En fråga om kunskapskrav i sfi

I samband med ett inlägg på Facebook fick jag en intressant fråga i kommentarsfältet, som jag först valde att besvara genom att starta en ny tråd i gruppen men väljer nu att återge hela inlägget även här på bloggen. Jag förmodar nämligen att det finns fler bland er som funderar på samma sak och alla är inte med på Facebook.

Frågan gäller betygsättning och bedömning och det faktum att kursplanen för SFI inte anger centralt innehåll, utan beskriver att undervisningen ska ge eleven förutsättningen att utveckla kommunikativa färdigheter och att detta ska vara ett långsiktigt mål.

⤵️ Här nedan kommer mitt svar som jag hoppas kan bringa lite mer klarhet i hur det är tänkt att vi ska tänka kring betygssättning, kunskapskrav och bedömning. Lätt är det sannerligen inte!

➡️ Eftersom kursplanen för sfi inte anger något centralt innehåll, är det inte bestämt genom styrdokumenten vad exakt det är vi ska undervisa om. Kursplanen för sfi bygger i stället på kommunikativa förmågor, dvs elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift och kunna anpassa sitt språk utifrån syfte och sammanhang - naturligtvis utifrån de kunskapskrav som finns uttalade för respektive kurs.

- Det närmaste vi kommer en innehållsbeskrivning är att innehållet ska utgå från domänerna vardagsliv, samhällsliv, arbetsliv och studier och att det ska vara vuxenrelevant.

- När och i vilken grad de olika domänerna ska ingå beskrivs genom kunskapskravens inledande meningar (det finns en sådan för varje kurs och färdighet och den står ovanför matrisen). Till exempel ingår inte domänen samhällsliv på kurs A, för att ge ett exempel. Dessa inledande meningar beskriver också progressionen mellan kurserna och förklarar då varför t.ex. betyget A på kurs C inte motsvarar betyget E på kurs D (p.g.a. domänerna).

- Sedan har vi de s.k. värdeorden som finns i matriserna för betygen E, C och A för samtliga färdigheter inom varje kurs. Dessa värdeord beskriver progression mellan betygsstegen inom en och samma kurs och ska tolkas i kombination med den inledande meningen (för att veta vilka domäner som gäller och vilken bredd man kan kräva).

- I princip är det så att den inledande meningen inom varje aspekt/färdighet beskriver en språklig/kommunikativ bredd och värdeorden i matriserna de språkliga kvaliteter som eleven uppvisar - så som ordförråd, flyt i språket och förmåga att uttrycka sammanhang (här kommer grammatiken in) men också graden av självständighet i kommunikationen, förmågan att använda lämpliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift o.s.v. Kraven på detta skiljer sig förstås mellan kurserna.

- Eftersom det är mycket svårare att bedöma kommunikativa färdigheter och språklig utveckling i förhållande till målet än vad det är att bedöma kunskaper inom ett centralt innehåll (då det kanske mer handlar om kan/kan inte), gäller det att under kursens gång samla belägg för elevens gradvisa progression och kontinuerligt kommunicera det med eleven genom regelbunden återkoppling och tydliga lärandemål. En bra metod för detta är strategier för formativ bedömning (Dylan Wiliam).

Hur tänker du kring kunskapskraven, värdeorden och de inledande meningarna?

Kunskapskravens inledande meningar för aspekten HÖRA, kurs A och B.
Kunskapskravens inledande meningar för aspekten HÖRA, kurs A och B.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Etikettmoln