Från logografiska ordbilder till hela meningar

Mittuppslaget i elevens arbetshäfte "Vad heter affären?" Mittuppslaget i elevens arbetshäfte "Vad heter affären?"

För ca tre veckor sedan ägnade jag några lektioner åt något mycket vardagligt och vanligt förekommande i städer: affärsskyltar.  I princip alla elever vet vad Ikea och Ica Maxi är för något. De har varit där och handlat. Men hur många av dem som bara är i början av sin läs- och skrivutveckling kan avkoda orden ikea och ica maxi om de förekommer i skrift och inte som logotyper på taket till en stor byggnad? För mig är det enormt viktigt att bedriva en alfabetiseringsundervisning som bottnar i autentiska, vardagsnära sammanhang och som är både funktionell och inriktad på tekniska läsfärdigheter så som avkodning osv. Jag strävar efter att ge mina elever kunskaper, färdigheter och verktyg som krävs för att smidigt kunna lösa skriftrelaterade vardagsproblem. Ett konkret exempel på hur hur jag kombinerar kompetensinriktad undervisning med funktionellt inriktad undervisning är övingen som jag delar med mig av i det här inlägget. Den handlar om att läsa/förstå och skriva namn på några vanliga affärer/butiker/varyhus.

Arbetshäftet som jag har gjort heter "Vad heter affären?" och innehåller två sidor med namnen på ett antal vanliga affärer/butikskedjor/varuhus i form av deras logotyp. Innehållet är i grunden välbekant för eleverna eftersom det är något de har vardagserfarenhet av. Bredvid varje logotyp finns en tom rad. Där ska eleven själv skriva affärens namn. Vi tolkar skyltarna tillsammans och vi skriver tillsammans. Vi skriver med elektronisk skrift i dokumentet som syns på smarta tavlan. Eleverna använder ett trådlöst tangentbord som skickas runt från den ena till den andra. Parallellt skriver varje elev för hand i sitt arbetshäfte.

När vi har tolkat skyltarna, tränat uttal av orden och skrivit alla namnen, börjar vi lästräna dem. Helheten har eleverna klart för sig, att känna igen de logografiska ordbilderna är sällan något problem i det här skedet (vardagsanknytning och vardagsigenkänning underlättar). Avkodning och igenkänning av ordens ortografiska ordbilder är däremot ganska mycket svårare. Bara att lära sig att skilja på ord som ikea och ica är en utmaning för eleverna. Vi analyserar varje ord, tittar på stavning och stavelser och noterar samband mellan bokstäver och ljud. Att man ska skriva med gemener fast förlagan innehåller versaler är en ofta en ny insikt för eleverna. Många har ju en tendens att kopiera förlagan så exakt som möjligt. Vi tränar på att läsa orden vi skrivit utan att samtidigt se logotypen.

Den här fasen av lärprocessen har jag flippat och jag uppmanar eleverna att titta på flipp-filmen innan genomgången i klassrummet äger rum. Det underlättar förståelsen och effektiviserar lästräningen i klassrummet. Flipp-filmen kommer eleverna åt på två sätt. Dels genom att helt enkelt gå in på vår lärplattform (hemifrån) och titta och lyssna där, dels genom att med sina mobiltelefoner scanna in en.s.k qr-kod som ligger inklistrad på arbetshäftets första sida. En qr-kod är en tvådimensionell kod som innehåller webbadressen till filmen på youtube. Eleven scannar in koden med en app och kommer raka vägen till filmen på webben. Mycket smidigt och mycket praktiskt. Eleverna älskar det. De uppskattar den ökade tillgängligheten som qr-koder ger dem.

Men tillbaka till övningen. När avkodning och igenkänning av ortografiska ordbilder sitter något så när, kan man börja med nästa fasen som är en läsförståelse med skriftliga svar. Hur uppgiften är utformad ser du tydligt på bilden ovan (högra siduppslaget). Här tillämpar eleverna sin nya läs- och skrivfärdighet när det gäller affärsskyltar. Eftersom svaren garanterat skiljer sig mellan olika elever, uppstår det lätt intressanta diskussioner. På så sätt kommer det muntliga in också.

Slutfasen i övningen handlar om att läsa butiksnamnen i löpande text. Även den kan eleverna se och höra i flipp-filmen. Texten som består av några enkla meningar är i slutet av häftet. Vi tränar läsningen genom att gå från textens helhet till små beståndsdelar i varje litet ord. Från hela meningen till stavelser, bokstäver och ljud. och så tillbaka igen.

Eleverna uppskattar arbetet med materialet. De vet var någonstans de olika affärerna ligger och vad de säljer där (muntlig kommunikation uppstår naturligt) och om jag ber eleverna att öppna sina plånböcker och titta efter vad de har för kvitton, kan vi nästan alltid samla ihop ett flertal kvitton och läsa på dem från vilka affärer de är, vad man har köpt och vad det kostade. Det blir ett slags fördjupning och en liten uppvisning i vad färdigheten att läsa och förstå affärsnamn har för praktisk nytta.

Hela lärprocessen andas praktisk nytta, tycker jag, samtidigt som eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga och, vilket är viktigt, känner motivation för det. Jag tycker att det är värdefullt. Flippat klassrum ger elerna möjlighet att se skriften "röra sig" och växa fram och de kan höra hur de skrivna orden låter. Man kan visualisera sambandet mellan logotypen och det skrivna ordet. Eleverna kan se och lyssna på materialet hur många gånger de vill och var de vill. Chansen att de lär sig på djupet ökar markant. Det tror jag verkligen att den gör.

Har du frågor eller funderingar? Egna tips och exempel? Dela gärna med dig här. Det går bra att skriva i kommentarsfältet.
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln