Självrättande appar och formativa arbetssätt

Kan man som lärare använda sig av formativa arbetssätt också när eleverna tränar språket med hjälp av digitala resurser uppbyggda i flera steg/nivåer och som inte sällan även innehåller olika typer av spel med varierande svårighetsgrad? Sådana verktyg som har en automatisk rättningsfunktion så att eleven får en omedelbar information om rätt eller fel och kan vid rätt svar snabbt klicka på en grön pil och hasta vidare i uppgiften/spelet? Jag tänker på appar och webbaserade resurser där eleven alltid förr eller senare lyckas pricka in rätt svar och där eleven lätt kan få för sig att snabbast är bäst. Men det är inte vad vi lärare är ute efter, eller hur. Ett sådant lärande blir alldeles för mekaniskt och inte särskilt effektivt. Spelifieringseffekten som uppstår när eleverna använder vissa appar är bra, men bara till en viss grad. Formativ återkoppling som ges muntligt till eleven medan eleven använder självrättande appar förbättrar och effektiviserar lärandet avsevärt. I det här inlägget förklarar jag hur och varför.

Rättning är inte bedömning
Läraren behöver kontinuerligt gå in och bedöma elevens lärande formativt. Den appen som skulle fixa att ge formativ återkoppling och dessutom muntligt finns inte. Visste du förresten att det engelska ordet assessment (bedömning) härstammar från latinets assidere, vilket betyder "sitta bredvid" (Nottingham, 2017)? Det är intressant, för att sitta bredvid eleven en stund varje gång eleven jobbar med någon självrättande resurs är just vad vi bör göra. Bokstavligen eller i överförd bemärkelse, det spelar inte så stor roll. Bara vi som lärare är där. Varför? För att hjälpa eleven att förstå vad det aktuella lärandemålet är, ge vägledning och få eleven att fokusera mer på själva lärandeprocessen. Den digitala resursen med vars hjälp eleven övar språket med fokuserar bara på uppgiften och ger alltså en korrektiv återkoppling. En poängställning i slutet avslöjar inte mycket om hur eleven har tänkt och varför elevens resultat ser ut som det gör. För att förstå hur det har gått för eleven med någon uppgift, behöver vi kommunicera med eleven och se vad och hur hen gör under tiden. Först då kan vi ge eleven adekvat vägledning.

Vägledning under lärandeprocessen är vad effektiv återkoppling handlar om: att ge eleven tips på vad hen kan göra annorlunda och hur för att lyckas bättre och lära sig mer - innan uppgiften är slutförd. Rättning är inte återkoppling. Rättning visar inte vägen och erbjuder inte redskap för att bli bättre och utvecklas. Därför tycker jag att vi inte ska lämna våra elever ensamma med självrättande appar och verktyg (t.ex. Alfavux, Läskod, Hej svenska!, Quizlet, Bitsboard m.fl.).

En återkoppling som fokuserar på processen kan till exempel hjälpa eleven att omvärdera sättet hen tagit sig an uppgiften på, prova olika metoder att upptäcka och åtgärda sina misstag och tänka ut olika gångbara strategier för uppgiftens korrekta genomförande. En processfokuserad återkoppling minskar risken för mekanisk inlärning och för att eleven mest bara gissar sig fram till ett korrekt svar i syfte att bli klar så fort som möjligt. Jag tror att vi alla har varit med om den typen av beteende.

Själreglerat lärande
Enligt forskarna Hattie och Timperley finns det också en typ av återkoppling som går ut på att eleven själv hela tiden påminner sig om vad målet är, kontrollerar var hen befinner sig i förhållande till målet och stämmer av om hen är på rätt väg. En sådan återkoppling kallas för självreglerande återkoppling och jag tycker att det är viktigt att eleverna använder sig av den också när de jobbar med självrättande appar. Eleven måste reflektera över vad hen gör i appen, hur hen gör det, varför och i vilket syfte.

Metakognition måste helt enkelt vara påslagen. Utan förmågan till metakognition kan eleven knappast besvara de tre formativa huvudfrågorna:

  • Vad är det jag försöker lära mig?
  • Vilka framsteg har jag gjort hittills?
  • Vad ska jag göra härnäst?

Nybörjarelever på studieväg 1
I min undervisning på kurs A brukade jag använda mig av egengjorda blanketter som skulle hjälpa eleverna att i första hand hålla koll på hur långt de har kommit i Alfavux, Läskod respektive Hej svenska! I andra hand var blanketterna en "anledning" för mig att med jämna mellanrum sätta mig bredvid eleven för att kunna prata om målet med uppgiften, studieteknik och hur man vet att man kan eller ännu inte kan något och när det är läge att gå vidare respektive backa tillbaka ett steg och repetera.
Elever på kurs A jobbar med Alfavux
Elever på kurs A jobbar med Alfavux

Jag har alltid använt Alfavux, Läskod och Hej svenska! jättemycket i klassrummet och ser de här tre verktygen som kvalitativt bra resurser i sfi-undervisningen, både vad gäller innehåll, progression och det faktum att eleverna kan vara självgående. Men samtidigt ser jag det som ett misstag att låta eleverna jobba med apparna utan att först ge dem en ordentlig introduktion, i helklass och/eller individuellt.

Att till exempel säga "öppna Hej svenska! och jobba med vad ni själv tycker att ni behöver träna på" är dömt att misslyckas om eleverna inte har fått lära sig jobba strukturerat och medvetet och vet vad målet med övningarna är och hur uppgifterna/spelen fungerar. Vad som vanligtvis händer i en sådan situation är att eleven klickar på det som känns bekant och sedan gör övningarna i temat - men bara tills svårighetsgraden börjar bjuda på motstånd. Då stänger eleven ner och väljer ett annat tema (om vi nu fortsätter med Hej svenska! som exempel). Börjar med första övningen i det nya temat, jobbar så länge det går lätt, stänger ner när det inte längre går och växlar spår till något som känns bra. Så hopar eleven sig igenom programmet och lektionen utan sammanhang och troligtvis utan att något effektivt lärande har kommit till stånd.

Om eleven är på jakt efter belöning i form av guldpokaler och stjärnor för avklarade uppgifter - och det är eleven eftersom hjärnan vill ha det så - då blir det så här. Inget att bli förvånad över. Men vad sker då med lärandet och elevens språkliga och kognitiva utveckling? Det är jobbigt att behöva lämna sin bekvämlighetszon. Men om eleven ska lära sig något nytt måste hen befinna sig i sin närmaste utvecklingszon och för att få eleven dit, måste vi visa vägen. Det är därför som jag tycker att användandet av den här typen av verktyg behöver styras upp något. Eleverna, särskilt på nybörjarstadiet, behöver ramar, strukturer och rutiner av ett slag som ligger utanför apparna. Det är därför som jag en gång i tiden skapade blanketter du ser på bilden nedan. Som ett första steg på vägen mot metakognition, självbedömning och självreglerad återkoppling.

Blanketter för egen planering i Alfavux och Läskod

Mer än bara en avprickningslista
Även om blanketterna rent konkret är till för eleven att pricka av en avklarad nivå och på sätt komma ihåg hur lång hen har kommit i appen, är syftet något djupare än så. 

Elever utan skolbakgrund (inte sällen även andra) behöver tillägna sig rutiner och studieteknik och lära sig att arbeta systematiskt mot ett mål. De behöver lära sig att förstå enkla översikter, föra och tolka enkla anteckningar och planera och följa sina egna studier. Det kan de göra med blanketterna. Eleverna lär sig också att t.ex. jämföra skärmbilder i appen eller på datorn (Hej svenska!) med dem på blanketten och på så sätt öva sig i bildtolkning och öva sin förmåga att jämföra bilder och text i olika medier. Dessutom lär de sig också att se samband mellan bild som symbol och den konkreta aktivitet de utför i appen på surfplattan. Se vad som är vad, så att säga. Det är inte lite, det!

Tänk utanför appen
- En anann sak som hör till är att visa eleverna hur de kan växla mellan olika uttrycksformer och kombinera digitalt och analogt när de jobbar med appar vars syfte är att exempelvis öva avkodning, uttal och skrift av ord och fraser: Låt det bli en rutin för varje elev att anteckna nya "besvärliga" ord från appen i sin skrivbok för vidare träning (uttal, stavning, läsning, förståelse, användning i meningar). 

- En elev som jobbar med att automatisera sin avkodning behöver också förstå att det är stor skillnad mellan att säga efter ett ord som hen precis har hört läsas upp i appen, och att själv läsa ordet utan att först höra "förlagan". En av anledningarna till att det är bra att analogt anteckna ord som eleven upplever som svåra.

- Om eleven efter en avslutad uppgift eller en avklarad nivå får en översikt med antal poäng eller procent, borde eleven stanna upp och ta sig en liten funderare över vad poäng- eller procentnivån innebär. Duger 4 poäng av 10 möjliga och räcker det med 57 % korrekta svar? Är det en kvalitativt godtagbar prestation? Vad indikerar ett dylikt resultat vad gäller elevens nästa steg? Fortsätta eller backa? Det är i det här skedet som eleven borde kunna för sig själv besvara de tre grundläggande formativa frågorna (se högre upp i inlägget). Om du som lärare har gett eleven återkoppling och vägledning på vägen, borde det här inte vara något problem för eleven. Då äger ett självreglerat lärande rum. Hurra och grattis!

Blanketterna för nedladdning
Jag får regelbundet mejl och meddelanden från sfi-lärare runt om i landet som undrar om jag kan och vill dela med mig av blanketterna, vilket jag både vill och kan. Jag skickar alltid. För att göra det lättare för alla som vill ladda ner materialet och samtidigt bespara mig själv tid och mejlande, har jag bestämt mig för att lägga ut blanketterna här (se pdf-filerna längst ner i inlägget) och samtidigt passa på att förklara min pedagogiska tanke bakom, dvs. det här med strävan att undervisa formativt, utveckla elevernas metakognitiva förmåga och låta dem ta över ansvaret för sitt eget lärande.

Att avliva en myt
Jaha, ja. Nu hoppas jag också att jag en gång för alla har avlivat myten om att läraren blir överflödig i klassrummet när eleverna har surfplattor och datorer att träna språket med. Jag har sällan blivit så svettig i klassrummet som när eleverna just jobbat självständigt med varsin surfplatta. Det är bra med bra digitala resurser men en bra lärare gör saken ännu bättre. Rätta mig om jag har fel.

Bästa hej,
Ivana


PS. Här kommer alla pdf-filerna för utskrift och nedladdning. Varsågod, håll till godo om materialet passar. Och lycka till med anvädandet.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Etikettmoln