Varierande, språkutvecklande, utmanande, formativt

En kort text kan täcka flera lektionspass
En sfi-undervisning som är vuxenrelevant och använbar och som också är varierande, språkutvecklande och kognitivt utmanande för eleverna... Samt formativ... Och innehåller digitala resurser ... Det är ett avancerat "kinderägg" det här, så hur bär man sig åt för att få alla önskingar uppfyllda på en och samma gång? 

Idag vill jag berätta hur jag lade upp udervisningen under ett par lektionspass i februari när jag vikarierade i en B1-grupp. Uppgiften handlade om att öva på veckans diktamen som var en text om företeelsen föräldramöte och som klassen redan hade fått en grundlig genomgång av under en tidigare lektion. De har alltså redan mött den aktuella diktamenstexten.

När jag planerar övningsuppgifter för klassen jag undervisar, försöker jag att i största möjliga mån och så långt som möjligt utgå från en och samma text i stället för att alldeles för frekvent mata eleverna med nya texter som de följaktligen får problem med att tugga ner, svälja och bryta ner till språklig näring. Det är inte i mängden olika texter som variationen sitter, utan vad och hur eleverna gör med en och samma text, så att ett hållbart lärande kan uppstå.

Första övningspasset efter genomgången

Läsa, skriva, lyssna, läsa, skriva
Eleverna ska öva på att läsa och skriva texten om föräldaramötet. De har tillgång till varsin ipad och ska skriva i appen Skolstil 2 och använda sig av talsyntes som stöttning. Därefter ska de öva på att läsa texten flytande och använda sig av uppläsningsfunktionen i appen för att kunna lyssna på uppläsningen av texten och på så sätt få stöttning på vägen. Sista momentet är att skriva texten en gång till, men den här gången för hand - och gärna utan att direkt skriva av från förlagan, utan hellre genom att försöka memorera en mening åt gången och sedan skriva den ur minnet för att efteråt jämföra resultatet med förlagan (självbedömning = formativt).

Struktur
Men!!! Det finns en sak som jag vill att eleverna gör  i n n a n de kastar sig över surfplattorna och startar Skolstil 2. De ska l ä s a texten tyst för sig själva som uppstart för arbetet (vid det här laget är körläsning avklarad). För att det här momentet ska kunna göras ordentligt, känner jag att jag behöver styra upp det lite grann. Så jag sätter äggklockan på Classroomscreen på 6 minuter och tänder också grönljuset (bild 1). Ingen får röra sin ipad under tiden! Perfekt, det funkar. Alla läser, flera gånger om. Frågar om något ord är oklart. Den elev som känner behov av att få stöttning och vill lyssna på lärarens uppläsning av texten, kan skanna in qr-koden som också finns på Classroomscreen. Min uppgift är att stötta individuellt där jag märker att min hjälp/handledning  behövs. (Mer om verktyget Classroomscreen hittar du här.)

Bild 1: Struktur med hjälp av Classroomscreen

Formativ återkoppling 1
Lektionspasset avslutas med formativ återkoppling. Vad har eleverna lärt sig? Texten som de har övat på innehåller ett flertal relativt svårstavade ord och uttryck, så vi testar hur det går att skriva just dem. Och eftersom vi har våra ipads, använder vi oss av det digitala responsverktyget och skrivavlan Traffic Light Feedback.

Bild 2: Formativ återkoppling med hjälp av ett digitalt responsverktyg
Bild 3: Digital skrivtavla för snabb återkoppling

Hur går detta till rent konkret? Det är mycket enkelt. Jag säger ett ord/uttryck och eleverna skriver det med fingret eller skärmpenna på skrivtavlan. Allt efter som de är klara, vänder de sina surfplattor mot mig så att jag kan se resultatet och ge korrektiv återkoppling (bild 2). Vid felaktig stavning går jag fram till eleven och ger en mer processinriktad feedback. Eleven gör ett nytt försök (bild 3). När alla har levererat en korrekt lösning, tar vi nästa ord/uttryckt. (När eleverna är vana vid att det handlar om övning och att det är ok att göra fel innan det blir rätt, så skriver de faktiskt inte av klasskamraten bredvid.)

Digital kompetens som bonus
Bonus med just det här arbetssättet är att eleverna utvecklar sin grundläggande digitala kompetens. Det är nämligen så att för att rensa skrivytan i appen, måste man trycka på papperskorg-symbolen i menyn uppe på skärmen (bild 3). Så eleverna lär sig snabbt vad symbolen heter (papperskorg) och vilken funktion den har i digitala sammanhang (kasta, radera, sudda). Mycket användbart och relevant.

Andra övningspasset två dagar senare
Eleverna ska repetera diktamenstexten och forstätta att e f f e k t i v t öva på den, så under den här fasen gäller det att öka nivån på den kognitiva utmaningen i uppgiften. Det får inte bli tjatigt och eleverna måste lämna trygghetszonen. Jag väljer en typ av övning som kallas pardiktamen.

Pardiktamen: steg för steg
En pardiktamen går till på följande vis:

  • Eleverna arbetar i par.
  • Elev A får ett papper med meningarna 1, 3 och 5 utskrivna och med tomma rader för meningarna 2, 4 och 6.
  • På pappret som elev B får är det tvärtom (bild 4). 
  • Eleverna sätter sig så att de inte kan se och läsa varandras papper men så att de ändå kan kommunicera muntligt med varandra och ha ögonkontakt.
  • Elev A börjar med att ditera mening nr 1. Elev B skriver mening nr 1. Elev B läser mening nr 2. Elev A skriver mening nr 2. Och så vidare, tills hela diktamenstexten är skriven (bild 5).
  • När eleverna är klara, byter de papper med varandra. Elev A bedömer elev B:s resultat och elev B bedömer elev A:s resultat. De har ju förlagan på samam papper. Det här handlar om att träna på förmågan att bedöma skrift med hjälp av en korrekt förlaga. När elev A hittar ett fel någonstans, så markerar hen felet med att exempelvis stryka under det - men, obs!, hen rättar inte felet för det ska kompisen göra själv. Syftet är att eleverna ska resonera kring vad som är rätt och fel och varför och om det finns något fel, själva försöka lista ut den rätta lösningen - med stöttning från sin kamrat (och från läraren förstås, i de fall det är nödvändigt att läraren finns med på ett hörn i processen). 
Bild 4: Elevmaterial till en pardiktamen
Bild 5: eleverna skriver pardiktamen

Pardiktamen: sammanfattning
Pardiktamen är en i allra högsta grad språkutvecklande och kognitivt utmanande uppgift. Oj vad eleverna måste tänka! Eleven som läser/dikterar är tvungen att läsa tydligt och med bra flyt om kamraten ska ha en rimlig chans att kunna skriva rätt. Hen får inte utelämna något heller, så att förstå vad man läser är viktigt. Kompletterande frågor om förtydliganden är tillåtna att ställa för skrivaren, men hen får inte se förlagan under dikterinsfasen.

Eleven som skriver behöver förstå vad hen hör och reflektera över om det kan stämma eller om det finns något som låter konstigt eller fattas. Eleverna är ju väl bekanta med texten sedan tidigare, så förförståelsen ska finnas där. Det är bara att koppla den aktuella uppgiften med tidigare förvärvade kunskaper om texten som är kruxet för kortutbildade elever och elever utan skolbakgrund. Det blir tydligt vem som har övat på texten hemma och vem som inte har gjort det.

Pardiktamen och formativa strategier
Vilka är de formativa strategierna som används här? Det är framför allt kamratstöd (att aktivera elever som läranderesurser för varandra) och självbedömning (utveckla metakognition). Men det handlar också om att skapa ett tryggt klassrumsklimat där man vågar visa vad man kan och vad man ännu inte kan. Genom att bara markera felen och inte rätta dem, blir feedbacken mer konstruktiv och mer inriktad på process än resultat och därmed mer effektiv för elevernas lärande.

Formativ återkoppling 2 
Dags för digitalt frågesport. Sista återkopplingstillfället före testtillfället kommande dag genomförs med hjälp av responsverktyget Plickers. Frågorna på diktamenstexten konstruerar jag på två olika sätt (bild 6):
a) Rätt eller fel? (om stavning)
b) Vilket ord passar? (om ordval)

Eleverna svarar genom att använda sig av utskrivna och inplastade kort med svarskoder på och där kodens fyra sidor respresenterar fyra svarsalternativ A-D (bild 7). Det är praktiskt eftersom eleverna inte behöver ha tillgång till någon typ av digital enhet och det räcker att jag som lärare har dator och en smartphone eller surfplatta för att det hela ska fungera. På datorn syns frågorna och sedan även svaren och svarsfördelningen (bild 8). Med mobilen/surfplattan skannar jag in koderna på svarskorten. Det hela är mycket enkelt. Läs gärna mer om hur Plickers i undervisningen fungerar här.

Bild 6: Frågelistan i Plickers
Bild 7: Eleverna håller upp svarskorten
Bild 8: Så ser Plickers ut på tavlan när man spelar (bilden är dock från ett annat tillfälle)

Till sist
Under de två lektionspass som jag beskriver i det här blogginlägget har eleverna fått använda sig av olika uttrycksformer (tala, läsa, skriva digitalt, skriva för hand, lyssna, läsa) och de har behövt tänka kring språket, samarbeta, ta ställning för olika lösningar och ge och få återkoppling. De har varit aktiva, engagerade och delaktiga. De har reflekterat kring sitt eget lärande och sina egna läs- och skrivfärdigheter. Vi har skrattat tillsammans för alla har känt sig trygga och sedda. Vi har varit med om ett och annat högljutt "Jaa! Äntligen förstår jag!"

Texten som eleverna har övat på var vuxenrelevant och användbart i vardagen eftersom de flesta är ju föräldrar. Parallelt med sina språkfärdigheter har eleverna utvecklat digital kompetens och lärt sig att hantera olika verktyg och funktioner i dem. De olika digitala resurserna har hela tiden varit en naturlig del av arbetet och har på så sätt bidragit till variation och underlättat stöttning och återkoppling.

Exit tickets
Här nedan (bild 9) kan du se elevernas uppskattning av hur bra de tyckte sig behärska texten om föräldramötet dagen innan testtillfället (appen heter Ratetit).

Och ja, diktamen gick utmärkt för de allra flesta. Sambandet mellan övning och resultat var minst sagt tydligt. Också en nyttig läxa för många att lära sig att det finns ett samband mellan feedback - övning - resultat.

Bild 9: Exit tickets

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Etikettmoln