Inspirerande att läsa Dylan Wiliams handbok

Dylan Wiliams bok Handbok i formativ bedömning var en väldigt inspirerande läsning och i eftermiddags satt jag och strukturerade mina anteckningar. De närmaste dagarna och veckorna ska jag tänka och mala och processa alla tankar som jag har fått och frön till idéer som har poppat upp. Men jag får akta mig. Om nya idéer skriver DW nämligen så här:
"Naturligtvis behöver lärare nya idéer, men de flesta lärare har redan fler goda idéer än de någonsin kan införliva i sin undervisningspraktik. Vad lärare behöver är hjälp att skapa nya vanor..."  (s 35)

Vad det blir av det hela i mitt klassrum, vilka nya vanor och förbättrade klassrumspraktiker jag lyckas med, det visar sig efter en tid. Det måste få ta tid, det menar DW också. Men här nedan listar jag i alla fall några nya (och nygamla) "vanor" som jag antingen vill fortsätta utveckla eller helt enkelt börja införliva:

  • Skapa enkla, tydliga och konkreta checklistor (framgångskriterier) för exempelvis nybörjarskrivning som kompletteras med bilder så att mina alfa2-elever får stöd i att kunna checka av. Något i stil med Jag skriver stor bokstav i början. Jag skriver punkt i slutet. Jag har mellanrum mellan ord. osv. Kanske försöker jag med checklistor för tal också.
  • Arbeta mer systematiskt med omröstningar för att ta reda på vad eleverna faktiskt förstår/har lärt sig. Stämmer det överens med vad jag har undervisat om? 
      "Om fokus riktas mot att ta fram belägg i stället för att ställa frågor kan allt som avslöjar hur            eleverna tänker om någonting ge läraren användbar information." (s 102)
  • Vågar jag prova s.k. exit tickets? Måste fundera hur jag i så fall ska utforma dem så att de passar gruppen och blir tydliga, enkla och med minimum av text. Låter som spännande utmaning.
  • Ge feedback som är relaterad till prestation och inte till individens värde. Jag ska alltså sluta säga "Du är duktig på att skriva dina adress." och i stället säga "Adressen är rätt och fint skriven, bra."
  • Hjälpa mina elever ännu mer att se samband mellan feedback och förbättring, dvs. dra elevernas uppmärksamhet till de förbättringar som de gör genom att anstränga sig. DW kallar det för dynamisk mindset.
      "Det tjänar ingenting till att veta hur bra ens arbete är om man inte vet hur man ska förbättra           det." (s. 245)
  • Bli ännu bättre på att hjälpa eleverna se betydelsen av en uppgift genom att relatera uppgiften till personliga mål som är viktiga för eleverna. Då blir de, enligt DW, mer benägna att engagera sig i uppgiften för att öka sin språkliga kompetens.
Enligt DW finns det tre nyckelfaktorer för att hjälpa elever att få grepp om sitt lärande. Det är inget nytt men det skadar inte att upprepa punkterna:
  1. Tydliga lärandemål
  2. Feedback
  3. Metakognition

Slutligen vill jag dela med mig av några tänkvärda och inspirerande citat ur boken:

"Det är inte lärarna som skapar lärande; det är elever som skapar lärande. Vad lärarna kan göra är att skapa förutsättningar för eleverna att lära sig." (s. 245)

"Det är emellertid alla lärares ansvar att förbättra klassrumspraktiken." (s. 253)

"Elever lär sig mer om de tvingas variera sina övningar, trots att de flesta föredrar att arbeta med en idé eller kontext i taget." (s. 53)

"Korrekta svar är inte särskilt intressanta eftersom de bara avslöjar att eleverna "hänger med". Å andra sidan avslöjar felaktiga svar, om de tolkas rätt, något om hur eleven tänker som du kan använda för att förbättra undervisningen." (s. 101)

"Om fokus riktas mot att ta fram belägg i stället för att ställa frågor kan allt som avslöjar hur eleverna tänker om någonting ge läraren en användbar information." (s. 102)

"Feedback, hur väl den är utformad, är slöseri med tid om eleverna inte agerar utifrån den. /.../ Den mest effektiva feedbacken är just den feedback som våra elever faktiskt använder för att förbättra sitt eget lärande. /.../ Kvaliteten på feedbacken har betydelse för hur dina elever reagerar, men det absolut viktigaste är din kontinuerliga relation till dina elever och hur de betraktar sig själva som lärande individer." (s. 139)

"Inom utbildning är det fel att ställa frågan om "vad som fungerar", eftersom allting fungerar någonstans och ingenting fungerar överallt. Den intressanta och viktiga frågan är: "Under vilka omständigheter fungerar det här?" (s. 178)

"När du väl har bestämt dig för vad du vill att dina elever ska lära sig kan formativ bedömning nämligen öka möjligheterna för att dina elever verkligen lär sig det som du vill att de ska lära sig." (s. 178)

"När feedback till slut helt har blivit integrerad i undervisningen blir det omöjligt att se var den ena börjar och den andra slutar." (s. 167)

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln