förutsättningen att utveckla kommunikativa färdigheter och att detta ska vara ett långsiktigt mål.

⤵️ Här nedan kommer mitt svar som jag hoppas kan bringa lite mer klarhet i hur det är tänkt att vi ska tänka kring betygssättning, kunskapskrav och bedömning. Lätt är det sannerligen inte!

➡️ Eftersom kursplanen för sfi inte anger något centralt innehåll, är det inte bestämt genom styrdokumenten vad exakt det är vi ska undervisa om. Kursplanen för sfi bygger i stället på kommunikativa förmågor, dvs elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift och kunna anpassa sitt språk utifrån syfte och sammanhang - naturligtvis utifrån de kunskapskrav som finns uttalade för respektive kurs.

- Det närmaste vi kommer en innehållsbeskrivning är att innehållet ska utgå från domänerna vardagsliv, samhällsliv, arbetsliv och studier och att det ska vara vuxenrelevant.

- När och i vilken grad de olika domänerna ska ingå beskrivs genom kunskapskravens inledande meningar (det finns en sådan för varje kurs och färdighet och den står ovanför matrisen). Till exempel ingår inte domänen samhällsliv på kurs A, för att ge ett exempel. Dessa inledande meningar beskriver också progressionen mellan kurserna och förklarar då varför t.ex. betyget A på kurs C inte motsvarar betyget E på kurs D (p.g.a. domänerna).

- Sedan har vi de s.k. värdeorden som finns i matriserna för betygen E, C och A för samtliga färdigheter inom varje kurs. Dessa värdeord beskriver progression mellan betygsstegen inom en och samma kurs och ska tolkas i kombination med den inledande meningen (för att veta vilka domäner som gäller och vilken bredd man kan kräva).

- I princip är det så att den inledande meningen inom varje aspekt/färdighet beskriver en språklig/kommunikativ bredd och värdeorden i matriserna de språkliga kvaliteter som eleven uppvisar - så som ordförråd, flyt i språket och förmåga att uttrycka sammanhang (här kommer grammatiken in) men också graden av självständighet i kommunikationen, förmågan att använda lämpliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift o.s.v. Kraven på detta skiljer sig förstås mellan kurserna.

- Eftersom det är mycket svårare att bedöma kommunikativa färdigheter och språklig utveckling i förhållande till målet än vad det är att bedöma kunskaper inom ett centralt innehåll (då det kanske mer handlar om kan/kan inte), gäller det att under kursens gång samla belägg för elevens gradvisa progression och kontinuerligt kommunicera det med eleven genom regelbunden återkoppling och tydliga lärandemål. En bra metod för detta är strategier för formativ bedömning (Dylan Wiliam).

Hur tänker du kring kunskapskraven, värdeorden och de inledande meningarna?

Kunskapskravens inledande meningar för aspekten HÖRA, kurs A och B.
Kunskapskravens inledande meningar för aspekten HÖRA, kurs A och B.
Sfi-lärartidningen Sfi-lärartidningen

Du har väl inte missat att det har startats en sfi-lärartidning? Premiärnumret av Sfi-lärartidningen utkom den 15 oktober (tema: digitalisering) och den 15/11 kommer novembernumret (tema: språkutvecklande arbetssätt). Sfi-lärartidningen är tillgänglig för alla och envar via webben www.textpalatset.se/sfi och är alldeles gratis. Eftersom tidningen är webbaserad och finns även i pdf-format, är det lätt att dela den med andra och det är även superlätt att prenumerera på den via mejl (för intresseanmälan, klicka här). Premiärnumret 2018:10 har blivit en succé och vi har inte bara fått fantastiska läsarreaktioner, utan även drygt två tusen prenumeranter. Snart tre tusen! Det är jätteroligt. Anledningen till att jag skriver "vi" är att jag är med i tidningens redaktion och kommer att ha en fast krönika i varje nummer: Ivana Eklund tipsar heter den. I oktobernumret delar jag med mig av min erfarenhet kring att kompetensutvecklas med hjälp av pedagogiska poddar och inför novembernumret kan jag avslöja att ämnet för min kolumn blir grammatikundervisning, ämnet vi älskar att hata. Eller är det tvärtom? Är det kanske ett ämne vi hatar att älska? 

Vår ambition är att göra en tidning som fungerar som din pålästa kollega. En kollega som utan att skriva dig på näsan delar med sig av relevanta och intressanta kunskaper från forskning om sfi, vuxnas lärande och andraspråksinlärning men även av erfarenheter från sfi- undervisningen. Därför besöker tidningens journalist Eva Cloarec olika sfi-verksamheter för att varje månad kunna presentera goda exempel – och därmed bidra till kollegialt lärande inom sfi. Så i varje nummer har du ett klassrumsnära reportage att se fram emot.

Tidningens chefredaktör är Annsofie Engborg. Hon och jag träffades första gången 2016 i samband med arbetet kring Skolverkets stödmaterial i grundläggande litteracitet och har sedan dess samarbetat en hel del. Bland annat har vi tillsammans skrivit boken Digital kompetens för sfi-lärare. Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering? (Gothia fortbildning, 2018). 

Oktobernumret 2018:10 har tema digitalisering och innehåller följande artiklar:
Digitalitet: Vad är det?
Kalmarsunds gymnasieförbund satsar digitalt
Månadens skola: Sfi i Liljeholmen och Vällingby
Aktionsforskning
Vuxnas lärande: andragogik
Behov av sfi-forskning
Begränsad forskning om sfi 
Digitala verktyg: Hur används Kahoot?
Förlaget som satsar digitalt: Liber Sfi digitalt

Hela tidningen i pdf-format för nedladdning hittar du här:

Har du tagit del av Sfi-lärartidningen? Vad tyckte du? Om du gillar innehållet i tidningen, hjälp oss gärna att sprida den så att fler lär känna sin nya sfi-lärarkollega. Tack :-)

I somras hade jag det stora nöjet att gästa Annas och Philips Lärarpodcast. Det är en fantastisk succépodd och Anna och Philip är fantastiska kunskapsspridare, så det kändes verkligen som en ära att ha varit inbjuden att spela in ett avsnitt tillsammans med dem. Jag fick dela med mig av min yrkeshistoria och min pedagogiska och digitala kompetens. Du kan till exempel höra om mina tankar när jag vågat testa något nytt och genom det tagit min undervisning till nästa nivå och hur jag arbetar för att skapa en prestigelös ton i mitt klassrum. Du får också ta del av ett magiskt ögonblick från en lyckad lektion. Varsågod, avsnitt 180. Trevlig lyssning.

Anna, Philip och jag efter inspelningen av avsnitt nr 180 i deras Lärarpodcast
Anna, Philip och jag efter inspelningen av avsnitt nr 180 i deras Lärarpodcast