Blogg #sfiivana

Min sfi-bokhylla Min sfi-bokhylla

I  början av en ny termin brukar det vara ett bra tillfälle för mig att ägna mig åt egen fortbildning och investera i min kompetens. Få input. Lära mig nytt. Få inspiration. Få bekräftelse på att jag gör rätt. Inse att jag har gjort fel. Få djupare insikter. Utvecklas som pedagog, bli en bättre lärare och en mer kompetens föreläsare. Allt det här får jag bland annat genom att läsa pedagogisk litteratur. Jag lyssnar på olika lärar-poddar också, men det är ett annat område. Mitt lilla referensbibliotek här hemma växer och innehåller massor av samlad kunskap om de frågor som intresserar mig: formativa arbetssätt, språkutvecklande arbetssätt, allmän pedagogisk forskning och vuxnas lärande, digitalisering, litteracitet. Det är spännande och jag är ständigt nyfiken på att veta mer.

Jag har några olästa titlar från ifjol på lager och planerar nu min läsning för januari och februari och när jag började rota i bokhyllan med alla "lärarböckerna", fick jag en idé. Jag skulle ju kunna sammanställa en padlet med referenstitlar som finns i min egen bokhylla för att på så sätt kunna inspirera er kollegor till läsning och fördjupning. En boktips-padelt, helt enkelt. Kan det vara något? Jag tycker nämligen att det är kanon böcker allihop, med givande och högst relevant innehåll för oss som undervisar på sfi. Eftersom listan bygger på böcker som är mina egna, är urvalet högst personligt och gör inget anspråk på att ens låtsas vara heltäckande på något sätt. Det hoppas jag att alla förstår. Nya lästips emottages alltid med tacksamhet.

Boktitlarna i padleten är försedda med länkar och sorterade efter ämne:

  • undervisning och lärande
  • formativ bedömning
  • språkutvecklande arbetssätt
  • litteracitet
  • digitalisering
  • om sfi

Och du, det finns möjlighet att "lajka" titlarna i fall du upptäcker en favorit bland dem :-)

Förhoppningsvis kan boklistan hjälpa ett och annat arbetslag att välja litteratur för samläsning och efterföljande diskussioner i kollegiet. Varför inte starta en pedagogisk bokcirkel på skolan? Det vore roligt att höra om.

Så varsågod, håll till godo och låt dig inspireras till pedagogisk läsning. Och tack på förhand i fall du vill sprida boktips-padleten.

Länk till padleten:
https://padlet.com/ivanaeklund/sfi_bokhylla 
Qr-kod:

Bästa hej,
Ivana

Gjord med Padlet

Popplet är en digital resurs för skapande av snygga och färganpassade tankekartor av olika slag och jag har blivit väldigt förtjust i att använda verktyget med sfi-elever när jag undervisar. Popplet finns som app för ipad/iphone och på dator (popplet.com) och det är möjligt att du redan har snubblat över det i något sammanhang eftersom det har funnits ett bra tag. Grundtanken är att skapa en tankekarta tillsammans med eleverna för att komma åt interaktivitet och för att ta vara på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter för att få en grund att bygga vidare på i undervisningen.

Som lärare behöver du skapa ett konto i Popplet för att kunna utforma och administrera tankekartorna. Du öppnar Popplet i appen eller på datorn och projicerar skrivytan för tankekartan på tavlan när det är dags för lektion.

Tänk efter före
Jag rekommenderar att du tänker igenom i förväg innan lektionstillfället hur den kommande tankekartan bäst ska utformas: Ska den ligga vågrätt, lodrätt eller bilda kolumner? Ska den innehålla bilder/videoklipp eller inte och är det meningen att eleverna ska kunna gå in och kommentera anteckningarna efteråt eller väljer du att avstå från kommentarsmöjligheten?

Det kan också vara på sin plats att på förhand bestämma sig för sådant som teckensnitt eller färganvändning - för tydlighetens skull. Förbered tankekartan genom att skapa rubrik och "utgångpunkt" i form av ett centralt begrepp, en bild, ett videoklipp eller ett illustrerande exempel. Eftersom du sparar den påbörjade tankekartan på ditt konto i Popplet, kommer du åt materialet när som helst senare via datorn, mobilen eller surfplattan. Det är bara att börja fylla den med innehåll.

Pedagogisk tanke och didaktisk planering
Det är självklart viktigt att du sätter dig in i hur Popplet fungerar men det allra viktigaste är att du har klart för dig vilken typ av lärande hos eleverna du vill komma åt med tankekartan - både under aktuell lektion och efteråt. Här finns några rekommenderade frågeställningar:

  • Vad vill du att eleverna lär sig? Vad är syftet med aktiviteten?
  • Vilken typ av förkunskaper vill du locka fram och samla ihop?
  • Vilket grammatiskt moment vill du förklara/visualisera/exemplifiera/öva?
  • Vilken typ av stöttning i fortsatt lärande ska den färdiga tankekartan utgöra?
  • Under vilken fas av exempelvis cirkelmodellen kommer tankekartan att skapas och användas, hur och i vilket syfte? Dvs. när under ett arbetsoråde är det bäst att använda resursern?
  • Kan du och/eller eleverna göra något mer med tankekartan när den är klar och i så fall vad/hur/varför? 
  • Kan eleverna använda sig av olika uttrycksformer när de jobbar och övar språket med hjälp av en färdig tankekarta?


Användningsområden för Popplet - några exempel:

  • kartlägga elevernas förkunskaper inför ett nytt arbetsområde
  • samla ord och fraser som eleverna kan om ett ämne 
  • skapa underlag för skriv- och talövningar (struktur, innehåll, ordförråd)
  • skapa tidslinjer
  • visualisera kronologi i berättande texter och muntliga framställningar
  • visualisera meningsbyggnad
  • tydliggöra och exmplifiera grammatiska begrepp (t.ex. ordklasser, satsdelar)
  • skapa checklistor
Planera utformningen av tankekartan i förväg. Vad är syftet?
Att samla ord till ett ämnesoråde
En traditionell tankekarta: ett centralt begrepp i mitten

Ett formativt arbetssätt
Digitala tankekartor av det slag som man kan skapa med hjälp av Popplet (eller något annat liknande verktyg) stödjer formativa arbetssätt både under själva interaktiva arbetsprocessen i klassrummet och efteråt. Här tänker jag på kartläggning, återkoppling, självbedömning, kamratstöd och främjande av tillåtande klassrumsklimat. En färdig tankekarta kan exempelvis både utgöra stöttning i elevernas fortsatta lärande och vara till hjälp vid självbedömning och kamratstöd (som ett slags checklista).

Praktiskt och användbart
Eftersom en tankekarta skapad i Popplet är digital, kan den sparas som bild (jpeg, png) eller pdf-dokument och sedan laddas upp någon annanstans eller så kan du skriva ut den eller dela den via mejl med en kollega. Varje tankekarta skapad i Popplet kan också delas med andra trådlöst via en url-länk och det är också möjligt att bädda in en tankekarta på klassens blogg eller lärplattform. Eftersom varje tankekarta i Popplet har en unik url-länk, kan du vid behov göra en qr-kod till den och dela den med eleverna.

Interaktiviteten, tillgängligheten och ett flertal olika delningsalternativ, liksom möjligheten att fortsatt redigera tankekartorna efter behov, gör verktyget till en användbar pedagogisk resurs i klassrummet.

Popplet i en C2-grupp: ett klassrumsexempel

En vertikal variant: en spalt per elev (namn, yrke, verb, arb.plats)

För några veckor sedan vikarierade jag i en C2-grupp och temat var yrken. I samband med introduktionen av arbetsområdet ville jag få eleverna att kort berätta om sina yrken. "Mallen" för berättandet innehöll tre punkter: 1) namn på yrket 2) vad man gör i yrket (ett verb) och 3) var man jobbar (arbetsplats). Jag valde att utforma tankekartan i kolumner och sortera dem efter elevernas namn. Varje elev/kolumn fick en egen färg för att kunna hålla kolumnerna visuellt isär.

En utskriven tankekarta

Innehållet i tankekartan blev först underlag till en talövning (ställa frågor, svara, berätta sammanhängande i 3:e person) och sedan till en kognitivt utmanande och språkutvecklande skrivövning i form av en lucktext med öppna luckor. I förlängningen fungerade tankekartan också som en liten ordlista om yrken, verb och namn på arbetsplatser och som underlag till lite grammatikprat (verbböjning, prepositioner, substantivböjning).

Öppen lucktext som skrivuppgift till tankekartan ovan

Arbetssättet var varierande och mycket uppskattat av eleverna och de var hela tiden aktiva efetsrom de var medskapare av materialet. De kände att de "ägde" det. Att resultatet blev snyggt gjorde inte saken sämre. De upplevde att de hade nytta av materialet och använde det flytigt som stöd i muntligt och skriftligt berättande när vi övade, tills de inte längre behövde det.

Popplet i B1-grupp - ett till klassrumsexempel
Slutligen vill jag visa ännu ett klassrumsexempel, från en B1-grupp. Under ett lektionspass med tal i fokus var samtalsämnet och utgångsfrågan "Vad gjorde du när du var ledig under jul och nyår?" Gruppen var liten den dagen och vi jobbade flitigt med att komma på olika relevanta ord och svarsalternativ och så övade vi på att säga sammanhängande meningar om vad man gjorde när man var ledig och målet var att både få ett bra innehåll och varierat ordförråd och fungerande grammatik. Det tog sin tid men det var full aktivitet i klassrummet. Vi pratade, skrev och övade på läsning och uttal.

Meningarna samlade vi så småningom i en digital tankekarta och sedan använde vi dem till att "analysera" grammatik, dvs titta på meningsbyggnad och prata om rak ordförljd. Jag tog hjälp av färgkodningen i tankekartan och bad eleverna att försöka komma på vad de olika färgrutorna innehöll för typ av ord eller information. Det var utmanande för eleverna att prata grammatik eftersom de saknar skolbakgrund och erfarenhet av grammatiskt tänkande. Men vi klarade av det med gemensamma krafter och genom att använda oss av vardagsspråk.

Efter lektionen laddade jag upp tankekartan på klassens lärplattform och kompletterade materialet med att flippa tankekartan i syfte att ge eleverna möjlighet att fortsätta öva på läsning och uttal av meningarna också utanför klassrummet. Det betyder att jag har läst in meningarna medan jag använde mig av röst- och skärminspelning (appen Explain everything). Filmen laddade jag upp på youtube och delade den med eleverna genom att lägga in den på lärplattformen vid sidan om tankekartan.

Meningar, rak ordföljd

Så, det var årets första digitala tips, hoppas att du låter dig inspireras. Om du har egna erfarenheter av och exempel på användning av digitala tankekartor i sfi-undervisningen, dela gärna med dig av dem i kommentarsfältet. 
 

       Bästa hej,
       Ivana

Digitalisering av SFI Digitalisering av SFI

Idag är det den 2 januari och arbetsåret 2018 har rullat igång. För oss som jobbar inom sfi kommer 2018 innebära många nya utmaningar i samband med vuxenutbildningens digitalisering. I sommar kommer den reviderade läroplanen för vuxenutbildningen (SKOLFS 2012:101) att börja gälla fullt ut och igår trädde en nyreviderad kursplan för sfi (SKOLFS 2017:91) i kraft. Båda styrdokumenten innehåller en del nya skrivningar om digital kompetens och digitaliserad undervisning. Det väcker många frågor. När är man digitalt kompetent som skolledare och lärare och hur ska vi tillsammans arbeta för att utveckla elevernas digitala kompetens? Hur implementerar vi digitala resurser i vår dagliga verksamhet vad gäller planering, genomförande och utvärdering av undervisningen, bedömning, dokumentation och administration?

I och med nya läroplanen är användning av digitala resurser i undervisningen inte längre en fråga för några få digitala entusiaster inom vuxenutbildningen, utan har blivit ett obligatorisk inslag i arbetet för alla sfi-lärare. Det digitala är alltså inte längre valbart, med allt vad det innebär. Där har skolledare och huvudmän ett enormt ansvar när det gäller att möjliggöra adekvat kompetensutveckling för all pedagogisk personal samt se till att teknisk utrustningen på skolan är ändamålsenlig. Där har inte minst varje lärare ett ansvar för att skaffa sig nödvändig digital kompetens för att kunna genomföra sitt uppdrag i samklang med vad styrdokumenten säger. Jag rekommenderar att du tar dig en noggrann titt på båda styrdokumenten samt på Skolverkets kommentarsmaterial Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen

För att digitalisering av sfi ska kunna bidra till ökad måluppfyllelse hos eleverna - vilket ju är själva syftet - räcker det inte att endast kvantitativt arbeta mer digitalt. Fler datorer och klassuppsättningar med lärplattor är inte lösningen. Vi kan inte fortsätta att göra samma saker som tidigare men göra dem med hjälp av nya verktyg. En sådan förändring sker bara på ytan, medan strukturerna och de pedagogiska tankegångarna förblir intakta (s.k. förändring av 1:a ordningen). Vi måste få till en djupare förändring: en förändring av 2:a ordningen, dvs. en digital transformation. Om vi ska lyckas med att förändra våra arbetssätt från grunden, måste vi samtidigt förändra vårt sätt att se på undervisning och lärande - bygga om hela systemet, så att säga. Välkomna nya idéer och nya pedagogiska perspektiv. Göra oss av med otidsenliga förhållningssätt till undervisning och lärande och se på digitala resurser i undervisningen som just resurser för lärande. Datorer, lärplattor och smarta telefoner får aldrig bli ett självändamål i klassrummet, utan hjälpmedel i lärarens pedagogiska arbete. För att undvika den farliga fallgropen föreslår jag ett gemensamt motto: Pedagogik först, teknik sedan! Aldrig i omvänd ordning, ok?

För mig som utbildare på området digitala resurser i sfi-undervisningen kommer arbetsåret 2018 självklart att präglas av detta med sfi:s digitalisering och det ökade kompetensbehovet när det gäller pedagogik och det digitala. Jag ser fram emot att träffa, inspirera och utbilda många sfi-lärare på konferenser, kurser och uppdragsutbildningar runt om i landet under det kommande året. Det ska bli väldigt roligt och jag längtar redan. Vem vet, kanske kommer jag att träffa just dig?

Det är meningen att bloggen här på hemsidan ska börja leva. Jag har som ambition att bli mycket mer systematisk med digitalt tipsande här och på instagram. Konkret och tydligt och med pedagogiskt fokus tänker jag mig det hela. Kan det vara något? Eftersom jag med jämna mellanrum jobbar som timvikarie på sfi i Eskilstuna där jag bor, kan det bli mer eller mindre regelbundna rapporter från "fältet", alltså beskrivningar av lektionsuppägg och vilka digitala resurser som jag har använt vid planering och/eller med eleverna i klassrummet, hur och i vilket syfte. Förhoppningsvis kan jag på det sättet inspirera er fina kollegor där ute. Men den typen av blogginlägg blir givande även för mig själv att skriva för då måste jag reflektera över min egen undervisning och då kan jag fortsätta att utvecklas, lära mig mer och förhoppningsvis bli lite, lite bättre som lärare för varje gång.

Det är det som är så roligt med läraryrket, att om man anstränger sig så har man alla möjligheter att hela tiden bli bättre; bland annat genom att inspirera, tipsa och vägleda varandra - på den egna arbetsplatsen eller i det utvidgade kollegiet i sociala medier på nätet.

Lycka till med dina digitala utmaningar, hojta gärna till om jag kan hjälpa dig med något.

 

                                                     Bästa hej,
                                            Ivana




 

Ett mycket intressant avsnitt av Hjärnpodden som handlar om människans analogt fungerande hjärna i en digitaliserad värld - alltså ett ämne som är mer än angeläget i och med skolans påbörjade digitalisering. Vad händer i hjärnan när vi använder digitala resurser, vilka reaktioner är bra och vilka är dåliga och hur påverkar det bl a lärande? Är du lärare? Förälder? Allmänt intresserad av hur våra reaktioner och känslor påverkas av digitaliseringen? Då rekommenderar jag varmt att du lyssnar på Anna Tebelius Bodin som är pedagog, författare och expert på inlärningspsykologi och är gäst i programmet.

Exempel på några högst relevanta frågor som söker svar i programmet:

  • Hur kan vi förhålla oss till den digitala utvecklingen i samhället?
  • Hur kan hjärnan som tänker i nätverk och associationer förhålla sig till vårt sätt att söka snabba belöningar?
  • Vad händer när vi vill ha belönande kickar av dopamin men inte längre ser de människor vi interagerar med?
  • Hur påverkas möten mellan människor när vi inte längre får de självreglerande negativa signalerna av ansiktsuttryck när vi går för långt i kränkningar och kommentarer?
  • Hur kan vi hantera den konstanta stress vi själv utsätter oss för när vi är ständigt uppkopplade i sociala medier och inte längre kan sålla vilken information som når oss?